akutläkaren

Besök i Sverige

2011-12-27T16:37:00.000-09:00

Jag kommer att vara i Sverige en hel del i början av nästa år. Om ni vill boka mig att föreläsa om akutsjukvård hör av er snarast!

Finland

2011-12-21T08:47:00.000-09:00

Jag har hört rykten om att Finland är på gång att ta stora steg framåt och göra akutsjukvård till en egen specialitet. Här är en sammanfattning om Skandinavien. Vem har mer info?

Akutläkare i Nyköping

2011-12-19T16:11:00.000-09:00

En länk om akutläkare i Nyköping. Ser ut som dom har tänkt rätt i mångt och mycket, bl a att man vill minska övriga specialisters jourkomp så att de kan verka mer effektivt inom sitt eget kompetensområde.

Akutläkare i Dagens Medicin

2011-12-16T11:03:00.000-09:00

En länk till en artikel i Dagens Medicin om akutläkare och dess fördelar. Kopplingen till Liecester undrar någon? Ja, Pia Malmquist var där tidigare i år och Stefan Bodetoft som till vardags arbetar i Lund är där nu för att få mer erfarenhet av akutsjukvård.
Personligen hade jag aldrig lärt mig så mycket som jag gjort eller skrivit denna blogg om jag inte åkt utomlands. Allt är inte bättre utomlands men man man lär sig att saker kan göras på många olika sätt och vissa sätt är bättre än andra. Man har sedan i bästa fall möjlighet att implementera dessa förbättringar.
I Sverige finns inte bara inom vården utan också andra sektorer en stark tradition av att internrekrytera. Fördelar kan vara att man anställer personer som redan känner organisationen och man känner också personen i fråga. Nackdelen är att inflödet av nya ideer och kompetenser hämmas.
I USA finns en stark tradition av att unvika internrekrytering, åtminstone inom Emergency Medicine. Nackdelen är att man får byta arbete och bostadsort flera gånger i karriären men fördelen för arbetsgivaren är att man ständigt får tillgång till de senaste ideerna och kompetensen och undviker stagnation. Det hör till undantaget att man som "Resident" sedan får fortsätta på samma plats som "Attending". Det motsatta verkar vara vanligt i Sverige.

EU och rörlighet

2011-12-10T15:04:00.000-09:00

EU tillåter rörlighet för patienter. Den planerade och halvakuta vården kommer om 10 år att vara långt mer konkurrensutsatt och här finns en möjlighet för svenska vårdgivare att ligga i framkant, profilera sig på vissa områden och attrahera patienter från övriga landet och EU.
Det finns alltså skäl att utveckla tankekulturen inom vården, från att vara en del av den gemensamma välfärden likt polis och försvar till att också ta steget ut mot service och marknadsföring.
Här behövs läkare i ledande positioner, gärna med erfarenhet av privat vård och internationell erfarenhet. Dessutom behövs erfarenhet från privat näringsliv och företagsamhet.
Akutläkare kommer i detta samanhang vara ett naturligt komplement till denna expansion så att man kan frigöra maximalt med resurser till mer planerad vård. Här också en länk till en artikel om service inom akutsjukvården.
Den som tror att det räcker med att ta hand om sitt upptagningsområde riskerar att aldrig komma ifatt denna utveckling.

Göran Skarman

2011-12-08T16:18:00.002-09:00

Göran Skarman kommenterar kompetensen i akutsjukvården.

Maria Taube

2011-12-08T15:39:00.000-09:00

Vid Sahlgrenska har man konstaterat att minskade väntetider kräver så mycket resurser i form av läkarbemanning att det inte är motiverat, då läkarna går sysslolösa de delar av dygnet det kommer få patienter. Man ville hålla Landstingets mål om att få bli sedd av en läkare inom en timme. Detta genererade alltså en kostsam överkapacitet. Maria Taube, överläkare och akutvårdschef menar att man måste tänka i nya banor och överväga remisstvång. Hon menar att en stor andel patienter kanske borde söka primärvården och en minoritet av patienterna som kommer till akutmottagningen läggs in. Detta är ett indirekt bevis för att många ej behöver akutsjukvård enligt henne.

Jag vill erbjuda några exempel som belyser hur hennes resonemang falerar.
För det första finns det många akuta tillstånd som ej kräver inläggning. En patienten kan ha en bruten handled, njurstensanfall, migrän, allergisk reaktion eller en infektion etc. Dessa kan ofta behandlas på akumottagningen och följas upp polikliniskt. De har fortfarande ett behov av en bedömning på akutmottagning, då en bruten handled kan kräva akut operation, ett njurstensanfall kan vara en aortadissektion, migrän kan vara en subarachniodalblödning, en allergisk reaktion kan kräva intensivvård och en patient med en infektion kan också ha sepsis. Man vet ej på förhand.
Ur ett samhällsperspektiv är det en ekonomisk förlust att ha remisstvång. Man förskjuter helt enkelt läkarbesöket till primärvården och kostnaden går dit istället. Dessutom missgynnar man de som har tidsberoende akuta åkommor så att de får längre ledtider. Detta i sin tur kommer att kosta samhället långt mer då ökning av väntetid leder till ökad morbiditet och mortalitet.
Alltså är det ekonomiskt och medicinskt fördelaktigt för både samhälle och patienter med akuta symptom att bli behandlade på en akutmottagning.
En annan reflektion är också att detta tänkande knappast kan anses som nytänkande, det är snarare 20 år gammalt.
Dock har Maria Taube rätt i kostnadsanalysen. Jourläkare är inte utbildade för att se alla typer av patienter och därmed synnerligen ineffektiva på en akutmotagning där bred kompetens efterfrågas. Detta är gammal skåpmat för er som följer denna blogg.
Slutsatsen blir att samhället tjänar på att använda sig av akutmottagningarna och ju fortare vi ersätter jourläkarna med akutläkare desto effektivare och säkrare blir akutmottagningarna.
För att uttrycka det lite annorlunda:
Det är patienterna som äger frågan om vad som ska anses vara akut.
It is not rocket science!

Socialstyrelsen sommarjobbar

2011-12-07T06:50:00.002-09:00

Socialistyrelsen har i sommar besiktigat 29 svenska akutmottagningar och konstaterar allvarliga brister.
Bland annat kritiserades lokalerna som inte är gjorda för modern akutsjukvård med dålig integritet för patienterna och dålig möjlighet till övervakning.
Lokalerna är inte beroende av eventuell bemanning utan måste byggas om på sikt.
Att bygga akutmottagningar riktigt är en vetenskap i sig. Principen bör vara öppna "torg" med patientrum runt om så övervakning kan ske kontinuerligt.
Socialstyrelsen påpekade också kompetensbrist och att patienterna felprioriterades pga detta. Ej heller detta är nödvändigtvis kopplat till sommarbemanning, då flertalet akutmottagningar bemannar med s k jourlinjer. Dessa ser bara de patienter de anser tillhör deras kompetens och ignorerar andra patienter även om de har ett mer akut tillstånd.
Det är förträffligt att Socialsyrelsen ställer krav på akutsjukvården. Bifogar länkar till SVT's Rapport, se reportage 12:24 minuter in samt hemsidan.

Akutläkare godkänd specialitet

2011-12-01T12:56:00.001-09:00

Nyligen blev Emergency Medicine godkänd som en självständig specialitet inom UEMS, bifogar en länk!

Sture Blomberg i USA

2011-11-30T22:41:00.006-09:00

Socialstyrelsen håller på att göra en översyn av specialistindelningen i Sverige. Den skulle vara klar till årsskiftet men har nu fördjupats och kanske blir klar någon gång nästa år. Med specialistindelning följer också hur vi utbildar läkare och vilka resurser som skall brukas, vem som skall vara ansvarig och vilken funktion specialistläkaren sedan skall fylla. I mitt tycke bör man utnyttja den erfarenhet som finns i de anglosaxiska ländera vad gäller utbildning och inte bara förlita sig på de som har utbildningserfarenhet ifrån Sverige eller Skandinavien. Denna artikel talar för sig själv och jag tror alla vi som har extensiv erfarenhet av utbildning från anglosaxiska länder kan vittna om dess träffsäkerhet.

Thailand

2011-11-29T21:39:00.003-09:00

Internationell konferens i Thailand! Judith Tintinalli föreläser också, för er som inte känner till Tintinalli bifogar jag en länk till hennes lärobok liksom vassaste konkurrenten Rosen's...
I Thailand är Emergency Medicine en specialitet sedan 2004 och de har flera fullfjädrade utbildningsprogram. Ser ut som att Sverige kan lära av Thailändarna...!
Hittade en länk som beskriver ett utbyte mellan Rajavithi Hospital i Bangkok och UUMC i Utah, USA.

http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:ZoRG1Ndy45QJ:www.intererrama.com/images/ER2012-Brochure.pdf+tintinalli+thailand+bangkok&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESjtklovP7cu17BQRJ_wFhZGzFf-ldnM2OU3ppi7Rbloo6F_GbmtoE-pOz9y47Sv78YJxlxGy0jfLJ1f_niDdF4YClxUgNo-ubmxhkEt6v3nFFblGhsd-up3uvTeUYjHqKVSgWeP&sig=AHIEtbQhqe9BQHqZ8RrLiOLeUem0WkOKZg

http://accessmedicine.com/resourceTOC.aspx?resourceID=40

http://www.rosensemergencymedicine.com/

http://utahhealthsciences.net/pageview.aspx?id=18399

Små sjukhus inte att förakta

2011-11-29T14:34:00.000-09:00

Här en intressant artikel om fusioner av sjukhus. Det bestyrker min uppfattning att mindre eller medelstora sjukhus ofta är effektivare än stora.

http://www.sjukhuslakaren.se/2011/10/24/%E2%80%9Dfusioner-bast-for-den-administrativa-makten%E2%80%9D/

Svensk Kirurgisk Förening

2011-11-24T13:40:00.001-09:00

Svensk Kirurgisk Förening stödjer utvecklingen av Akutläkare som egen specialitet enligt dokumenten nedan. Deras resonemang kan appliceras på alla specialiteter.
Det kanske är värt att poänktera att akutläkare som specialitet inte ämnar ersätta någon annan specialitet utan en samverkan bör ske med befintliga specialiteter. Se citat ur Eusems core curriculum nedan:

"Emergency Medicine has long been established as a primary medical specialty in Australasia, Canada, Ireland, the United Kingdom and the United States but the title of the specialty can cause confusion when translated into one of the many other languages of Europe. It is thus sometimes seen to be synonymous with emergency medical care and within the province and expertise of almost all medical practitioners. However, the specialty of Emergency Medicine incorporates the resuscitation and management of all undifferentiated urgent and emergency cases until discharge or transfer to the care of another physician. Emergency Medicine is an inter-disciplinary specialty, one which is interdependent with all other clinical disciplines. It thus complements and does not seek to compete with other medical specialties."

http://www.svenskkirurgi.se/skf/v2/pdfdokument/131714473967ddrrvpaadtmkf8k50hy.pdf

http://www.svenskkirurgi.se/skf/v2/pdfdokument/1317144881h3bibqk2wrryp5pgdn5gv.pdf

artiklar

2011-11-20T14:45:00.000-09:00

http://www.epmonthly.com/features/current-features/the-years-practice-changing-abstracts/

AVR

2011-11-20T14:25:00.002-09:00

http://www.epmonthly.com/clinical-skills/ekg/dont-forget-lead-avr/

Vårdlotteriet

2011-11-20T11:36:00.002-09:00

Ett bra reportage från SVT. Som jag nämde tidigare så är sjukvården uppbyggd kring diagnoser och det är lätt för människor utan klar diagnos att falla mellan stolarna.
Man får tacka för att läkarna i reportaget är så uppriktiga. Detta är naturligtvis ett universiellt problem och skiljer sig inte mellan Sverige eller USA.
Akutläkarna i USA argumenterar dock för patienterna på akuten och har inget direkt ansvar för platstillgång, sjuksköterskor på avdelningen eller vilken patient som lönar sig. Det är en resurs för patienterna. Akutläkarna har också inläggningsrätt och mottagnade specialist är skyldig att disponera patienten dvs lägga in på sin avdelning, hitta en annan avdelning på sitt eget eller annat sjukhus eller skicka hem patienten.
Som akutläkare klär vi därför skott för patienten som ingen vill ha. Detta kan vara slitsamt som akutläkare, att få möta den frustration som finns bland konsulterna. Det är dock ofta så att vi har rätt och det medför på sikt respekt.
Det är intressant att se att KS som ofta slår sig för bröstet och hävdar sig ha en högspecialiserad vård brister inom akutsjukvård. Att en specialistläkare på akuten ska behöva ägna tid och energi att hitta vårdplatser iställt för att syssla med patientarbete visar på dålig organisation och resurshantering. Här vore en platskoordinator på sin plats. Lean i all ära men man behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Här har man allt att lära från länder som haft akutläkare i årtionden.

Som jag nämt tidigare så är baksidan med den högspecialiserade vården alla patienter man hävdar att man inte kan ta hand om. Samtidigt som man bygger upp kompetens reser man murar mot patienten som helhet. Här har mindre och medelstora sjukhus ofta en klart bättre vård att erbjuda då dessa läkare är vana att arbeta med bred kompetens.

Akutläkare som specialitet vill värna om alla patienter oavsett tid på dygnet, ålder, kön, betalningsförmåga eller nationalitet. Därför är jag övertygad om att socialstyrelsen kommer att erkänna akutsjukvård som en egen specialitet. Så varför vänta på det?
Sist, de som klagar på de amerikanska systemet med dess ekonomiska intressen. Är det så mycket bättre i Sverige? Snarare tror jag att problemet i Sverige är annorlunda - vi är inte medvetna om att vår vård styrs även här av ekonomiska förutsättningar.

http://svtplay.se/v/2607736/dokument_inifran/vardlotteriet

Krisen i Lund

2011-11-19T03:00:00.003-09:00

Intet ont som inte har något gott med sig brukade min mormor säga. Hon var hemma den kvällen då hon fick bröstsmärtor och ville inte åka in till akuten den kvällen trots uppmaningar av anhöriga. Hon hade en hjärtinfarkt och dog en vecka senare. På den tiden var behandlingen morfin och ASA, samt vila.
Mycket har hänt sedan dess vad gäller ACS behandling och hade detta varit idag hade hon säkert fått ett par stentar och ökad livslängd.
Men till saken, det är besparingstider i Lund och Malmö och akutläkarna är under luppen. Det verkar som politikerna ska ha akutsjukvård fortsatt både i Lund och Malmö, det blir nog ett ramaskri annars. Tur att befolkningen fortsatt har viss makt.
Hur ska man då bemanna, är det värt att ha akutläkare? Det beror på vad man menar med akutläkare...
En läkare på akuten är ingen akutläkare. Endast med bred och fullvärdig kompetens gör det någon ekonomisk skillnad att ha akutläkare. Varför? Jo då är man inte beroende av annan kompetens.
Vi vänder på steken. Sjukhuset måste producera vård. Denna halvakuta och planerade vård produceras av alla andra specialister (mottagningar, avdelningsarbete, operationer, skopier, arbets EKG etc). Ju mer dessa kan verka desto mindre köer och patienterna får adekvat vård av rätt specialist. Det som grusar maskineriet är akutmottagningen. Dessa läkare har hittils varit tvungna att gå ifrån produktionen till akuten. De gör så gott de kan där, sorterar patienter efter deras kompetens, men den ökade mängden patienter på akuten dränerar normal verksamhet. Detta eftersom dessa läkare tar ut jourkomp som gör att de "måste" vara lediga. Alltså, ju mer patienter som kommer till akuten desto större hot är det mot den planerade vården då mer arbetstimmar går åt till akutsjukvården. Beslutsfattare vill gärna se det enkelt; kan vi minska akutmottagningens besök med remisser, sjukvårdsupplysning, avgifter etc så kan vi återgå till som det var förr.
However, det är inte som förr. Vår vård är mer avancerad idag och mycket mer kan göras för patienter i ett akut skede. Diagnostik och behandling för en rad sjukdomar är förbättrad och alla är överens om att ju tidigare man fångar in dessa akuta tillstånd desto bättre för samhället och framför allt patienten. Studier har visat att patienter som kommer till akutmottagningen gör det av rätt orsak och vi kan behandla enligt moderna metoder.
Problemet är alltså inte ökat antal patienter till akutmottagningarna utan organisationen som minskar övrig produktion då akutens belastning ökar.
Lösningen heter akutläkare. Med akutläkare frigör man övriga kliniker att fokusera på vad de kan bäst. Ingen kan ersätta dom. Med akutläkarnas bredd kan man få viss ekonomisk vinst i att slå ihop akutmottagningar. Akutmottagningen för medicin, kirurgi, ortopedi kan slås ihop med barn, gyn, öron, ögon, ja vad som helst. Framför allt kväll, helg och natt sparar man då in personal och logistik då man kan dimensionera personal utifrån TOTALA antalet patienter. Dessutom kan man skicka hem de flesta specialister som annars har jour. De kan vara beredskap i hemmet eller banta sin jour, eller slå ihop den med andra kliniker.
Anestesin kan minska sin jourtäckning då akutläkarna tar hand om akutens patienter, samma för alla andra specialister.
Det är alltså en enorm besparingspotential om akutläkarna sköter akuten, dvs andra läkare behövs i mindre utsträckning.
Detta förutsätter dock att akutläkarna är beredda att axla det ansvaret, dvs att dom har fullvärdig kompetens.
Jouravtalet är dyrt för samhället. Samtidigt blir resultatet av denna förändring att läkare kommer att arbeta fler timmar för mindre total ersättning. Det är min tro att detta är anledningen till att alla ologiska argument mot akutläkare uppkommer.
Det är en bättre lösning att omförhandla jouravtal och betala övriga specialister mer för daglig verksamhet och mindre för jourverksamhet. Då kommer akutläkarna som en välsignelse.
Således är detta ett tillfälle att fullt ut ta steget mot en akutläkarorganisation och samtidigt spara pengar, öka produktionen av planerad vård samt göra akutmottagningen säkrare och mer tillgänlig för allmänheten.

Crowding

2011-11-18T23:49:00.002-09:00

Crowding är ett begrepp som betyder att patienter som bedöms behöva inläggning till sjukhuset "fastnar" på akutmottagningen främst pga av platsbrist. Man måste förstå att detta är ett systemfel som ej beror på akutmottagningen eller "patienter som inte borde vara där" utan att avdelningarna har dålig eller obefintlig planering för att skriva ut patienter i tid så att de kan ta emot patienter från akuten. ACEP har skrivit ett handlingsdokument om Crowding som ligger under Favoriter här på bloggen. Jag lägger upp ett klipp av detta nedan som är intressant i dessa dagar då chefer i Lund försöker manövrera akutsjukvården:

"Much of the research about “unnecessary” visits was published in the 1980s and early 1990s and consisted of retrospective reviews of the final diagnoses of emergency patients, not their symptoms. Once the diagnoses were known, researchers concluded the visits did not constitute emergencies and were unnecessary. Based on this research, there was a growing sense that many emergency patients were seeking emergency care frivolously, giving rise to attempts to restrict visits, increase co-pays, institute phone screening prior to visit, and other interventions.

However, many people experience the symptoms of a medical emergency, but after a medical examination and diagnostic testing, it is determined they do not have medical emergencies. These visits should not be classified as unnecessary. Just as a “spot” on the lung might mean nothing or indicate a malignancy, a child with a fever might have a simple cold or severe sepsis or meningitis. A “simple sore throat” might be viral or represent impending airway obstruction from epiglottitis; what the patient experiences is the same: a sore throat.
During the 1990s, ACEP began to advocate for a national “prudent layperson standard,” which bases health care coverage on a patient’s symptoms, not his or her final diagnosis, since the general public should not be expected to self-diagnose their medical conditions. In a study by Franaszek,1 patients were asked at triage to assess whether their problem was critical, urgent, or routine. Of the patients whom the physician determined to be critical, 25% believed their problem was routine. Other studies have shown that barriers to care (phone screening, increasing co-pays, etc.) affect those with real emergencies as much as those with minor problems.
The critical question to ask regarding “unnecessary” visits is: “Do nonemergent patients interfere with the care of urgent patients?” Recent studies closely examined the effect of nonemergent patients on the care of critically ill patients and concluded the impact essentially is nonexistent."

Chat

2011-11-18T15:47:00.001-09:00

Efter att ha läst denna chat tycker jag mig ha hittat ytterligare en som tror att remisstvång kan vara av nytta för en patient som dog pga allvarlig sjukdom.
Igen, och det tål tydligen att upprepas, det är efter läkarbedömning och utredning som man har en chans att hitta akut sjuka patienter. Ett extra steg i hanteringen av akut sjuka drabbar naturligtvis de med akut sjukdom värst. Detta är tydligen svårt att förstå. Bifogar chatten nedan.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1576346/1630-Chatta-med-akutchefen.html

Remisstvång

2011-11-18T14:51:00.003-09:00

Det finns som jag nämnt tidigare en tro att fel sorts patienter kommer till akutmottagningen. I själva verket är det tack vare att patienter söker sig till akutmottagningarna som vi kan behandla akuta åkommor. Utan deras förnuft skulle vi stå handfallna. Olika försök att minimera besök till akutmottagning drabbar alltid de med akut sjukdom. De friskare kommer som sagt fortsatt att vara friska.
Problemet är att vi inte behandlar patienterna som en grupp.
I denna grupp av patienter kan du omöjligt veta på förhand vem som har mer akuta besvär än andra. Först efter undersökning och bedömning av läkare kan man eventuellt fria patienten från akuta tillstånd.
Gång på gång försöker olika förståsigpåare att skära och kapa i denna grupp, vilket till slut leder till allvarliga konsekvenser för patienterna.
Jag vill mynta begreppet diagnosvård. Patienter med en diagnos har kanske också en specialitet som tar hand om denna grupp och behandlingsplaner, organisationer och finansiering. De har genom årtionden propagerat för sin rätt till vård vilket också är rimligt.
Akut sjuka är en stor grupp i samhället som inte på förhand har en diagnos. De har tills dags dato ingen egen läkarspecialitet som företräder deras intressen. Detta är ett problem inte bara nationellt utan också i världen, även om det nu börjar uppmärksammas.
I stället för att anpassa patienterna efter läkarnas kompetens bör vi införa akutläkare som har kompetens att hantera denna grupp. De har lika rätt till god och förutsägbar vård som de med diagnos. Akutläkare är de som måste stå upp i samhället för denna grupp av patienter. Vi nekar ingen tillträde till akutmottagningen därför vi är kompetenta nog att förstå riskerna med det.
Dock kan, som artikeln nedan berör, visssa besparingar göras. Genom att ha en akutläkare på natten med bred kompetens kan denne ersätta flera andra jourlinjer då antalet patienter är förhållandevis få.
Ju mindre övriga specialister är på akuten desto mindre jourkomp genererar de och kan därigenom se fler patienter på öppenvårdsmottagningar. På så sätt producerar man mer vård till en mindre kostnad samt lättar på trycket till akuten, som också blir säkrare.
It is a win win situation.

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1576533/Remisstvang-kan-inforas-pa-akuten.html

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1576256/Sus-spar-450-miljoner.html

Lund följetong

2011-11-18T14:02:00.000-09:00

Det verkar som kristider råder i Lund!
Jag försöker hålla er uppdaterade!

http://svtplay.se/v/2605630/akutlakare_kommenterar

Blicken

2011-11-18T11:32:00.000-09:00

Det finns något visst i blicken på de som arbetat som akutläkare utomlands. Jag träffar en och annan som vart ett år i Australien eller Nya Zeeland, USA eller liknande. Dels en enorm energi och glädje, att verka som akutläkare, att bemästra svåra situationer, att veta att du har yttersta ansvaret och kompetensen om det krisar. Att kunna leva med en grad av osäkerhet, det är som de har gått igenom någonting. Samtidigt en frustration över hur det ser ut i Sverige, att inte få kunna verka som akutläkare, att inte äga luftvägar och sövningar, eller bredden i verksamheten. Att ha fått utbildning på akuten.
För mig är det en känsla som jag lätt kan associera till, jag lämnade Sverige med viss besvikelse och har sista 9 åren ägnat mig åt det jag vill.
Jag har naturligtvis av och till sökt öppningar för att komma tillbaka in i svensk akutsjukvård och mötts av allehanda okunskap och tveksamma projektplaner. Dessa människor som försöker uppfinna hjulet på nytt här i Sverige har jag naturligtvis respekt för, det kämpar på och vill förbättra. Samtidigt infinner sig en viss sorg över att många inte vet vad de håller på med eller vart de är på väg. Framför allt saknar jag blicken. När man träffar en kollega som vet vad det handlar om, vilken kompetens som krävs, vad som efterfrågas. Man kan byta några ord om vart man jobbat, hur länge och sedan vet jag direkt var i utvecklingen denna person befinner sig.
På jobbet i Fairbanks har jag det så klart varje dag, numera njuter jag av det till fullo. Det är en extra dimension som jag inte ens tror mina amerikanska kollegor förstår. Någon frågar ibland vad jag gör på mina besök till Sverige och jag säger att jag informerar och besöker sjukhus, orienterar mig.
- So they don't have ED docs in Sweden? They don't have emergency's or what? You gotta be kidding me! Well how does it work over there? Interns and residents? What do they know? Dude that's scary man... Why you wanna go there?
Många av mina amerikanska kollegor har ingen aning om akutläkarnas relativt unga historia.
För dom är akutläkare en självklarhet. Även för andra specialister och jag behöver aldrig förklara min kompetens eller vad jag gör.
I Fairbanks har jag också startat en innebandyklubb. Vi hankar oss fram och har nyligen köpt en sarg. Nivån är naturligtvis långt ifrån svensk, men man måste börja någonstans och efter 4 år har vi nu två spelare i amerikanska damlandslaget och tre av herrarna har varit på träningsläger med herrarnas landslag. I USA heter det "floorball". Detta är naturligtvis en liten sport i USA, även om den växer. En av spelarna skrev på facebook:
-Best thing about going to a floorball tournament? You don't have to explain all the time what floorball is!
Jag förstår dom också.

Lund och Malmö

2011-11-16T21:44:00.001-09:00

Såg ett kort inslag igår på nyheterna att man ska spara pengar i skånes och framför allt i Lund och Malmö. Akutsjukvården och akutläkare skall också ses över.
I USA har akutläkare en stark ställning bl a ekonomiska skäl. Kväll, helg och natt kan sjukhuset bibehålla en god kompetens till en betydligt mindre kostnad jämfört med om alla specialiteter skulle tvingas vara på huset. Eftersom utbildade akutläkare arbetar effektivare är de naturligtvis förstahandsval även dagtid.
Frågan är dock hur svenska politiker resonerar. I inslaget sades det att man funderar på att stänga en akutmottagning delar av dygnet. Hur man nu kan kalla sig akutmottagning och inte alltid ha öppet är för mig "beyond comprehension". Men svenska patienter får tydligen den vård de förtjänar enlig lokalpolitikerna...
Nedan en debattartikel från dagens medicin.

http://www.dagensmedicin.se/debatt/mer-fakta-behovs-om-effekterna-av-selektiva-tidsmal-pa-akuten/

DN CT fördröjning

2011-11-10T07:26:00.001-09:00

Utan att veta mer om fallet ska jag inte uttala mig.
Men generellt är väntetider av denna art farliga. Det är ofta en kombination av faktorer som påverkar förlopp med denna typ av utgång.
Mannen hade haft migrän tidigare. Min fundering är om detta tyvärr verkat negativt för denna handläggning om man trott att detta var fallet även nu.
Det finns tyvärr en myt om att de flesta som kommer till akutmottagningen inte behöver akutsjukvårdens resurser. Det är fel, se Backmans studie under Favoriter (det finns många studier med samma resultat). Under årtionden har denna myt lyckats smitta av sig inom läkarkåren och vi har bl a därför inte prioriterat akutsjukvården. Gång på gång läser vi om liknande händelser där människor har akuta problem som får allvarliga följder.
Vi måste odla en ny syn där vi sätter de akut sjuka patienterna främst. Vårt uppdrag ta reda på vem som är akut sjuk, även med subtila symtom. Att patienter befinns i efterhand ej ha en akut åkomma är en naturlig följd. Skulle 100% av alla patienter komma till akutmottagningen med konstaterade akuta problem skulle en alltför stor andel patienter vara hemma med akut sjukdom.
Vanligen läggs ca 30% av patienterna in till sjukhuset medan 70% kan följas polikliniskt. Dessa siffror är universella.
Väntetider har jag berört tidigare. Man kan luras att tro att om väntetiderna är långa kanske det är "självsorterande" och de med mindre akuta besvär går hem och söker annan vård senare. Studier visar dock att så ej är fallet, det är lika vanligt att patienter med hjärtinfarkt går hem som de med snuva.
Akut sjukdom är en folkhälsoutmaning. Den bör behandlas utifrån de studier som finns. Så har ej varit fallet till dags dato. Detta menar jag är ett systemfel som tyvärr drabbar både patienter och vårdpersonal. Arbetsgivare och beställare som inte tar akutmottagningens organisation och kompetens på allvar bör tänka om.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/33-aring-avled-efter-fordrojd-hjarnrontgen

The virtues and vices of Emergency Medicine

2011-11-07T00:48:00.003-09:00

http://emupdates.com/2011/09/06/the-virtues-and-vices-of-emergency-medicine/

Groucho Marx

2011-11-06T12:38:00.000-09:00

Det finns andra sätt att få en plats på specialistutbildning i USA. Har man kontakter eller pengar kan ett program vika en plats åt dig utanför "matchen". Vi fick i runda slängar 100 000 USD per år i federalt bidrag per student till vårt residency program, alltså en utbildning kostar totalt ca 300 000 USD. (En del av detta går till lön åt studenterna men en hel del går till kliniken och sponsrar handledning, utbildning etc).
Min lön under specialistutbildning var ca 45 000 USD per år, så ca hälften gick till kliniken.
Om en ST läkare tjänar ca 40.000 SEK inklusive jourkomp per månad så utbetalas med sociala avgifter ungefär samma belopp, ca 95.000 USD från sjukhuset i Sverige.
Man kan alltså fastslå att utbildningskostnaden för Sverige och USA är jämförbar.
Hur ska man nu göra om man är ett mellanstort sjukhus i Sverige fast beslutet att införa ett akutläkarsystem?
Ja, man kan pröva att utbilda akutläkare själva. Med minimal handledning och vägledning kan man anställa ett antal ST läkare och dubbelspecialisera dom enligt nuvarande modell, det tar i bästa fall 7-8 år, i praktiken 10-15 år då folk kommer och går, är barnlediga etc. Utbildningen kommer mestadels inte vara i ett akutläkarsystem. Låt oss säga 10 läkare under 8 år, det blir 7.6 miljoner USD. I bästa fall får man då behålla dessa läkare och därefter etablera en mer permanent verksamhet.
Om sjukhuset emellertid sluter avtal med ett antal sjukhus i USA om akutläkarutbildning låter sig detta göras på 3 år för en kostnad av 3 miljoner USD. (3 års utbildning för 10 läkare). Ett sjukhus kan alltså för i stort sett 40% av kostnaden utbilda 10 läkare på mindre än halva tiden. I kontraktet kan man skriva in att man åtar sig 4-5 års tjänstgöring därefter och man får då en omdelbar kompetenshöjning och organisationsförändring (de resterande pengarna kan då användas som löner så totalkostnaden blir då densamma). Piloter i svenska flygvapnet skriver liknande avtal om tjänstgöring efter utbildning.

Vän av ordning kanske påpekar att om läkarna är borta i USA i 3 år så producerar de ej hemmavid. Dock skall man komma ihåg att läkarna i Sverige som nu dubbelspecialiserar sig är också borta från akuten i minst 3 år för att bli någonting annat...

Dock måste man hitta motiverade läkare som vill skriva USMLE step 1 och 2 samt CSA och åka till USA i 3 år för utbildning. Detta är dock en reell möjlighet för alla inblandade. Om jag var verksamhetschef vid ett svenskt sjukhus skulle jag driva igenom detta. Eller så kan man säga som Grouch Marx: - If you think education is expensive - try ignorance!

158 program i USA

2011-10-29T01:49:00.000-08:00

I USA finns det 158 utbildningsprogram för akutläkare. Med en befolkning på ungefär 307 miljoner motsvarar detta ett befolkningsunderlag på nästan 2 miljoner invånare per utbildning. När specialiteten byggdes upp kunde man bli specialist om man uppfyllde vissa kriterier, bl a ha arbetat på en akutmottagning minst 5 år samt gått vissa kurser och klarat prov etc. Detta kallades "grandfathering", dvs ett sätt att legitimera de många läkare som faktiskt hade kompetens men inte en formell utbildning. Man satte ett årtal för när denna väg stängdes under 80-talet och numera måste man ha fullgjort en ackrediterad utbildning för att få specialistbevis.
På liknande sätt kan vi i Sverige förbereda oss. Under en uppbyggnad som nu, godkänner vi olika utbildningar om man har tillägget akutsjukvård. I framtiden får man övergå till att bara godkänna de som gått en basspecialistutbildning.
Att inrätta specialistutbildningar med kvalitet tar decennier. I Sverige poppar det nu upp sjukhus lite varstans med ambition att utbilda akutläkare. Många följer ingen nationell eller internationell utbildningsplan. För att bedriva en utbildning i USA måste man följa uppsatta riktlinjer, exempelvis visa på att man har handledning av specialister, föreläsningar, alla typer av patienter representerade, bokföra läkarnas ingrepp, stämma av deras inlärning etc.
Med siffrorna enligt ovan skulle Sverige ha plats för 4-5 utbildningsprogram enligt amerikanska mått. I ett övergångsskede är det dock rimligt att ha fler, men i framtiden, om man eftersöker kvalitet, bör man sätta upp kvalitetskrav så att man genomgår en fullvärdig utbildning.
De minsta sjukhusen i Sverige har för litet patientunderlag för att basera en utbildning. Däremot kan man tänka sig placeringar och samarbete med andra större sjukhus. De flesta utbildningar i USA använder sig av 3-4 olika akutmottagningar för att erbjuda den bredd som behövs.
De mindre sjukhusen bör koncentrera sig på att rekrytera specialister. Det krävs inte alltför många för att radikalt förhöja kvalitet och organisation.
De didaktiska momenten kan dock centraliseras redan nu. Sjukhus som utbildar akutläkare bör samarbeta och lägga ut föreläsningar och prov på nätet. Eftersom det är svårt att anordna organiserad utbildning då akutmottagningen alltid skall bemannas, kan då ST läkarna logga in på en hemsida när som helst, ta sig igenom föreläsningar och tillhörande frågor. En elektronisk rapport skickas till respektive studierektor som kan följa att varje ST-läkare tar sig igenom allt material med godkänt. Sådana system finns förstås redan i USA.
Annars kommer 20-30 studierektorer i Sverige sitta och uppfinna hjulet igen, även i detta avseende. Men det verkar ju vara en populär inställning å andra sidan...

Jag får ideligen förfrågningar om det är bättre att utbilda sig utomlands än i Sverige. Rent utbildningsmässigt är det en klar fördel att utbilda sig i USA eller Australien. Samtidigt, om alla skulle åka utomlands skulle vi inte förändra något i Sverige. Båda valen behövs.

Karl-Henrik Petterson

2011-09-18T11:42:00.000-08:00

Karl-Henrik Petterson är ekonom och jag har precis läst hans bok om svensk sjukvård. Den kan läsas gratis, se länk.
Det finns mycket att säga om denna. Överlag tycker jag hans resonemang om ökad privat inslag på produktionssidan är helt nödvändiga, och att landstingen enbart bör sköta beställning av sjukvård.
Mycket tänkvärd läsning som jag säkert får anledning att återkomma till.

http://entreprenorskapsforum.se/publikationer/forskningsrapporter/sa-skulle-det-kunna-bli-%E2%80%93-visionen-av-ett-effektivare-rattvisare-och-vitalare-svenskt-vardsystem/

Symposium 2 November Trondheim

2011-09-16T22:03:00.001-08:00

Norrmännen anordnar landets första symposium i akutsjukvård och akutläkare. De vill helst undvika fel som andra redan gjort och samlar därför internationella erfarenheter. Bifogar en länk. Detta torde vara intressant även för övriga nordbor, inklusive svenskar...

http://www.norsem.org/
(klicka på symposium i övre högra hörnet)

Holland

2011-08-30T09:07:00.000-08:00

Terrence pratar om Holland men det skulle lika gärna kunna vara Sverige.
Många bra poänger. Det jag gillar är att han nämner i slutet att akutläkare och akutsjukvård måste upp som en nationell och global agenda och diskuteras bland allmänhet och politiker för att skynda på utvecklingen.

http://www.youtube.com/watch?v=ww3F9ruEMF4

Sjuksystrar

2011-08-24T09:19:00.002-08:00

Jag har sagt det tidigare men vill säga det igen, att implementera ett akutläkarsystem innebär inte bara utbildning för läkare utan också sjuksystrar. Dessa bör ha en gedigen kompetens att initiera behandling, behärska triagekunskaper och ha viss intensivvårdskunskap. Vidare måste de ha utbildning på alla typer av patienter.
Att se akutläkarutbildning som ett isolerat fenomen för läkare straffar sig då man senare vill ta över vissa funktioner, exempelvis airway management.
Mina sjuksystrar i USA kan eskortera en patient till CT som är intuberad, med toraxdrän och CVK och nödvändig sedering utan min hjälp. Detta är helt nödvändig kompetens de tillfällen då jag är ensam läkare på akuten och har flera svårt sjuka patienter samtidigt.

Debattinlägg

2011-08-19T03:21:00.000-08:00

SWESEM och Riksföreningen för Akutsjuksköterskor har uttalat sig, bifogar en länk.

http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2011/06/22/kvaliteten-i-svensk-akutsj/index.xml

Trondheim

2011-07-13T09:51:00.000-08:00

Vill du vara med om Norges första akutläkarsatsning? Se länk nedan. Norge har en kultur som skiljer sig från Sverige i det att mycket av akutverksamheten sköts av primärvårdsläkare som har självständig verksamhet. Övergången till akutläkare kan organisatoriskt sett bli mycket enklare i Norge, då avdelningar redan är vana vid att ta emot patienter från primärvårdsläkare.

https://www.webcruiter.no/WcMain2/AdvertViewPublic.aspx?oppdragsnr=1095584664&Company_Id=570918485&cols=2,7&orderby=7&listtype=1&urltarget=_top

moviestars!

2011-07-11T22:16:00.000-08:00

http://www.youtube.com/watch?v=DCFExSiTmsI&feature=player_embedded

De flesta utbildningsprogram i USA rekryterar aktivt och jag har tidigare länkat till videos på youtube. Här är den första svenska, en blivande klassiker!

Radio

2011-07-01T22:36:00.000-08:00

Här är en länk till radiodiskussioner om akutsjukvårdens problem. Intressant att lyssna på alla åsikter.
En grundläggande fråga är varför vi egentligen ska förbättra akutsjukvården...?
I USA finns det förutom läkarnas egen etik och ambition ekonomiska och legala drivkrafter. En högkvalitativ akutsjukvård lönar sig i pengar och illa skött akutsjukvård kostar i form av legala kostnader och minskade intäkter från sökande patienter.
I Sverige får personalen betala för förbättringar med neddragningar och mer arbete, utan ekonomisk vinning. Samtidigt finns inga legala sanktioner av kraft, utan misstag bedöms näst intill som en del av verksamheten.
Vill jag ha ökade legala sanktioner?
Nej, i USA kostar vården ca 25 % mer än vad den borde pga legala aspekter. Detta ska man dock inte kritisera amerikansk vård för, utan att stämma folk är en del av amerikansk kultur som sträcker sig långt utanför sjukvården.
Man kan inte praktisera som läkare utan anpassa sig till och förstå den kultur man verkar i.
Däremot måste man titta mycket mer noggrant på den ekonomiska styrningen. Det måste löna sig att producera bra sjukvård, för samtliga inblandade. Om antalet sökande till akutmottagningen ökar under en femårsperiod måste intäkterna öka.
Istället bestraffar man personalen med att ha oförändrad eller minskade resurser, vilket gör att den befintliga personalen får mer arbete, mer risk i sitt arbete samt ingen ekonomisk kompensation för detta.
Märk väl att jag är för mer ekonomisk kompensation, då jag ser det som en av drivkrafterna för att förbättra akutsjukvården. Det omvända är att det inte lönar sig att förbättra och effektivisera, vilket verkar vara det rådande läget med planekonomiska modeller.
Däremot anser jag inte att det behövs fler läkare. De flesta akutmottagningar jag besökt i Sverige har två till tre gånger så många läkare som man har i USA. Flertalet svenska akutmottagningar har för många läkare i förhållande till övrig personal. Detta får motsatt effekt, att annan personal blir bromskloss alternativt laboratorieservice och röntgen samt mottagande avdelningar blir bromskloss.
Akutmottagningen måste domineras av specialister i akutsjukvård. Dessa kan se 2-3 gånger så många patienter per tidsenhet jämfört med ickespecialister, då de har en bredare kompetens och kan fatta snabbare och avgörande beslut utan att rådfråga andra specialister. Att som i Sverige tro att det är läkarbrist är helt befängt ,det är brist på UTBILDADE och KOMPETENTA läkare, inte antalet läkare.
Politiker och ansvariga måste ta sig en funderare över varför det har blivit så här i säkerhetsbältets land...
Jag frågade min chef år 2005 om han hade något recept för att förbättra akutsjukvården i Sverige, diskussionen sammanfattar jag:
- So how does it work over there? (Chefen frågar mig)
- Well the ER is dominated by an inefficient system, and residents and interns.
- Why?
- I guess it is because they are the cheapest labour...
- So what happens when something goes wrong?
- Nothing really...
- That is a hard system to beat...

I vår svenska säkerhetskultur där nästa steg i lagstiftningen är obligatorisk hjälm på alla dagisbarn, ställer jag frågan:
Hur kommer det sig att det är USA som ligger 30 år före vad gäller akutsjukvård? Borde det inte ha varit tvärt om?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4582123

PS Pelle Jonsson förtydligar att han inte är chef för akuten utan för hjärta, hjärna kärl och liknande. Sympomatiskt. Han har dock rätt, patienterna passar inte in i denna typ av mall DS

Göran Hellers

2011-06-30T10:36:00.000-08:00

Internationell sjukvård är på många ställen idag lika bra eller bättre än svensk sjukvård. Hittade en intressant betraktelse, se nedan.

http://kampanj.folkpartiet.se/2011/06/20/e-halsa-och-sjukvardsturism/

Mediabruset

2011-06-29T01:09:00.000-08:00

Under våren har det skrivits en hel del i media om utebliven ambulansvård i Sverige.
Patienter har ringt men nekats ambulans eller ambulans på plats har bedömt behovet ej akut och lämnat patienten.
I USA vad jag förstår, efter att ha rådfrågat mina kollegor, blir man aldrig nekad ambulans. Ringer du så kommer en ambulans. Beroende på behov åker den med eller utan blåljus men den kommer fram. Att personalen bedömmer på plats huruvida patienten behöver akut vård är inte aktuellt. Däremot förekommer det naturligtvis att patienter i samråd med ambulanspersonal beslutar sig för att inte åka till sjukhuset. Att bli nekad transport är inget jag känner till. Undantag är om patienten kan dödförklaras på plats, då får vi akutläkare alltid ett samtal från ambulanspersonalen och måste godkänna denna handläggning. Är läget akut kan också ambulanspersonalen ringa i förväg och meddela vad för situation som föreligger så vi på akuten kan förbereda resurser om nödvändigt.
Enligt lag i USA kan ingen förvägras akutsjukvård. Detta oavsett ras, religion, kön, medborgarskap eller ekonomisk förmåga. Det speglar också ambulanssjukvården som bistår med prehospitala åtgärder och transport. Som sagt, att neka en patient transport till sjukhus eller inte ens skicka ut en ambulans har jag aldrig hört förekomma i USA (jag ska dock erkänna att jag inte har full koll på hela USA i detta avseende).

Som jag har sagt tidigare finns det en missuppfattning bland läkare, sjukvårdpersonal och politiker; att många patienter som söker akutsjukvård inte behöver söka akut och lika gärna kan uppsöka vårdcentral. Denna uppfattning är falsk (se länk). Vad värre är att denna tankekultur också smittar av sig på patientomhändertagandet.
Detta verkar nu också ha spridit sig till den prehospitala sjukvården.

En man som söker med huvudvärk kan ha en lätt kontusion, spänningshuvudvärk, migrän, felaktiga glasögon, dehydrering, högt blodtryck, hjärnblödning, akut glaukom, temporalisarterit, intoxikation etc, för att ta några exempel ur luften. Alla dessa diagnoser är inte akuta eller livsavgörande men några ÄR det. Vi vet inte på förhand vem som har en akut åkomma och därav följer att vi måste bygga upp ett system som snabbt och säkert bedömmer patienter och beslutar om adekvat vårdnivå.

Som akutläkare måste vi stå upp för denna logik. Alla kända akuta tillstånd kommer förr eller senare att ramla in på din akutmottagning klockan 2 en lördag natt. Vi kan inte hävda att olika diagnoser och akuta tillstånd är så ovanliga att vi inte behöver känna till dessa. Dessutom kommer akutmottagningen alltid ha ett visst söktryck från flertalet patienter med varierande åkommor och problem. Vi måste kunna hantera denna miljö konstant och värna om rätt kompetens och rimliga resurser.

Jag vill mena att så länge man som läkare hävdar att vissa patienter borde gå till vårdcentralen istället för akutmottagningen är man en del av problemet. Det är uppenbart att man saknar insikt och kompetens om den akuta processen.
Sedan årtionden ha vi systematiskt satt de minst utbildade och mest oerfarna läkarna att arbeta på akutmottagningarna med de mest sjuka och komplicerade patienterna.
Man kan helt enkelt säga att vi inte har varit ett gott föredöme för övriga i den prehospitala världen. Kanske kan man hävda att vi bidragit till detta som nu uppenbaras.

Sedan 70-talet har den prehospitala kompetensen kraftigt stärkts i Sverige. Det är dags för läkarna att etablera motsvarande kompetens, låt vara 30 år senare...

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ambulans-lamnar-patienter-i-sticket

http://www.ambulansforum.se/PAM/forskning/15.shtml

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?l=en&d=130&a=111673&newsdep=130

Sverige i höst

2011-06-22T22:33:00.000-08:00

Större delen av sensommaren och hösten kommer jag att tillbringa i Sverige. Förra hösten föreläste jag bl a i Linköping, Gävle och Karlstad. Det var mycket spännande och jag välkomnar nu eventuella förfrågningar angående föreläsning. Dessutom kanske man kan göra ett besök hos Socialstyrelsen och varför inte Socialdepartementet!
Som sagt, alla tips mottages tacksamt!

Erbjudande

2011-06-22T11:22:00.002-08:00

Fick idag ett mejl om att arbeta extra i Sverige. Intressant att de söker specialister i akutsjukvård. Dessvärre är det svenska systemet för akutsjukvård inte anpassat för avancerad och övergripande kompetens på akutmottagningen. Det framgår med all tydlighet av arbetsbeskrivningen nedan ( Jag har döpt om arbetsplatsen...!!!):

Arbetsveckan börjar på söndagar kl 20.00 och sista passet avslutas nästkommande söndag kl 04.00 d v s 7 x 8 = 56 tim.

"Rosehamn" vecka 27, 29, 30, 32

"Ahlgrenstad" vecka 32

Syfte
Specialitetsövergripande jourarbete syftande till avlastning av sjukhusets jourlinjer genom handläggning av besökande till akutmottagningen

Tid
kl 20.00-04.00.

Kompetenskrav
Stor erfarenhet av arbete på akutmottagningen vid akutsjukhus. I första hand legitimerad läkare med specialistkompetens i akutsjukvård. I andra hand legitimerad läkare med jourkompetens enligt åtagandet ovan. VAS och METTS kompetens är av fördel men kan vid behov fås i samband med introduktionen.

Ansvar och arbetsuppgifter
Arbetet skall ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och i enlighet med de medicinska riktlinjer som finns vid klinikerna vid "Ahlgrenstads sjukhus Träskvik". Jouren arbetar som läkare på akutmottagningen. Arbetet är specialitetsövergripande, inkluderar alla de patientgrupper som söker vid AKM och sker parallellt med övriga jourlinjer. I första hand handläggs patienter tillhörande prioritetsgrupp gul, grön och blå enligt Metts gällande riktlinjer. Då aktuell läkarbemanning vid AKM och patientinflödet så kräver, primärhandläggs även röda och orange patienter enligt Metts. Ansvarig sjuksköterska skall alltid i första hand hänvisa inkommande patienter till förstärkningsjouren om inte patientens tillstånd uppenbart kräver annat.

All operationsanmälan görs av ordinarie jour. Alla inläggningar sker efter samråd
med ordinarie jour. Då jouren slutar sitt arbetspass, skall muntlig överrapportering avseende aktuella patienter ske till ordinarie jour.

Administrativa rutiner
Inkommande jourfall till förstärkningsjouren läggs i speciell låda på sjuksköterske-expeditionen. Jourarbetet dokumenteras enligt de regler och föreskrifter som finns. Respektive VO:s Sekretariat skriver ut diktaten som skall vara lättförståeliga och tydliga.

Diktering liksom utfärdande av remisser sker i enlighet med gällande VAS-rutiner.
Vid diktat och på remisserna skall det anges i namnrutan.förstärkningsjour
Förstärkningsjouren ansvarar i första hand för att själv signera egna laboratorie-
och röntgensvar, i andra hand att fylla i en bevakningslista och rapportera till berörd ordinarie jour. Förstärkningsjouren ansvarar för att själv signera sina journal-anteckningar. I den mån detta inte hinns med, går detta uppdrag över till påföljande veckas förstärkningsjour. Vid tjänstgöringsperiodens slut, skall endast osignerade

journalanteckningar från den sista arbetsdagen finnas kvar för handläggning vid respektive klinik. Patienterna registreras på respektive klinik i akutmottagningens statistik.

Förstärkningsjouren fyller fortlöpande i en blankett, där man anger vilka patienter som handlagts. Dessa inlämnas till sekretariatet på akutkliniken.

Syftet är att avlasta nuvarande jourlinjer. Detta är det fundamentala felet. I framtiden måste jourlinjer anpassas för att avlasta akutläkaren. Akutläkarens största vinst och kompetens är att snabbt bedömma flertalet patienter och behandla samt besluta om fortsatt handläggning. Akutläkaren bör alltså vara den som styr alla processer på akutmottagningen.
Vidare skall man enligt ovan arbeta huvudskligen med lågprioriterade fall. För patienternas skull borde det vara tvärtom. Dessutom är det resursslöseri att avdela det minst prioriterade fallen till den med mest kompetens. För övrigt ser jag det inte som lockande, som akutläkare, att arbeta med huvudsakligen lågprioriterade fall. Arbetsbeskrivningen kanske bättre passar en distriktsköterska..?

Det är ett allmänt problem att många tror att om vi bara utbildar ett antal akutläkare så är problemen borta, vi låter akutläkarna ta "det som blir över".
Om inte systemet anpassas för akutläkarna kommer de att förlora sin kompetens samt söka sig till andra verksamheter, vilket nu sker.
Om man dessutom utbildas som akutläkare på en plats där man i huvudsak arbetar med lågprioriterade fall får man en inadekvat utbildning.
Naturligtvis är det ett moment 22; man måste börja någonstans.
Jag presenterar dock detta för att beskriva att Sverige verkligen ligger 30 år efter USA vad gäller akutsjukvård och akutläkarkompetens. Det tar tid att utbilda akutläkare men även andra inom sjukvården med avseende på akutläkarkompetens. Att ändra system och organisation berör samtliga läkare som arbetar på ett sjukhus, inte bara akutens läkare.
Om man tror att man kan byta ut jourläkare rakt av mot akutläkare har man inte förstått hur systemet fungerar.

Vill jag arbeta i Sverige som akutläkare skulle jag välja exempelvis Tierps Vårdcentral, kvällspasset. Där arbetar jag själv och styr samtliga processer själv, utifrån en triage som inte delar in patienter inom specialitet, utan bara bedömmer utifrån allvarlighetsgrad. Ingen patient blir avvisad. Det finns basala lab, röntgen etc. Är någon mer akutsjuk kan jag stabilisera patienten utifrån de resurser jag har och skicka vidare för inläggning till Akademiska Sjukhuset i Uppsala alternativt Gävle beroende på avtal, önskemål etc.
Visst, detta är baserat på över 10 år gamla minnen från studietiden, så det kan ju ha ändrats. Men ni förstår principen. Akutläkarna måste "äga" akuten, styra över samtliga vårdprocesser och delegera till övriga läkare till exempelvis inläggningsarbete.
Skickar jag en patient från Tierp till Uppsala ringer jag naturligtvis upp mottagande läkare och kontrollerar att rätt kompetens finns tillhanda. Det skulle knappast förväntas att jag skriver medicinlistor och inläggningsanteckning från Tierp så att det kan användas på mottagande avdelning i Uppsala. Dock skickar jag med de uppgifter jag har samt behandlar initilt ur det akuta perspektivet. Samma tankebanor måste appliceras till akutläkare. Akutmottagningen är, med ett akutläkarsystem, inte längre en förlängning av olika kliniker.

Jag tackade nej till ovanstående erbjudande. Det gjorde jag för länge sen...

Lagbrytare

2011-06-11T12:57:00.004-08:00

Urologer har drabbats av Socialstyrelsens specialistindelning, då man kräver att dessa ska vara specialistkompetenta i kirurgi i tillägg till urologi. Alltså måste man numera dubbelspecialisera sig och ha kirurgi som basspecialitet. Visst blir denna väg längre och frågan är om Socialstyrelsen häver detta till årsskiftet, då de ska gå igenom specialistindelningen i nuvarande form.
Dock finns i alla fall en rationell tanke bakom detta; det kommer att behövas kirurgkompetenta bakjourer och man vill att urologerna ska delta. Låt vara att detta är ett argument inte baserat på vad som är bäst ur medicinsk synvinkel utan snarare ekonomisk. (Sjukvården är fortfarande i mångt och mycket en planekonomi i Sverige).
Dock kan jag inte finna denna logik när man diskuterar akutläkarkompetensen. Det finns ingen funktion som akutläkaren kan fylla genom att vara specialistkompetent i en annan specialitet. Akutläkaren med kirurgi som bas kan inte gå iväg och operera ett par timmar, då ingen ersätter akutläkaren på akutmottagningen. Ej heller skopera som medicinare etc.
Då beslutet togs (2006) att göra akutsjukvård beroende av andra specialiteter var detta en kompromiss utifrån åsikter från andra specialistföreningar utan kompetens inom akutsjukvård. Socialstyrelsen har de sista decennierna inte haft akutsjukvårdskompetens ens som remissinstans vill jag hävda. Därför har jag hela tiden argumenterat för att inte ta hänsyn till socialstyrelsen. Det är därför glädjande att se att till exempel Helsingborg och Södersjukhuset nu utbildar akutläkare utan basspecialitet. Dessa kommer att få en bättre och mer fokuserad utbildning än förra generationen.
Så är det även i USA, akutläkarutbildningarna förbättras ständigt då akutläkarens roll och funktion blir tydligare. Vi får som akutläkare oavsett land räkna med att våra yngre kollegor oftast får en bättre utbildning än den vi fick. Och likt USA tar man inte hänsyn till myndigheterna om dessa har fel, utan sätter läkarkompetens och patientvård i första rummet.

Pia Malmquist

2011-06-01T12:13:00.002-08:00

Pia ställer frågan om man måste emigrera för att verka som akutläkare? Det enkla svaret är ja. Naturligtvis hoppas vi alla på en snabb progress men för mig är det tydligt att en svenskt utbildad akutläkare i dagsläget måste arbeta/utbilda sig utomlands en period för att fullt ut förstå akutläkarsystemet. Om du tvivlar på detta är det dags att åka utomlands...

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16599

http://epinternational.ning.com/profiles/blogs/member-spotlight-epi-welcomes?xg_source=msg_mes_network

Min artikel i repris

2011-05-27T11:47:00.002-08:00

Min artikel om akutsjukvård har blivit publicerad igen, nu i orginalversion som jag skrev den intitialt. Det lönar sig uppenbarligen att skriva vad man tycker..!

http://www.dt.se/opinion/debatt/1.3056242-den-eftersatta-akutsjukvarden

EPI

2011-05-26T10:35:00.001-08:00

Bifogar en länk av tidningen EPI som kan läsas på nätet, mycket kul info om utvecklingen i stora delar av världen.

http://epinternational.ning.com/

Försäkringar

2011-05-04T09:35:00.002-08:00

En intressant artikel om olika sjukvårdssystem, själv är jag emot Landstingens monopol/oligopol och tycker Holland verkar vara ett spännande alternativ. Betänk att holländska försäkringsbolag har varit med och drivit på utvecklingen av akutläkare i Holland. Försäkringsbolagen har velat undvika att betala ut skadestånd av akuta felbehandlingar som kunnat undvikas med mer kompetent personal.

http://www.sjukhuslakaren.se/2011/04/27/i-holland-styrs-sjukvarden-underifran/

JAS 39 Gripen

2011-04-26T22:15:00.007-08:00

Har spenderat senaste veckorna med att läsa om stridsflygplan, ett intresse som jag aldrig låtit blomma ut förrän nu. Här kommer en kort redogörelse:

Försvarsmakten ville hitta en lämplig efterträdare till JA 37 Viggen. Amerikanska F-16 bl a var ett utländskt alternativ, men en grupp svenska företag lanserade också en inhemskt producerad plan på ett svenskt stridsflygplan, JAS 39 Gripen. Huvudtanken var bland annat att detta skulle bryta mot trenden att varje generation stridsflygplan skulle bli dyrare både i inköp och drift. Dessutom skulle förstås förmåga och prestanda uppgraderas jämförbart med omvärlden. Detta var i slutet på 70-talet som diskussionerna fördes.
Det nya planet, som vann budgivningen, skulle bli mindre och därmed bl a billigare i inköp och drift, klara både jakt, attack och spaning vilket innan var fördelat på olika plan. Samtidigt skulle det fortsatt ha förbättrad prestanda, samma kapacitet vad gäller vapen, fly-by-wire teknologi och vara "instabilt" för optimal prestanda.
Dessutom skulle det kunna operera inom det nuvarande svenska systemet utifrån vanliga vägbanor, då flygplatser förväntades bli utslagna av fienden.
Lite olyckor på vägen blev det men jämförselsevis få, och idag ca 30 år senare är systemet relativt väl utbyggt och fortsätter att utvecklas.

Jag tycker det finns intressanta likheter mellan detta plan och akutläkare.
Akutläkare måste kunna lösa problem inom olika kompetensområden och inte vara specialist inom ett enda. Inte bara "multi-role" dvs ibland kirurgisk och ibland ortopedisk utan också "swing-role" dvs byta strategi utifrån samma patient/problem.
För detta krävs en slimmad och anpassad utbildning som lägger fokus på den akuta frågeställningen och inte gör läkaren överviktig med onödig kunskap utöver ens förmåga.

När Gripen planerades gjordes en marknadsanalys och långsiktig planering för en nationell funktion. Detta kan tyckas rimligt, då det är många miljarder kronor som skall investeras över 40-50 år.

Denna långsiktiga och övergripande planering saknar jag när det gäller akutsjukvården i Sverige. Lämpligen borde berörda parter (akutläkare, landsting, politiker, andra specialiteter, socialstyrelsen, Socialdepartementet etc) nu sätta sig ned och dra upp större riktlinjer för hur akutsjukvården ska se ut med akutläkare. För det är faktiskt ett JAS-projekt vad gäller pengar vi håller på med, om man räknar i vad läkare kostar och även felbehandlingar och utebliven vård.
Ska man tro inslaget nedan handlar det om ca 60-100 miljarder kronor per år som förloras pga kvalitetsbrist inom sjukvård (detta gäller inte bara akutsjukvården utan sjukvården i stort).
En uppbyggnad av akutläkarsystem tar ett par tre decennier i likhet med stridsflyplan.
Och i likhet med JAS 39 Gripen försvarar vi liv.

http://svtplay.se/v/2397822/rapport/bristrande_patientsakerhet_inom_sjukvarden

http://weapons.technology.youngester.com/2009/02/saab-jas-39-gripen.html

Studiebesök i New York

2011-04-08T10:54:00.001-08:00

Patrik Söderberg, studierektor vid Södersjukhuset bl a, bloggar om sin studieresa till New York! Underhållande!

http://swesempedagogiskaprisnyc2011.blogspot.com/

Debatt artikel

2011-03-10T23:22:00.003-09:00

Jag har skrivit en debattartikel om akutläkare och akutsjukvård. Den blev nyligen publicerad på nätet. Se bifogad länk. Sprid den gärna! Jag länkar via facebook så kan du sprida den på flera sätt...

http://www.facebook.com/pages/Akutl%C3%A4karen/142980585718339#!/pages/Akutl%C3%A4karen/142980585718339

http://www.sjukhuslakaren.se/2011/03/10/sverige-ligger-30-ar-efter-nar-det-galler-akutsjukvard/#comments

AT avskaffas i Norge

2011-03-10T14:47:00.003-09:00

Norge avskaffar AT tjänstgöringen, delvis som ett led i att europaanpassa utbildningen. Norsk läkarutbildning är 6 år lång och därefter skall man göra 18 månaders allmäntjänstgöring, sk turnustjänst innan man erhåller legetimation. Jämför det med andra europeer som efter 6 års studier får sin legetimation direkt och kan begynna sin specialisttjänstgöring.
Samhällsekonomiskt torde förändringen vara överlägsen då läkarna kan arbeta ytterliggare 18 månader som specialister innan pension. Dessutom blir det för läkaren en personlig ekonomisk vinning då du byter 18 månaders turnustjänst mot 18 månader som specialist. Som specialist är du också mer kompetent och därmed gynnas även patienterna.
Vissa läkare är dock kritiska och menar att man under allmäntjänstgöring skolas in i rollen som läkare, lär sig språket om man är utlänning och får en bredd i sitt kunnande.
Naturligtvis måste nyblivna läkare skolas in men detta kan åstadkommas även inom ramen för specialistutbildning, vilket förhoppningsvis sker redan nu..!
Språkkrav bör inte vara ett argument för AT och turnus, tvärtom, kan man inte språket är man inte behörig och bör då skaffa sig denna kompetens innan man går vidare i karriären. AT och turnus är ingen språkresa...
Vad gäller bredd i kunnandet kan detta också innefatta relevanta sidoutbildningar inom ramen för specialistutbildning. Min erfarenhet är att de flesta ifrånsäger sig sin AT kunskap så fort de är klara med sin AT-tjänst. På akuten ser jag inga kirurger som gör gynundersökningar på patienter med buksmärtor, inga kardiologer som reponerar radius på syncoperade patienter etc.
Som patient och akutläkare har jag mest nytta av specialister och detta är därför ett riktigt beslut.
I Sverige torde det enklaste vara att göra om AT till en 6 månaders praktik på en vårdcentral eller liknande, och denna tjänst garanterades av utbildningsorten, så att ingen tid går till spillo. Därefter kan man påbörja specialisttjänst direkt och vidare skolas in i sin specialistroll.
Den vinst jag möjligen ser med att behålla AT är att man kan tvinga unga läkare att arbeta i stora delar av landet och samtidigt hålla ned deras löneutveckling och kompetens..!
Nästa steg är dock att kvalitetssäkra specialistutbildningar så att innehåll och kvalitet garanteras av tredje part och inte som nu av arbetsgivaren.

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16100

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13696

4 timmars regel i England

2011-02-17T11:47:00.001-09:00

ytterligare en länk...

http://www.annemergmed.com/article/S0196-0644%2810%2901364-8/abstract

Norsk Media

2011-02-17T08:32:00.001-09:00

Jag bifogar en norsk länk igen, en artikel om akutmottagningarna i Norge...

http://www.aftenposten.no/meninger/kronikker/article2566978.ece

Facebook

2011-01-20T00:13:00.003-09:00

Nu finns akutläkaren på Facebook. Ja, jag skriver inte blog där, har tänkt att jag inte ska skriva så mycket över huvud taget där! Tanken är att den kan vara ett ställe att diskutera och hitta mer informell information och kontakter. Min förhoppning är att den kan leva sitt eget liv efterhand. Låt se vad det blir..!

http://www.facebook.com/pages/Akutlakaren/142980585718339#!/pages/Akutlakaren/142980585718339?v=wall

Mer Norge...

2011-01-18T13:20:00.001-09:00

Lite fler länkar...

http://www.tidsskriftet.no/index.php?seks_id=2006239

http://www.facebook.com/#!/pages/Norsk-Selskap-for-Akuttmedisin-NORSAM/101316216612840

NORSAM

2011-01-08T12:48:00.002-09:00

Äntligen börjar det hända lite saker i Norge, fick precis mejl om att de har startat en förening som på sikt vill införa akutläkare som specialitet! Lägg till denna länk till er samling!

http://www.norsam.net/NORSAM_Norsk/Hovedside.html

Dansk Dynamit

2011-01-06T02:40:00.002-09:00

Nu har danska läkarstudenter klivit fram och vill driva akutläkare till en egen specialitet i Danmark. Bifogar en länk! Raka rör och inga krusiduller, imponerande!

Annars kan man intubera samtidigt som man ger syrgas via grimma, måste pröva nästa gång..!

http://www.sofas.dk/Sofas/Start.html

http://www.epmonthly.com/features/current-features/no-desat-/

Journaler

2010-12-20T00:54:00.005-09:00

En smidig detalj som jag vill belysa är diktering av mina journaler.
När till exempel något mer akut kommer in, exempelvis en patient med bröstsmärtor som visar sig ha en akut hjärtinfarkt så ringer jag naturligtvis kardiologen ögonböj, och låter sekreteraren aktivera övrig personal. Patienten åker vanligen snabbt iväg, men journalen hann jag inte diktera...! Det gör nu inget, då patienten tas om hand av kardiolog och jag kan diktera mina åtgärder senare under passet. Medicinlistor etc skrivs av kardiologen. Detta är principen för alla patienter, så om det är riktigt mycket att göra kan jag sluta upp med att diktera i några timmar. Patienter kan ändå läggas in eller skickas hem med recept etc, och jag kan diktera när det blivit lugnare. Vanligen dikterar jag alltid vid patientens disposition, dvs hemgång eller inläggning. En del av mina kollegor använder sista timmen av passet till att diktera samtliga journaler, men då har det oftast varit ett extremt pass! Poängen är väl att patienten kommer vidare i systemet lätt tack vare att inläggande klinik står för inläggningsarbetet, skriver medicinlistor och kollar sängplats. Akutläkaren är arbetsledaren i sammanhanget och bör inte hindras av arbete som andra är mer kompetenta att utföra. Att låta konsulter stå för inskrivning gör att akutens läkare är mer flexibla i patientarbetet på akutmottagningen.
Jag har fått intrycket av att en del läkare i Sverige anser att akutläkaren ska kunna verka på en akutavdelning och planera de första 2 dygnens vård. Denna uppfattning är en "skrivbordsprodukt" skriven av "icke akutläkare". Visst kan man i viss utsträckning tänka sig ett antal intermediärplatser för vissa typer av patienter, men att kunna behandla alla typer av akuta sjukdomstillstånd de första två dygnen är helt otänkbart. Att vara specialist inom akutsjukvård innebär att man också ska ha förståelse och insikt om sin egen kompetens och dess begränsning. I stället för att fokusera på de första 2 dygnen bör man fokusera på de första 30 minuterna, allt annat finns det konsulter för om man ska hårddra det hela...

Emergency Medicine in Sweden

2010-12-05T20:20:00.001-09:00

En artikel från 2007, kan inte minnas att jag länkat till den tidigare. Klart, en del har hänt sedan dess...

http://www.medscape.com/viewarticle/559195

Historia

2010-12-05T01:27:00.000-09:00

Mer historieberättelser från USA...

http://www.emra.org/emra_about.aspx?id=37320

Vinst i vård?

2010-12-03T16:05:00.002-09:00

Att sjukvården främst inriktar sig på att spara och inte offensivt letar nya patienter och marknader är en nackdel ibland. Ett fullfjädrat kapitalistiskt system riskerar att ge bäst vård åt de med mest pengar. Så är det förvisso alltid, det är bara en gradfråga hur mycket pengar man måste hosta upp. Ett totalitärt monopolsystem riskerar att göra vården lika dålig för alla om det inte lönar sig att förbättra och förnya. Sverige bör även på vårdens område får mer av en blandekonomi och landstingens oligopol bör luckras upp, enligt mig. Jämför till exempel med skolan, där mer valfrihet har införts. Bifogar en länk...

http://www.dn.se/ekonomi/miljardindustri-lamnar-sverige-1.1220634

Colombia

2010-12-03T15:14:00.002-09:00

Något som jag har sagt tidigare men vill säga igen är att det finns två aspekter av emergency medicine. Den ena extremen är när man är under utbildning på ett universitetssjukhus, då finns det alla möjliga konsulter och specialister, och många som tycker sig veta bättre och man slåss om olika funktioner.
Den andra verkligheten som infinner sig efter hand är när man är färdig specialist på ett mindre sjukhus på natten, och man kan inte få tag på någon hjälp enkelt, utan alla ska ringas in i så fall, med suck och stön.
Det är därför viktigt att gradvis etablera en rad funktioner på akuten som luftvägar etc under utbildningen, därför att fortare än vad man tror står man själv...

Bifogar en artikel om utvecklingen i Colombia.

http://epinternational.ning.com/profiles/blogs/a-few-words-with-dr-robert

Patienter söker rätt vårdnivå

2010-11-24T18:52:00.004-09:00

Som jag tidigare påpekat söker de allra flesta rätt vårdnivå när de ska välja vårdcentral eller akutmottagning. Det bekräftas senast av en studie av Ann-Sofie Backman, som man stolt får säga att man varit kollega med på Södersjukhuset!
Detta är en viktig poäng då många tror att man kan lösa akutmottagningens problem med att styra patienter till andra vårdformer, telefonrådgivning etc. Icke!
Läs denna intressanta studie, se länkar!

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=111673&l=sv&newsdep=130

http://svtplay.se/v/2243270/man_valjer_akuten_i_onodan

Lundabloggen

2010-11-24T15:23:00.002-09:00

Nu har gänget i Lund kört igång en blogg! Bifogar en länk...

http://akutlakarna.blogspot.com/2010/09/introduktion-akutlakare-i-lund.html

Scribes

2010-11-07T04:09:00.002-09:00

När jag varit runt och föreläst i Sverige har många läkare reagerat positivt på den hjälp jag får av sekreterare och annan personal, så att mitt arbete blir mer patientorienterat. Men det mest effektiva är tydligen att ha en "scribe". Har aldrig prövat detta men det låter intressant! Framför allt kostnadseffektivt och förstärker mitt argument av att det finns ingen läkarbrist i Sverige om man är villig att prioritera patienternas väl och minska läkarnas administrativa börda!

http://legacy.signonsandiego.com/news/business/20070609-9999-1b9scribes.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Scribe_%28ER%29

Model of the Clinical Practice of Emergency Medicine

2010-11-06T02:29:00.002-08:00

Här är en länk till en sammanfattning av vad Emergency Medicine är och dess innehåll, som reviderats flera gånger, se nedan. Detta är från USA men skiljer sig inte nämnvärt från andra länders beskrivningar.
I övrigt har jag fått ett svar från Socialstyrelsen angående min artikel i läkartidningen nyligen; man ämnar göra en ny översikt av specialistindelningen i Sverige under 2011.
Under de senaste 5 veckorna har jag varit i Sverige och besökt och talat med läkare från flertalet ställen där man bedriver akutläkarverksamhet. Jag har även föreläst om akutsjukvård för vårdpersonal och politiker i Linköping, Gävle och Karlstad.
Sammantaget skulle jag bli mycket förvånad om inte Socialstyrelsen godkänner Akutsjukvård som egen specialitet till 2012. Det är också min tro att de följande 10 åren kommer att innehålla en acceleration av vår verksamhet och här blir kvalitet och kvalitetskontroll viktigt att säkerställa och upprätthålla.

http://www.acep.org/practres.aspx?id=29580

Horhus och Cowboys

2010-11-04T00:41:00.007-08:00

Under mitt senaste besök i Linköping tittade vi igenom målbeskrivningen och enligt Swesem ingår inte torakotomi på akutmottagning. Ni får väl stå med armarna i kors då på landsortssjukhuset mitt i natten när någon yngling med knivstick i bröstet får en tamponad och dör medan kirurgen är på väg in till sjukhuset. "Tyvärr, det ingår inte" eller vad då? Vill du säga det till föräldrarna?
Jag är medveten om att andra specialiteter ibland har en annan syn på akutläkare och deras kompetens. De kan förvisso tycka att det är bra att akutläkaren gör allt som de inte vill, men vi ska helst inte ha någon kompetens om något verkligen är akut. På så sätt vill övriga specialiteter främja akutsjukvården, att begränsa akutläkarens kompetens.
Radiologer protesterar mot ultraljud, anestesi mot sövande mediciner och intubationer, kirurger vill lägga drän och göra torakotomi osv.
Men vem vill ta ansvar för alla patienter som kommer till akutmottagningen kl 02 en lördag natt? Endast akutläkaren. Att övriga specialiteter har mage att försöka handikappa akutläkaren är etiskt oförsvarbart, inte minst för patienterna.
Alla dessa bataljer med andra specialiteter har utkämpats och pågår till viss del fortsatt i USA, enda skillnaden är att USA ligger 30 år före.
Som en amerikan sade till mig angående de första akutläkarna:
- Först kom horhus och cowboys, sedan präster och bönder.
Vilken kategori du tillhör som akutläkare vet jag inte.
Men jag vill betona att det kommer inga präster och bönder förrän cowboys och horor har gjort sitt!

Organisation, logik och LEAN

2010-10-26T05:57:00.003-08:00

Är det effektivare med akutläkare jämfört med ett kirurg och ett medicinspår på akuten?
(akutläkaren ser alla patienter medan medicinläkaren och kirurgläkaren ser patienter endast inom sitt kompetensområde)

Betänk följande: Två läkare bemannar nattpassset, en bilolycka händer och 4 skadade tas in till akuten. Om man nu har ett kirurgiskt spår tar det dubbelt så lång tid att handha dessa då endast en läkare kallar dessa patienter sina. Medicindoktorn dricker kaffe istället och de systrar som arbetar med medicindoktorn går sysslolösa. Med akutläkare kan man ta två var, eller hur man nu vill dela upp det. Arbetet går då dubbelt så fort och övrig personal slipper vara sysslolös. Sedan är man redo för två patienter med bröstsmärtor som kommer samtidigt...

Dessutom kan akutläkaren med sin bredd bedöma exempelvis en patient som synkoperat och sy ihop såret i pannan. Internremittering på akuten blir omintetgjord och patienten slipper väntan på en ny läkare för ytterligare bedömning.

Den tredje vinsten gäller prioritering av sjuka; betänk att det finns 4 patienter på akuten varav 2 är allvarligt sjuka och de andra är lätt sjuka. Om nu de 2 svårast sjuka exempelvis går till medicinlinjen och de två lättast sjuka går till kirurgsidan blir fördelningen ej optimal, då en läkare fick två allvarligt sjuka samtidigt. Det är mer patientsäkert att de två sjukaste får se var sin läkare direkt och låta de lägre prioriterade vänta.

Det finns LEAN konsulter idag inom vården. Jag undrar om de har insikt i akutläkarkonceptet...?

ED, not ER!

2010-10-25T14:23:00.001-08:00

Se hela denna föreläsning på youtube, says it all!

http://www.youtube.com/watch?v=nlAFyrbFKdY

Hyrläkare för 2.3 miljarder kronor

2010-10-25T12:45:00.002-08:00

Kostnaden för stafettläkare har tredubblats sista 5-6 åren konstaterar TV 4 nyheterna.
Ett förslag för att främja kontinuitet är att betala ut bonus till läkare som är fast anställda ett antal år. I USA skriver många läkargrupper avtal med sjukhus om att bemanna exempelvis akuten. Vi driver alltså ett eget företag som ansvarar för all akutsjukvård. Fördelarna för sjukhuset är då att kostnaderna är förutbestämda. Om vi förlorar en eller två läkare får vi alltså arbeta mer och dra in på semester etc. Fördelen för oss är att företaget får in samma pengar så vi får in mer per person som kompensation. Nuvarande system med sjukhuset som arbetsgivare gör att om ett par läkare slutar så blir det mer arbete för de läkare som är kvar, utan ekonomisk kompensation för detta (alternativt utförs mindre arbete och patienterna får lida, vilket räknas som en besparing). Det blir en ond spiral och fler slutar vilket ökar behovet av akuta nödlösningar.
Arbetsgivaren måste alltså skriva långsiktiga avtal med läkarföretag så att kontinuitet och stabilitet uppnås. Det är bättre att lägga till en halv miljard eller så på läkare i kontinuerlig funktion så de stannar. Tydligen är detta svårt att genomföra i dagens system.
Bristen på läkare har flera orsaker. En anledning till att det är brist på specialister är att många sjukhus fördröjt specialistutbildning för läkare genom att kräva vikariatarbete som läkare före AT-tjänstgöring. Jag ifrågasätter också behovet av 1,5 års AT-tjänstgöring... men det är en annan debatt.

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/tv4nyheterna?title=stafettlakare_kostar_miljarder&videoid=1100930

Eusem core curriculum

2010-10-18T11:44:00.002-08:00

Inspirerande konferens senaste veckan i Stockholm, med många driftiga människor. Fler funderar på att utbilda akutläkare. Med detta följer krav på kvalitet och kvalitetssäkring. Bifogar en länk från Eusem. På sikt måste Swesem, tror jag, ge direktiv om vad en godkänd akutläkarutbildning ska innehålla. Tills vidare kanske man kan ta Eusems direktiv som utgångspunkt.
Precis som kirurger har krav på sig att genomföra ett visst antal operativa ingrepp av olika sort måste akutläkare se ett antal olika fall och utföra förutbestämda ingrepp och beslut. Detta måste dokumenteras och kontrolleras. Kontinuerlig inlärning bör premieras. Tyvärr saknas ett nationellt ackrediteringsinstitut för ST-utbildning i Sverige, något som finns i många europeiska länder och USA. Kanske kan Swesem gå före i detta avseende?

http://www.eusem.org/Pages/Task_Forces/EuSEM_Core_Curriculum.html

CORD i USA har en "question bank" som ST-utbildningar i USA kan anmäla sig till. Varje ST-läkare får då en inloggningskod och gör kontinuerligt under utbildningen upp till 1900 frågor. Svaren skickas till respektive studierektor som kan säkra att ST-läkarna tar sitt studerande på allvar. Fördel är bland annat att detta kan göras när ST-läkaren har en stund över. Det står inget om att endast amerikanska program har tillgång till detta...!

http://www.cordem.org/i4a/pages/index.cfm?pageid=3285

CT av gravida

2010-10-05T13:41:00.003-08:00

Jag håller med denna artikel i stort!
Dock har vi "night hawk radiology" dvs radiologer som läser CT etc på andra sidan jorden och skickar oss svar. Våra egna radiologer sover på natten...

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15145

Helsingborgs akutsjukvård i Aktuellt

2010-09-15T23:58:00.002-08:00

I nyhetsprogrammet Aktuellt finns ett långt reportage om akutsjukvårdens kris med tillhörande politisk debatt. Lösningen med akutläkare och dess organisation saknas i debatten, det är fortfarande idag alltför få som vet hur detta fungerar och har ett internationellt perspektiv. Dock tar det ju tid att utbilda och implementera detta system, säkert 10-20 år eftersom många insisterar på att uppfinna hjulet igen...
Visst finns det sjukhus med väntetider likt dessa i USA också, framför allt de som är offentligt drivna med litet incitament för att förbättra sina flöden och kvalitet... som i Sverige med andra ord. Bifogar en länk i alla fall.

Annars kommer jag ihåg Dr Levitan's föreläsning under min utbildning. Som denna video demonstrerar gör jag numera, och lyckas ofta då andra inte kan. Observera vinkeln (hockeyklubban) på tuben...!

http://svtplay.se/v/2148490/aktuellt/15_9_21_00

http://www.youtube.com/watch?v=LgSrtspeONg

Smått och gott...

2010-09-06T21:53:00.005-08:00

Jag har nyligen skrivit en artikel i Läkartidningen om akutsjukvård, bifogar en länk för de som ännu ej läst den.
Annars har jag gått och grubblat på en förfrågan jag fått, en svensk läkarstuderande som precis avslutat sina studier i England, och nu undrar vilket land som det är bäst att göra akutläkarutbildning i...
Själv gjorde jag det valet för åtta år sedan, det var lätt, det fanns ingen utbildning att tala om i Sverige och USA lockade med specialisering under 3 år. Dock skulle jag gissa att utbildningen i andra engelsktalande länder är jämförbar. Det är en klar fördel om man utbildas av akutläkarspecialister i en organisation som är dominerad av akutläkare. För närvarande är det brist på akutläkare i Sverige, och organisationen är fortfarande präglad av det gamla systemet, vilket drar ned på utbildningskvaliteten. Dock ska man välja utbildning inte bara efter dess kvalitet utan också vart man kommer att trivas när man inte arbetar, och det kan vara nog så viktigt. Ni som vet mer om olika länders utbildningar får gärna lägga in kommentarer!
Jag kan konstatera att efter 10 års akutläkeri i Sverige så har det helt klart kommit för att stanna. Nedan finns också länk till SWESEM's hemsida angående utbildningar. Den som vill läsa mer om möjligheterna i USA ska skaffa boken "First Aid for USMLE step 1", se länk.

För övrigt kommer jag att åka till Stockholm i Oktober på SWESEM och EuSEM möte, och även vara i Sverige några veckor i samband med mötet. Jag har redan avtalat med ett antal sjukhus att hälsa på, så finns det fler som vill ha besök hör av er snarast! Annars ses vi i Stockholm!

Nyligen var jag i England på besök och konstaterade att många där åker till Frankrike när de vill ha vård, då dom tycker engelsk sjukvård har en del brister. Svenskar har som EU medborgare samma rätt som alla andra att hoppa över köerna i Sverige och åka till kontinenten för bättre service. Skaffa ett EU kort och få kostnaderna ersatta! Se länk!

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14691

http://www.swesem.org/Default.aspx?module=4&content=42&lang=SV&fwsite=1

http://www.amazon.com/First-Aid-USMLE-Step-2010/dp/0071633405

http://www.forsakringskassan.se/privatpers/utomlands

ACEP international

2010-07-05T00:46:00.001-08:00

En liten snutt från ACEP's internationella hemsida där jag bidragit med några rader, ni kan läsa om många andra länder också...

http://www.acep.org/ACEPmembership.aspx?id=47858&terms=aujalay#story3

Sundsvalls sjukvård

2010-07-03T19:06:00.002-08:00

Bifogar en länk. Tror jag har sagt det mesta redan...

PS Kvinnan i reportaget har ju rätt att åka till ett annat landsting eller EU land för operation efter 3 månader...verkar som politikerna inte ville informera henne om detta...!!! DS

http://svtplay.se/v/2007994/uppdrag_granskning/del_17_av_21?sb,p103536,2,f,-1

Ska läkare diska sin kaffekopp?

2010-07-03T12:24:00.007-08:00

Eva Nilsson Bågenholm från Läkarförbundet har skrivit en debattartikel angående primärvårdens behov av fler läkare. Hennes resonemang i artikeln är många gånger upplysande men vilka slutsatser drar hon egentligen? Hon menar att det behövs 1500 Allmänläkare akut till primärvården. Hon nämner också att om läkarna kunde få tillbaka sin administrativa hjälp skulle det frigöra mer tid till patienterna motsvarande 18 000 sjuksystrar och läkare!
Tyvärr är det betydligt svårare att få acceptans för detta har jag förstått. När jag skrivit tidigare i denna blogg om att akutläkare behöver sekreterare och andra resurser har mina svenska kollegor påpekat att det kulturellt är omöjligt. Som läkare förväntas man att fixa allt pappersarbete, ordinera alla undersökningar själv och diska sin kaffekopp... okej, det sista har jag inte belägg för, men ni förstår vad jag menar.
Kort sagt, den påstådda läkarbristen existerar ej. Om läkare kunde få kringpersonal och administrativa resurser skulle de ha tid att ägna sig åt sjukvård. Då behövs inte ens 1500 extra allmänläkare eftersom frigörandet av läkarens tid skulle generera motsvarande 18 000 läkare och sjuksköterskor!
Tyvärr har läkarna ingen reell makt över svensk sjukvård, som istället styrs av politiker. Läkarna behandlas som anställda av tveksam betydelse.
Allmänheten förfasas sedan av hyrläkare och dess löner, då det i media råder "läkarbrist". Man ju blir ju ledsen rakt ut sagt.
Låt oss en gång för alla avliva myten om läkarbrist. Sverige har en internationellt sett hög läkartäthet.
Problemen är alltså hemmagjorda; dåliga arbetsvillkor med administrativa pålagor och låga löner underminerar svensk sjukvård. Jag håller inte med Eva angående antalet läkarutbildningsplatser, det hjälper inte kvaliteten i utbildningen att öka dessa och är betydelselöst om arbetsvillkoren ej lockar specialister till varaktiga anställningar. I förlängningen anser jag att Landstingen och dess politiker måste skrotas. De har bevisat sin inkompetens med råge. Sverige förtjänar bättre.
Annars håller jag med Eva om att kvaliteten på läkarutbildningen måste säkras.

http://www.dn.se/debatt/sverige-behover-akut-1-500-nya-allmanlakare-1.943175

http://economix.blogs.nytimes.com/2009/07/15/how-much-do-doctors-in-other-countries-make/

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/orimligt-undanta-laekare-fran-besparingar-11653

http://helahalsingland.se/asiktstorget/insandare/1.2121686-avskaffa-landstingen

Youtube

2010-07-03T08:20:00.004-08:00

Hittade lite saker på youtube, en student som får reda på sin placering på "Match Day"; alla sökande till Emergency Medicine i USA rankas och får besked var de är antagna samma dag! Hittade också ett exempel på den typ av examenstest som man får öva på under sin utbildning. Den muntliga specialistexamen man går igenom innehåller 11 sådana här fall, varav 3 (om jag minns rätt) innefattar 3 patienter samtidigt.
Sedan lite reklam från olika program samt en film om en patient som kanske de flesta av er känner igen... och en musikalisk video.

http://www.youtube.com/watch?v=sUDCqxe0cKI

http://www.youtube.com/watch?v=fAs6yBehEfQ

http://www.youtube.com/watch?v=26HP805nF-0

http://www.youtube.com/watch?v=gAsBeWxiubM

http://www.youtube.com/watch?v=m9P5YyyvOyY&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=HQQ2eS-WPEQ

http://www.youtube.com/watch?v=_qkZ8vfxZYI

http://www.youtube.com/watch?v=n5Zw4ZARvNg

Favorit i Repris

2010-07-02T22:13:00.003-08:00

En översiktsartikel om akutläkare, som jag länkade till tidigare i denna blogg.
Här jämförs akutläkare med andra specialister.

http://www.akuttjournalen.com/pages/aj/pdf/2006_14-1/The%20effect%20of%20specialist.pdf

Debattartikel i Läkartidningen

2010-06-29T09:29:00.002-08:00

Så har min artikel till Läkartidningen publicerats, med tillhörande kommentarer. För er som följer denna blogg så känns nog innehållet igen. Tyck gärna till!

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14691

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14692

Planekonomi

2010-06-28T15:03:00.003-08:00

Efter att ha läst denna artikel måste jag tillföra den till min blog. Jag har en tid funderat på vad som driver utveckling inom svensk sjukvård förutom personliga intressen. Det är en komplex apparat. Men efter att ha läst artikeln med Ann-Margret Knapp tror jag mindre på politiker inom sjukvård, och mindre på oligopol. Landstingen måste skrotas och försäkringssystem upprättas. Privata alternativ måste få lagligt stöd. Något annat håller inte, men jag är ingen expert på området. Finn Bengtsson i artikel nummer två känns betydligt mer visionär! Skriv och kommentera om du vet bättre!

http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/05/20/problem-i-varden-skylls-pa/index.xml

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14598

Definitioner

2010-06-28T12:47:00.003-08:00

Överallt i tidningar läser jag om akutläkare, men Sverige har bara ett 30-tal akutläkare. Akutläkare är en kompetens, inte en benämning på organisation. Även jag har syndat med dessa definitioner, men lovar bättring. Om du ser att akutläkare används i massmedia inkorrekt, skriv en rad och korrigera, jag har igår skrivit sex e-mail till DN.
Wikipedia påpekar att efter 10 års utveckling i Sverige finns fortfarande inget sjukhus där akutläkare tar hand om hela akutverksamheten...? Se länkarna nedan...

http://www.swesem.org/Default.aspx?module=4&content=91&lang=SV&fwsite=1

http://sv.wikipedia.org/wiki/Akutl%C3%A4kare

Uppsala i blåsväder...

2010-06-24T15:32:00.004-08:00

Läste nyss denna artikel i Sjukhusläkaren, det verkar som snålhetens vindar blåser i Uppsala. En allmän reflektion är att man som vanligt inte räknar på kostnaden för dålig eller utebliven vård utan stirrar sig blind på löneutbetalningar.
Dessutom verkar den organisatoriska biten förlegad då akutläkare spenderar tid med att leta efter sängplatser. Akutläkare bör ha inläggningsrätt, ett samtal skall räcka och platssituationen får lösas av inläggande läkare (ej akutläkaren), eller en koordinator, exempelvis sjuksköterska. Mitt intryck är att denna situation i Uppsala inte är unik för svensk akutsjukvård, som är i stort behov av modernisering av organisation och utbildning av akutläkare.
Tydligen finns det ett motstånd mot att anställa hyrläkare då detta kostar mera..(?). Igen, vad kostar det att bränna ut personalen, eller felbehandla patienter? Finns det en ambition att ha en högklassig akutsjukvård? Utan ekonomisk uppbackning verkar eventuella ambitioner bestå av tomma ord. Men en eloge till alla läkare som orkar hålla stånd!

http://www.sjukhuslakaren.se/blog/2010/06/17/akutmottagning-vid-sammanbrottets-grans/

http://www.fria.nu/artikel/84290

4 timmars väntetid

2010-06-02T09:56:00.006-08:00

Politiker är nu ense om att man inte ska behöva vänta mer än 4 timmar på akuten. Vad som innefattas i detta är något oklart för mig... att bli sedd av en läkare efter 4 timmar eller färdig bedömning efter alla provsvar etc? Vad händer om man är utanför 4 timmars gränsen, blir det ingen ersättning till läkaren? Blir man uppmanad att söka annan akutmottagning?
Skall vårdcentraler med akuttider följa samma regler?
Omvänt, är det rimligt att patienter med subduralhematom och hjärtinfarkt väntar 4 timmar på bedömning av läkare?
Jag tolkar detta utspel av politiker som att man är missnöjd med akutsjukvården och vill förbättra den. Eftersom i princip all akutsjukvård i Sverige är offentligt kontrollerad tycks det vara enkelt att hitta på några regler för att fixa till det.

Vi som arbetar inom akutsjukvård vet att en bortre gräns för när man ska bli sedd, om än önskvärd, inte följer några medicinska principer. Ett rimligare mål vore att ha en genomsnittstid på 4 timmars väntan. Vissa patienter bör ju omhändertas direkt medan andra får lägre prioritet. Detta skulle bättre reflektera den process som sker på akuten.

För er oinsatta skall jag snabbt förklara:
Alla patienter prioriteras initialt på akuten utifrån sökorsak och symtom;

Prioriteringsgrad 1 ska ses utan dröjsmål, exempelvis hjärtstillestånd.

Prioriteringsgrad 2 är exempelvis patienter med allvarliga sökorsaker och objektiva fynd exempelvis äldre patient med bröstsmärta och lågt blodtryck. Dessa skall bedömas inom 5 minuter.

Prioriteringsgrad 3 är potentiellt allvarliga sökorsaker men inga objektiva fynd, exempelvis huvudvärk med normala vitala parametrar och inga neurologiska bortfall. Skall ses inom exempelvis 30 minuter.

Prioriteringsgrad 4 är lättare skador, skärsår, stukningar etc, som prioriteras att ses inom exempelvis 3 timmar.

Prioriteringsgrad 5 är de som ej definieras som sökande med akut orsak, exempelvis ung man som ska åka på dyksemester nästa dag och behöver ett friskhetsintyg.

Detta för att illustrera den process som sker, och att man ska följa medicinska principer på akutmottagningen.
Vill man se förslaget i positiv anda så menar politikerna att en förbättring på akuten är önskvärd. I mina ögon behövs därför akutläkare och dess organisation, vilket tar ett antal år att bygga upp. För detta behövs pengar inte minst.
Förslaget som det nu är utformat, om man ska vara kritisk, innebär att mannen som ska på dyksemester inte ska behöva vänta mer än 4 timmar på akuten...

http://www.dn.se/nyheter/valet2010/regeringen-och-s-overens-om-grans-for-vantetid-pa-akuten-1.1115710

Rockklassiker

2010-06-01T09:53:00.003-08:00

När jag arbetar måste jag ha på lite hårdrock i bakgrunden, annars funkar inget. Vi har internet på jobbet så jag brukar slå på Rockklassiker via nätet. Annars går annan musik också bra, man får anpassa sig lite...
Mina kollegor (några) har nu lärt sig gilla rockklassiker, så det är inte ovanligt att när jag kommer till jobbet rullar nätradion redan...
Nyligen fick vi ett mejl från dikteringen som bad oss dra ned volymen på musiken, eftersom de knappt kunde höra vad vi dikterade... Rock on!!!

http://webbradio.rockklassiker.se/index.aspx

Uppsala söker akutläkare

2010-05-12T23:14:00.002-08:00

Akademiska i Uppsala har annonserat efter akutläkare. Uppsala är min hemstad så jag vill gärna slå ett slag för Uppsala, de har en spännande möjlighet att gå långt med nystartad verksamhet, och behöver en hel drös med akutläkare, så kontakta verksamhetschef Henrik Toss snarast, 018-611 00 00.

Läkartidningen

2010-05-11T23:59:00.002-08:00

Bläddrade i läkartidningen på nätet och hittade ett par intressanta artiklar, en om amerikanska sjukvården och dess utbildning och en om turnustjänst i Harstad. Kändes närliggande då jag själv gjorde turnus i Harstad och nu arbetar i USA...!

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8879

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=6215

Akutläkare i Piteå, Kalmar och Danmark...

2010-05-09T15:37:00.002-08:00

Häromdagen fick jag rapport om att Piteå och Kalmar skall införa akutläkare!
Sökte lite på nätet och hittade nedanstående länkar...
Dessutom, som jag nämt tidigare, är danskarna i färd med att införa akutläkare som specialitet, och tydligen står svenska akutläkare högt i kurs, då de erbjuds dubbel nettolön jämfört med Sverige. Jag hoppas det går bra för Piteå och Kalmar att rekrytera akutläkare (och även danskarna), och summerar att den som väljer en karriär som akutläkare kommer att ha stora valmöjligheter vad gäller arbete och lön inom överskådlig tid...
Den som har mer info får gärna dela med sig på denna blog!

http://jobbdirekt.se/norrbottens-lans-landsting-division-opererande/pitea-alvdals-sjukhus-soker-akutlakare

http://vakanser.se/jobb/specialistlakare+109/

http://www.akutmedicin.org/

http://www.berlingske.dk/i-laegens-haender/akutlaegernes-plan-saadan-kan-problemerne-loeses

Kurs i Holland

2010-05-01T11:09:00.005-08:00

Jag delar med mig av ett utskick jag nyligen fått, kanske någon vill åka till Holland på kurs...! Obs, länkar till kurserna har jag bifogat längst ned i detta inslägg.

Dear international medical students, emergency medicine residents and faculty,

Hello again, and let me re-introduce myself to those of you who don't know me--my name is Terry Mulligan and I am the Chair of the American College of Emergency Physicians (ACEP) Section for International Emergency Medicine. I am a US-residency trained, board-certified emergency physician, and I have been living and working in the Netherlands since 2006. I am currently the Director of the EM Residency here at University Medical Center Utrecht in Utrecht , The Netherlands.

I am writing this letter to notify you about several summer courses for international medical students, residents/registrars and interested faculty in Emergency Medicine that will be offered from July 19 till July 30, 2010.

1. “Emergency Medicine & International Emergency Medicine” is a 2-week course for medical students, EM residents and residents from other specialties, emergency medicine faculty and any other interested students. The first week is dedicated to clinical emergency medicine, and the second week is on international emergency medicine development. Both 1-week courses are meant to be taken together. Price includes course tuition and student housing.

a. Dates: July 19-July 30, 2010

b. Location: Utrecht University , Utrecht , The Netherlands

c. Website: http://www.utrechtsummerschool.nl/index.php?type=courses&code=M30

d. Course Fee: 1100 euros (covers course + student housing)

e. Contacts:

i. Terry Mulligan at terrymulligan@yahoo.com or

Maggy Ovaa at m.ovaa@umcutrecht.nl

2. "How Doctors Think" is a 1-week course on patient safety and medical decision making for medical students, EM residents and residents from other specialties, emergency medicine faculty and any other interested students. This 1-week course is broken into two sections: Patient Safety, and Critical Thinking and Medical Decision-Making. This course follows immediately after the above course in EM and International EM and can be taken together. Price includes course tuition and student housing.

a. Dates: August 2-6, 2010

b. Location: Utrecht University, Utrecht, The Netherlands

c. Website: http://www.utrechtsummerschool.nl/index.php?type=courses&code=M32

d. Course Fee: 625 euros (covers course + student housing)

e. Contacts:

Terry Mulligan at terrymulligan@yahoo.com or Maggy Ovaa at m.ovaa@umcutrecht.nl

Please find more information on the course in the flyers attached and on the website of Utrecht Summer School: www.utrechtsummerschool.nl

Interested participants have the possibility to participate in the Emergency Medicine Summer Course, which will enable them to acquire knowledge and skills on the topic of Emergency Medicine, get to know the University Medical Center Utrecht and to be part of a large international student community for two-three weeks.

The University Medical Center Utrecht has an agreement with several international Universities for the exchange of medical students which means that there is the possibility to offer scholarships to select students to take part in the Emergency Medicine summer courses for 2010. Students who do not qualify for scholarships are of course also welcome.

Please note that the deadline for admission is June 15, 2010.

Attached is an official letter of invitation, along with more detailed course descriptions and prices which I encourage you to forward to any and all of your medical school, resident or faculty contact whom you feel might be interested in participating.

If you have any questions, please do not hesitate to contact me at terrymulligan@yahoo.com or you can contact Maggy Ovaa, head of our International Office at m.ovaa@umcutrecht.nl .

Sincerely,

Terry Mulligan

* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Terrence Mulligan DO, MPH, HPF, FACOEP, FNVSHA, FACEP, FAAEM

Co-Director Emergency Medicine Residency / Plv. Opleider Spoedeisende Geneeskunde

Universitair Medisch Centrum Utrecht

Utrecht, The Netherlands

Assistant Professor and Faculty
Department of Emergency Medicine

University of Maryland School of Medicine

Chair, ACEP Section for International Emergency Medicine

ACEP Ambassador to the Netherlands

ACEP Ambassador to EuSEM

Cell: +31 (0)6 241 135 66
Home: +31 (0)10 413 0829

terrymulligan@yahoo.com

t.mulligan@umcutrecht.nl

http://www.utrechtsummerschool.nl/index.php?type=courses&code=M30

http://www.utrechtsummerschool.nl/index.php?type=courses&code=M32

Free Emergency Medicine Talks

2010-04-14T10:20:00.006-08:00

Joe Lex har samlat lite gratis föreläsningar, bara ljud men mycket underhållande ibland.
Skriv gärna i kommentaren om du hittar något bra, jag lyssnade just på Bill Mallons tal om Stinkin' Badges...
Lyssna gärna också på Peter Rosen om de tidiga dagarna i Emergency Medicine.

http://freeemergencytalks.net/

http://freeemergencytalks.net/wp-content/uploads/2010/03/Merit-Badge-Medicine.mp3

http://freeemergencytalks.net/wp-content/uploads/2010/03/Emergency-Medicine-Past-and-Future.mp3

Lean

2010-03-09T23:06:00.003-09:00

Att effektivisera sin organisation är ju modernt överallt numera och innefattar också akutsjukvården. Hittade ett par intressanta artiklar, se nedan. På mitt arbete vet jag att vi borde modernisera triagefunktionen, som ofta blir en flaskhals när många patienter söker samtidigt...
Att inte ha akutläkare är ett minus i sammanhanget, då gästarbetande jourläkare sällan stannar så länge på akuten att de engagerar sig i förbättringar och förändringar. Ledningen har också svårt att förverkliga förändringar då läkarkåren ständigt byts ut.

http://www.epmonthly.com/index.php?option=com_content&task=view&id=665&Itemid=63

http://www.epmonthly.com/index.php?option=com_content&task=view&id=671&Itemid=63

Shopping

2010-03-06T12:05:00.003-09:00

Pia Malmquist har skrivit ett svar på en artikel från Sjukhusläkaren, jag bifogar en länk. Hon belyser en viktig poäng, att akutläkare i USA och Australien utbildas i den miljö de sedan ska verka inom.

http://www.sjukhuslakaren.se/2010/02/nu-kan-du-shoppa-specialistbevis-till-akutlakare-pa-tre-ar/#comment-464

Emergency Physicians Monthly

2010-01-22T14:21:00.001-09:00

En intressant artikel med lite respons efter...

http://www.epmonthly.com/index.php?option=com_content&task=view&id=648&Itemid=28

Jobberbjudanden

2010-01-20T21:51:00.003-09:00

Ofta skriver man upp sitt namn på olika listor vid konferenser och sedan får man gång på gång e-mail angående olika jobb. En och annan gång får man också erbjudanden från Australien eller något annat exotiskt land...! Min kollega som jag gjorde residency med nappade precis på ett erbjudande från Abu Dhabi...
Bifogar några exempel nedan...

North Carolina: Foothills of the Blue Ridge Mountains
Florida: Atlantic Coast Group EM
Midwest: $185/Hour Emergency Medicine
Earn $200 an Hour Just 90 Minutes from Chicago!
Earn up to $240 an hour in Texas

SJA: Montana Rocky Mountain Emergency Medicine

Discover again what Big Sky Country means!

*
Service the largest hospital in the state of Montana.
*
38,000 volume level 2 ED.
*
Independent group with competitive compensation, partnership, and benefits
*
100% residency trained EM physicians
*
40 hours of physician coverage and 16 hours of NP coverage
*
Average of 1.5 patients per hour.
*
Comprehensive subspecialty backup

You would never imagine that this community was rated as the least expensive to live among 348 communities surveyed by Coldwell banker. With the Rocky Mountains in your back yard you can enjoy world class skiing and some of the top rated fly-fishing and trout fishing in the world. A quarter million people rely on this community for their medical services. Enjoy the peace and tranquility of this family oriented community and take advantage of the public schools are rated as some of the best in the nation. This truly is an outdoor paradise with immediate access to world class hunting, fishing, horseback riding, water sports, hiking, camping and skiing. The international airport can get you direct flights to major cities and your friends (who live in smog) up to you! A great place to live!

EM276: Earn up to $240 an hour in Texas

Discover the good life in the Southwest! Earn great money with no state income tax!

The Practice

* Earn up to $240 an hour
* 42,000 volume ED
* Comfortable 8 hour shifts
* 55 hours a day of physician coverage
* Work as little as 80 hours a month
* Democratic group
* One year partnership track

Share the best of Texas in a location that may defy your stereotypes. Come see what this active city offers including the symphony, opera, ballet, art museums, botanical gardens, a great zoo, excellent golf courses, and the largest historical museum in the state. A lake and national recreation area are also nearby. At 4000 feet of elevation you can experience all 4 seasons and still play outdoors all year; enjoy a 70-degree average annual temperature and nearly 300 days a year of sunshine! Practice big-city medicine in a medium sized city that is home to a great medical school. Service a medical area that extends for 150 miles and includes nearly 1,000,000 people. Patients are well-insured and still hold physicians in high esteem. The quality of life in this area is defined by low crime, comfortable traffic patterns, clean air, little competition and a modest cost of living. An international airport offers non-stop flights to Dallas, Houston, Denver and Las Vegas. This airport has the 3rd largest runway in the world and is designated as an alternate landing site for the space shuttle. Local ranches produce 25% of the nations’ and 88% of Texas’ beef.

Hi Dr. Aujalay,

I wanted to touch base and see if you might be available for a job I have in Australia. It’s in a very pretty, green part of the country and very close to the coast. They are looking for somebody to start in June/July/August for 6 months. In addition to round trip airfare (you and spouse), housing, car and medical defense, you would get an hourly stipend of AU$125.

Let me know if you’d be interested and available.

Thanks,

Studiebesök i Uppsala

2010-01-18T00:51:00.009-09:00

Anders Eriksson, anestesiolog och akutläkare på Södersjukhuset har precis åkt till Haiti. Jag hoppas på lite rapporter vad det lider...

Jag var före jul i Uppsala på studiebesök, en hel del matnyttiga upplevelser från mitt gamla kandidatsjukhus. Bifogar en rapport som jag skrev för att sammanfatta mina intryck samt två andra länkar; en om akutverksamheten och förslag på effektiva lösningar, samt en länk om konsultverksamhet i Uppsala...

Uppsala Akademiska Sjukhus Akutverksamhet – en summering av intryck

Under v 50 2009 har jag haft förmånen att besöka akutläkarverksamheten vid Uppsala Akademiska Sjukhus, främst vuxenakutens medicinspår, samt delta i möten och föreläsningar. Spontant vill jag säga att det varit mycket kul och givande, och lämnat många intryck och funderingar, som jag ska försöka sammanfatta här.

Kort om min bakgrund, jag tog läkarexamen 1999 i Uppsala, sedan turnustjänst i Harstad, Norge, därefter arbetade jag 2000 – 2002 på Södersjukhusets akutmottagning i deras akutläkarprojekt.
2002 -2005 fullföljde jag akutläkarutbildning enligt amerikansk modell vid North Shore University Hospital, New York, NY, och flyttade sedan till Fairbanks, Alaska, där jag arbetar heltid som specialist.

I skrivande stund måste jag erkänna att jag fortfarande försöker smälta alla intryck från mitt besök i Uppsala. Att som före detta student besöka Akademiska som specialist vänder upp och ner på min värld lite grann. Trots att jag till viss del kände igen arbetskultur och rutiner förvånades jag ändå av dess ineffektivitet och bristande kvalitet. Var ska man börja?

Prehospitalt:
Det finns en del man kan göra för att förbättra flödet in till akuten, till exempel att direkt ta anamnes och vitala parametrar, den som registreras som prio 1-3 bör tas in direkt till ett akutrum och fortsatt registrering kan göras där (personnummer, adress, anhöriga etc), samt kontinuerlig triage. Kölappssystemet bör undvikas om möjligt, då det skapar längre väntetider. Om väntrummet blir tillfälligt överbelastat bör triagesystemet inte vara en broms i systemet utan akutrummen kan ta patienter direkt med tillhörande sjuksyster. Detta förutsätter dock att alla rum har utrustning för alla typer av patienter och läkarna kan arbeta med patienter oavsett presentation, vilket inte är fallet för närvarande i Uppsala. Nu verkar triageprocessen också spendera tid med att besluta om vilken typ av läkare som passar patienten bäst, vilket leder till ytterligare fördröjning.

På akuten:
För att optimera kvalitet bör man avlasta läkarna, så läkarna ägnar mesta möjliga tid med patienterna och minsta möjliga tid med ”annat”. De sjukaste och högst prioriterade patienterna bör ses först, vilket i stort skedde. Dock var kringarbetet för läkarna onödigt komplicerat. Olika typer av beställningar gjordes av läkarna själva på dator, och vissa röntgenundersökningar krävde samtal med läkare. Att söka en läkare gjorde att man var tvungen att sitta vid telefonen flera minuter ibland, innan någon ringde tillbaka. Allt detta leder till ökade väntetider för patienterna. Dessa uppgifter sköts bäst av annan personal, exempel sekreterare som administrerar sökningar, lägger in olika typer av beställningar på datorn, koordinerar inläggningsbeslut med konsulter och avdelningar etc. Själv har jag en egen sekreterare varje pass. Om nödvändigt bör läkarna ha bärbara telefoner så de kan röra sig fritt. Beställningar av CT etc bör inte av rutin föranleda samtal med röntgenläkare.
Att inte ha akutläkare med bred kompetens gjorde också att patienterna bollades runt bland läkare och fick sättas i en ny kö för att bli bedömd, vilket avsevärt ökar tiden på akutmottagningen. Exempelvis en patient som behandlats för njurstensanfall fick sedan skickas till ”medicinakuten” eftersom ett högt blodtryck noterats.
Mitt intryck är också att handledningen av yngre läkare på akuten måste förbättras. Man kan inte kräva att AT och ST läkare skall fungera som självständiga läkare, men ofta fick de arbeta relativt självständigt utan att senior kollega följde upp beslut, bedömning och disposition. Underläkarnas utbildning vill jag mena är undermålig i detta avseende. Ett rimlig ekvation är att det finns en till max två underläkare per specialist och att specialisten går igenom samtliga patientfall som underläkaren handhar, och undersöker patienten själv för att ge ytterligare feedback.
I övrigt önskar jag mig akutrum som är uniforma, dvs där allt kan göras. Behöver någon sys, ta dit en vagn med sysaker, gips – hämta gipsvagnen, monitor – ta dit en monitor, gynundersökning – ta dit gynvagnen (och ha alla britsar förberedda för gynundersökning), ögonundersökning – hämta lämplig utrustning etc. Att skicka patienter till olika rum med olika doktorer är inte tidseffektivt eller patientsäkert.

Utflöde från Akuten:
Läkarna som arbetar på akuten har bara inläggningsrätt till AVA, och knappt det. Helt befängt.
Man måste som akutläkare på Akademiska ringa runt olika konsulter som per telefon vill avgöra om de vill/kan ta patienten till sin avdelning. Ofta kräver konsulten ytterligare undersökningar eller konsulter av andra, vilket inte alltid leder till bättre eller snabbare omhändertagande av patienten.
Läkarna på akuten blir således fördröjda av detta arbete vilket drabbar bland annat de patienter som väntar på att bli bedömda. Akutläkarna måste ha inläggningsrätt till sjukhuset för att patentsäkerheten skall säkerställas. Dessutom förväntas akutläkarna skriva medicinlistor och utförliga intagningsjournaler till patienter som ska läggas in vilket ytterligare tar tid från akutläkarna. Detta bör skötas av den avdelningsläkare som patienten ska till.
Även om en patient blir inlagd kan det dröja innan patienten åker upp till avdelning, och patienten kan behöva ytterligare tillsyn av läkare och akutsystrar, trots att patienten redan är inlagd. Inlagda patienter bör åka direkt till avdelning, där erforderlig specialisttillsyn kan erhållas. Får de ligga i en korridor i väntan på att exempelvis en säng skall rengöras är det bättre att de ligger på avdelningens korridor än akutens, för att sprida akutarbetet över sjukhuset.

Akutläkare i framtiden?
En fråga jag fick som besökande akutläkarspecialist från flera i Uppsala var om man blev tillräckligt bra på att intubera patienter. Man hävdade att i Sverige intuberar man inte så ofta så det blir sällan för varje enskild läkare, och kompetensen kanske inte kan upprätthållas.
Min spontana reaktion är att om man ägnar hela dagarna åt att ringa efter sängplatser och skriva medicinlistor så kanske det är så.
Under mitt besök såg jag minst en, kanske två patienter som uppfyllde kriterier för intubation. Dessa blev ej intuberade. Vem har egentligen övergripande koll på att de som skall intuberas också blir det? Anestesin? De blir ju ringda bara om någon annan läkare kallar på dom. Medicinkliniken? Jag upplever att medicinkliniken inte har den kompetensen, men detta är förstås bara byggt på en veckas besök. Så om man inte vet vilka som skall intuberas blir det ju helt klart färre intuberingar. Dessutom sade de underläkare som arbetade på akuten, att även när de ringde på anestesin så kunde anestesiologen besluta att inte intubera patienter om det var brist på platser på IVA etc. Kan detta vara riktigt???
Ekvationen går ihop om man har akutläkare som behandlar patienterna efter deras behov. Vet man vilka som skall intuberas blir det fler som intuberas. Gör man det själv blir motståndet mindre jämfört med att ringa på någon som dessutom kanske ifrågasätter beslutet. Till sist, kan man effektivisera akutläkarnas arbete (enligt ovan) behövs bara hälften så många akutläkare, vilket gör att antalet fall som intuberas per akutläkare dubbleras. (Akutläkare i USA ser i snitt ca 2,5 patienter per timme, genomsnittsläkaren på Södersjukhusets akutmottagning ca 1,1 patient per timme). På så sätt går denna ekvation ihop.
Om man nu intuberar någon och sedan finner att det ej finns intensivvårdsplats? Då får man kontakta annat sjukhus och skicka patienten dit.
I detta sammanhang vill jag rekommendera att man ser över sjuksystrarnas kompetens. Det synes mig lämpligt att minst en men gärna två sjuksystrar per pass har IVA eller anestesi kunskaper så de kan assistera akutläkare som söver patienter. Detta är speciellt viktigt då patienten skall eskorteras till CT och liknande. På sikt bör ju naturligtvis alla sjuksystrar på akuten ha denna kompetens.

Jag fick också frågan om vad det finns för karriärvägar som akutläkare. De måste vara de som liknar andra specialiteter dvs klinisk verksamhet, forskning, undervisning, subspecialisering, privat sektor, läkemedelsindustri etc. Att vara klinisk verksam under en livstid som akutläkare har redan studerats och det finns inget som tyder på att akutläkare skulle byta karriär eller bli utbrända mer än andra specialister i USA. Att arbeta en livstid på en typisk svensk akutmottagning som ligger 30 år efter i utveckling, utbildning och organisation har ju aldrig studerats, men det blir ju ganska självuppfyllande att en arbetsplats där alla gästarbetar inte lämpar sig för uthålligt och långsiktigt arbete.

I övrigt vill jag ta död på myten att de flesta som kommer till akutmottagningen är ”vårdcentralspatienter” som gott kunnat vända sig till primärvården. De studier som gjorts har visat att ytterst få är av denna kategori. Problemet är att de som har allvarliga sjukdomstillstånd har samma sökorsak som mindre allvarliga fall. En person som har huvudvärk kan vara lätt dehydrerad eller ha en intrakraniell blödning, bröstsmärta kan vara bronchospasm eller pneumothorax etc. Sökorsak och symtom är initialt detsamma oavsett allvarlighetsgrad. Det är först EFTER akutprocessen och läkarbedömning som man kan avgöra sjukdomens allvarlighetsgrad. Denna missuppfattning verkar vara vitt spridd bland läkare, politiker och befolkning. Man kan inte begära att befolkningen skall kunna diagnostisera eller triagera sig själva. Således behövs en akutmottagning som är effektiv i att bedöma ett stort antal patienter per tidsenhet för att minska riskerna för förseningar av diagnostik av allvarliga sjukdomstillstånd.

I övrigt fick jag gott intryck av de sjuksystrar som arbetade på akutmottagningen, de hade ofta mer koll på patienterna och handläggning än patientens underläkare.

Detta är ett axplock av mina intryck, utan att hävda att detta är allomfattande eller så.
Jag har hållit på med detta nu i snart 10 år och lär mig ständigt. Jag tycker det är mycket spännande att det äntligen händer lite på akutläkarfronten i Uppsala och vill gärna följa utvecklingen.
Mitt tips i övrigt är att försöka värva så många kompetenta akutläkare som möjligt, så att man får ett lag, som kan generera överskottsenergi.

Hur man utbildar akutläkare är ett kapitel för sig som känns för stort att ta upp här, men jag hoppas bidra med mina erfarenheter under resans gång.

Annars bifogar jag en översiktsartikel om hur man effektiviserar patientflödet, som inspiration till förbättringar.

Jag läste nyligen att Akademiska satsat nästan en miljon på konsultfirman HCM, så hur jag står mig gentemot denna vill jag gärna ha feedback på!

Med vänlig hälsning

Nicholas Aujalay
Akutläkarspecialist

http://www.acep.org/WorkArea/DownloadAsset.aspx?id=37960

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2009/hemlighetsmakeri-forsvunna-avtal-och-falska-loften/

http://www.sjukhuslakaren.se/2010/02/%E2%80%9Dakutverksamheten-pa-akademiska-var-forvanande-ineffektiv%E2%80%9D/

Akutläkare i Umeå

2009-12-30T02:05:00.002-09:00

ny länk...

http://www.vll.se/default.aspx?id=42775

Akutläkare i Eskilstuna

2009-12-30T01:34:00.001-09:00

Vem har koll på rekryteringen av akutläkare i Eskilstuna? Bifogar en länk för att stödja deras initiativ!!!

http://svtplay.se/v/1446428/akutlakare_kortar_koer

Snabbkurs för ST i USA

2009-12-28T17:27:00.002-09:00

För den som vill bli specialist i akutmedicin är den snabbaste och bästa utbildningen densamma, i USA. Hur gör du enklast för att åka till USA?
Köp boken First Aid for USMLE Step 1, se länk, där finns all info för att konvertera din examen till amerikansk. Ansök till utbildningarna som du kan tänka dig, via nätet.
Bekymra dig inte om du ej får en plats på en gång, det finns restplatser senare att söka. Konvertera sedan din examen efter 3 års utbildning till svensk via en isländsk examen.
Ok, det är en hel del jobb och kostnader med detta, intyg, prov, visum, intervjuer etc, men är det akutläkare i Sverige du vill bli är alternativet AT, ST i basspecialitet, sedan påbyggnadsutbildning som akutläkare, totalt nästan 10 år...

http://www.amazon.com/First-Aid-USMLE-Step-2010/dp/0071633405/ref=sr_1_1?ie=UTF8&s=books&qid=1262054275&sr=8-1

Länk

2009-12-27T10:29:00.006-09:00

Senaste länken till Sjukhusläkaren...

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2009/beslut-av-socialstyrelsen-oppnar-nya-vagar-att-bli-akutlakare/

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2009/hur-kanns-det-idag-nicholas-aujalay/

Tyskland

2009-12-27T10:07:00.003-09:00

När man bläddrar runt på nätet hittar man läkares olika mödor att introducera akutläkare som egen specialitet, hittade detta från Tyskland, se nedan. Känns argumentationen igen??? ; )

Report from Germany – Status October 2009
DGINA’s work in the past year was dominated by our application for Germany to recognise emergency medicine as a specialty.
We are facing strong opposition from other medical societies – but with no arguments being given against the specialty except that other societies do not want change. We have rejected the proposal for a supra-specialty. We believe this is only a delaying tactic: If the supra- specialty was introduced it would take the specialty itself off the agenda in Germany for many years.
DGINA presented a formal request for the emergency specialty physician to the German national medical council in April 2008.
The European core curriculum was also adopted to German conditions as the training curriculum and also submitted to the national medical council. The German national medical council had said it would make a vote on the application in May 2009.
But other German medical societies are in the passive-resistance phase, using all opportunities for delaying tactics. The debate was suddenly postponed at the last minute to 2010.
The societies representing surgeons, internal medicine and anesthetists say they will make a joint position statement about the speciality through the society DIVI.
DIVI is a joint society for all societies involved in German intensive care medicine. All the DIVI societies are against the specialty and against DGINA.
But we have achieved quite an important victory. DGINA has succeeded in becoming an associate member of DIVI.
This was a victory as it gives DGINA the chance to voice the arguments FOR the new emergency specialty when the DIVI members are making their recommendation.
The next step is getting in contact with BAND, the association of pre-hospital emergency medicine, to see where there is common ground and where there is a need for further negotiations. DGINA will make efforts to persuade BAND to end its opposition to introduction of the specialty physician for emergency medicine in Germany.
All members of the DGINA executive board have been making speeches about the new emergency speciality at congresses organised by the other societies and taking part in podium discussions to this theme.
With strong resistance from other medical societies we moved to argue our case in other areas. We have started talks with the Federal German Health Ministry in Berlin – and found support there. We have held talks with the association of health insurance providers and with the association of hospital operators and also found support. We have also held talks with the German army, which needs specialty emergency consultants for its growing operations overseas.
To sum up: a look at who supports introduction of the emergency medicine specialty in Germany:
- The political level - Hospital operators because of economic pressure - The rest of Europe via EuSEM - Doctors actually working in emergency departments
Who is against the specialty? Other medical societies not involved in emergency departments.
I believe Germany will introduce the speciality but this will be a long journey. DGINA’s annual congress in Weimar in October 2009 has the fitting theme “The journey is the goal.”
And finally: We have made considerable progress with our plans for introducing quality certification for emergency departments in Germany. DGINA’s new quality certification system, called DGINA Zert® will be launched during our Weimar congress. We believe this certification system has a huge potential and there is already major interest from hospitals.
Dr. Barbara Hogan, The President DGINA

Sjukhusläkaren

2009-12-26T23:27:00.003-09:00

Följer upp med en länk till sjukhusläkarens artikel om akutläkare som basspecialitet.

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2009/lisa-kurland-for-mig-ar-det-nu-en-tidsfraga-innan-akutsjukvard-blir-en-basspecialitet/

God Jul önskar en svensk akutläkarspecialist!

2009-12-21T23:36:00.002-09:00

Yes, fick i dagarna reda på att Socialstyrelsen beviljat min specialistansökan som akutläkare!
Kul för mig personligen, men mycket intressantare är vad det innebär för akutläkare som egen specialitet. Jag är ju inte dubbelspecialist utan "endast" akutläkare. Jag skall efter jul försöka sätta mig in i hur Socialalstyrelsen har resonerat och vad detta specialistbevis egentligen betyder. Förlängningen av detta beslut kan ju leda till att man inte kan tvinga svenska akutläkare att dubbelspecialisera sig när utländska får åka gräddfil och bli specialisterkända endast som akutläkare...
Jämför själv, AT plus grundspecialitet plus akutläkarutbildning, det är ca 8-9 års utbildning i Sverige. Eller så kan du åka till USA direkt efter examen och vara klar specialist efter 3-4 år (låt vara att arbetstiden per vecka är högre). Nej, tiden börjar mogna allt mer för att akutläkare etableras som en egen specialitet även i Sverige, så kan man börja planera vettiga ST-utbildningar!

Läkares rörlighet

2009-11-19T09:36:00.002-09:00

Hittade denna artikel om läkares rörlighet i Europa. Mycket intressant, visste du att 2005 förlorade Irland upp till 47% av sina läkare till andra europeiska länder. Detta belyser den snedställda debatten om läkarutbildning och tillgång på specialister, vill man ha specialister ska man fokusera på rekrytering av dessa, ej endast på utbildning. Läs mer själv...

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2621290/