måndag 20 december 2010

Journaler

En smidig detalj som jag vill belysa är diktering av mina journaler.
När till exempel något mer akut kommer in, exempelvis en patient med bröstsmärtor som visar sig ha en akut hjärtinfarkt så ringer jag naturligtvis kardiologen ögonböj, och låter sekreteraren aktivera övrig personal. Patienten åker vanligen snabbt iväg, men journalen hann jag inte diktera...! Det gör nu inget, då patienten tas om hand av kardiolog och jag kan diktera mina åtgärder senare under passet. Medicinlistor etc skrivs av kardiologen. Detta är principen för alla patienter, så om det är riktigt mycket att göra kan jag sluta upp med att diktera i några timmar. Patienter kan ändå läggas in eller skickas hem med recept etc, och jag kan diktera när det blivit lugnare. Vanligen dikterar jag alltid vid patientens disposition, dvs hemgång eller inläggning. En del av mina kollegor använder sista timmen av passet till att diktera samtliga journaler, men då har det oftast varit ett extremt pass! Poängen är väl att patienten kommer vidare i systemet lätt tack vare att inläggande klinik står för inläggningsarbetet, skriver medicinlistor och kollar sängplats. Akutläkaren är arbetsledaren i sammanhanget och bör inte hindras av arbete som andra är mer kompetenta att utföra. Att låta konsulter stå för inskrivning gör att akutens läkare är mer flexibla i patientarbetet på akutmottagningen.
Jag har fått intrycket av att en del läkare i Sverige anser att akutläkaren ska kunna verka på en akutavdelning och planera de första 2 dygnens vård. Denna uppfattning är en "skrivbordsprodukt" skriven av "icke akutläkare". Visst kan man i viss utsträckning tänka sig ett antal intermediärplatser för vissa typer av patienter, men att kunna behandla alla typer av akuta sjukdomstillstånd de första två dygnen är helt otänkbart. Att vara specialist inom akutsjukvård innebär att man också ska ha förståelse och insikt om sin egen kompetens och dess begränsning. I stället för att fokusera på de första 2 dygnen bör man fokusera på de första 30 minuterna, allt annat finns det konsulter för om man ska hårddra det hela...

söndag 5 december 2010

Emergency Medicine in Sweden

En artikel från 2007, kan inte minnas att jag länkat till den tidigare. Klart, en del har hänt sedan dess...

http://www.medscape.com/viewarticle/559195

Historia

Mer historieberättelser från USA...

http://www.emra.org/emra_about.aspx?id=37320

fredag 3 december 2010

Vinst i vård?

Att sjukvården främst inriktar sig på att spara och inte offensivt letar nya patienter och marknader är en nackdel ibland. Ett fullfjädrat kapitalistiskt system riskerar att ge bäst vård åt de med mest pengar. Så är det förvisso alltid, det är bara en gradfråga hur mycket pengar man måste hosta upp. Ett totalitärt monopolsystem riskerar att göra vården lika dålig för alla om det inte lönar sig att förbättra och förnya. Sverige bör även på vårdens område får mer av en blandekonomi och landstingens oligopol bör luckras upp, enligt mig. Jämför till exempel med skolan, där mer valfrihet har införts. Bifogar en länk...

http://www.dn.se/ekonomi/miljardindustri-lamnar-sverige-1.1220634

Colombia

Något som jag har sagt tidigare men vill säga igen är att det finns två aspekter av emergency medicine. Den ena extremen är när man är under utbildning på ett universitetssjukhus, då finns det alla möjliga konsulter och specialister, och många som tycker sig veta bättre och man slåss om olika funktioner.
Den andra verkligheten som infinner sig efter hand är när man är färdig specialist på ett mindre sjukhus på natten, och man kan inte få tag på någon hjälp enkelt, utan alla ska ringas in i så fall, med suck och stön.
Det är därför viktigt att gradvis etablera en rad funktioner på akuten som luftvägar etc under utbildningen, därför att fortare än vad man tror står man själv...

Bifogar en artikel om utvecklingen i Colombia.

http://epinternational.ning.com/profiles/blogs/a-few-words-with-dr-robert