onsdag 21 november 2012

Kurs i Baltimore, Maryland

Patrik Söderberg har skrivit en läsvärd sammanfattning om utbildningskursen han nyligen var på i USA.

måndag 19 november 2012

Mer i DN

Fler artiklar i DN, nu om Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta tycker jag tydligt belyser att akutsjukvård är ett lagarbete och påverkar hela sjukhuset. Om alltför många länkar i kedjan brister uppstår tyvärr resultat av denna karaktär. I detta fall har jag dock ingen ytterligare kunskap.
ACEP har som jag tidigare nämnt ett mycket bra material (utbildningsmaterial) som sammanfattar hur man på olika sätt kan effektivisera flödet inom akutsjukvården. Detta baseras på 25 vetenskapliga artiklar och har sedan tidigare legat på min blog. Att implementera majoriteten av detta dokument kräver en långsiktig ambition att förbättra akutsjukvården och god insikt och utbildning i densamma.
I denna sammanfattning vill jag förtydliga att läkarna på akutmottagningen förutsätts vara specialister i akutsjukvård då detta är normen i USA.  Detta är dock långt ifrån normen i Sverige.

lördag 17 november 2012

DN om akutsjukvården på KS

Länkar till artiklar i DN nyligen. Det låter rimligt att man bör rapportera alla avvikelser och följa upp så att man kan förbättra rutiner och flöden och minimera risk för vårdskador. Problemet med att ha för låg kompetens på läkarna är just att man inte är kompetent att veta när saker inte funger optimalt.

fredag 16 november 2012

Mer ingrepp

Bara för att understryka att det är kul att vara akutläkare och man får göra lite olika saker med händerna... och det räddar liv! Jag har några synpunkter på respektive video men detta är mer för att illustrera olika saker som en akutläkare gör och sätt att lära ut.

Temporary Transvenous Pacemaker review

Chest Needle Decompression

Chest Tube Insertion

Endotraceal Intubation

Pediatric Lumbar Punction

Central Line


torsdag 15 november 2012

Ovanliga ingrepp

Vissa ingrepp är viktiga att kunna som akutläkare men svåra att träna på då de är mindre vanligt förekommande.
Här får man ta till altenativa hjälpmedel och strategier. Exempel är träna på lik, djur, modeller, auskultera/assistera på operationer, se videor etc. Under min utbildning fick vi träna på rådjurshalsar (!) när vi lärde oss "emergent surgical airway".  Några år senare var jag tvungen att utföra en och då gick det galant. Gemensamt för dessa färdigheter är att de är förhållandevis lätta att utföra och vinsten i den akuta situation överstiger risken. Dessa videor skall inte ses av den med känslig mage.

Lateral Canthotomy

Thoracotomy

Surgical airway

Dessa står med i Eusems Core Curriculum.






Lund än en gång i blåsväder?

Akutläkarna i Lund mår dåligt. Detta beskrivs i media. Några fler detaljer har inte jag.
Patienterna vill säkert inte att läkarna säger upp sig. Läkarna skulle helst vara kvar under rimliga förhållanden. Men ekonomin blir avgörande och hotar verksamheten.
Var inte systemet tänkt så att politikerna skulle värna om medborgarnas intressen? Om patienternas men även läkarnas?
Det förefaller som om sjukvård i Sverige är ransonerad. Det finns bara en viss mängd pengar och vissa kommer i kläm om pengarna tryter. Vem som tar ansvar för kostnaderna av utebliven och dålig sjukvård är oklart. De är ju de individuella patienterna som får lida och då skadan redan är skedd kan inte politikerna reparera patienternas lidande.
En lösning kanske är precis det jag tidigare nämnt att bilda ett demokratiskt företag. Då kan alla säga upp sig om nödvändigt och man kan omförhandla de ekonomiska förutsättningarna. På sikt är dock detta endast hållbart om patienternas företrädare värnar om kvalitet och patientsäkerhet. Annars börjar underbudspolitiken.
Man måste inse att det är sjukdom som kostar, inte sjukvården. En optimerad akutsjukvård är billigare för samhället jämfört med köande och sjukskrivningar. 
Att politiker centralt via Landstinget köper vård för medborgarna är ett grovhugget system som flyttar makten långt från patienterna. Var det verkligen tänkt att detta demokratiska system skulle bli så patientfrånvänt?
Att hitta en balans där de investerade sjukvårdspengarna gör mest nytta är komplext. Men i planekonomiernas värld är det tämligen enkelt. Det är bara att skära ned.

måndag 12 november 2012

Demokratiska Företag

Vår grupp i Fairbanks som sköter akutmottagningen är ett demokratiskt företag. Alltså 9 läkare ( i ett företag)  har skrivit avtal med sjukhuset att bemanna och driva akutmottagningen. Det finns fler sådana företag, hospitalisterna, urologerna, ortopederna, kirurgerna, ja när jag tänker efter så är alla läkare mig veterligen organiserade så. I företaget har alla en likvärdig röst och allt beslutas inom företaget, ex hur man fördelar vinst till lön, schema, försäkringar, vilka som ska anställas etc. En finess med detta är att sjukhuset aldrig behöver bekymmra sig om bemanning. Vi har kontrakt med sjukhuset och därmed bemannar vi akuten. Sjukhuset spar in på administrativ personal och ev dyra hyrläkarföretag. Om min kollega är sjuk får jag hoppa in och ta dennes pass och så kan man byta eller ekonomiskt kompensera varandra i efterhand. Det är också lätt för sjukhuset att få en kostnadsöversikt då alla skriver kontrakt. Vissa år har vi varit få läkare och därmed knappt tagit semester medan andra år har vi lyckats värva fler medarbetare och därmed bättre arbetsvillkor. Det fina med detta är att om totalt sett är färre gör vi samma arbete och därmed får vi samma summa pengar. Individuellt kompenseras man alltså med mer lön om man arbetar mer, medan sjukhuset har oförändrad kostnad.
Som det är nu när det fattas personal i Sverige så får de andra arbeta mer utan ekonomisk kompensation för detta.
Annars finns det också större företag i USA som bemannar flera avdelningar och kanske flera sjukhus. De mindre lokala företagen slås ofta ut av underbud från större företag som sedan 10 år senare tar igen detta.
Därför ligger det i sjukhusets intresse att värva lokala läkarföretag som är demokratiskt styrda som på sikt är mer gynsamma med lokal förankring.
Detta är värt att pröva också i Sverige. Istället för att hålla nere löner som landstingsoligopol och sedan ge vika och betala tredubbelt till ett bemanningsföretag kanske man kan stimulera ett lokalt demokratiskt styrt företag. Man sparar pengar i administration och rekryterar läkare som totalt får mer betalt. Läkarna har sig själva som chefer och en direkt påverkan på sin arbetsmiljö, lön och administration. I kontraktet ingår sedvanliga uppgifter som patientvård, undervisning, konsultverksamhet, klinikarbete, deltagande i samverkansgrupper etc. Kontrakten omprövas efterhand.
Landstinget totalt sett är en tveksam arbetsgivare då de i årtionden har haft oligopol. Detta skulle ge en uppsjö av arbetsgivare och alternativa anställningsformer. Detta var inspirerat av DN debatt.

söndag 11 november 2012

Svensk Kirurgi

Mitt senaste alster i Svensk Kirurgi:

Tyvärr några korrekturmissar, ha överseende..! ; )

torsdag 8 november 2012

Progresstest

I Holland har man gemensamma test för läkarstudenter avsett hur långt de har kommit i sina studier.
Under min utbildning i USA gjorde vi nationella prov varje år som ST-läkare oavsett hur långt vi kommit. Dessa prov liknade slutexamen som man senare avlägger i USA. Vår studierektor kunde med dessa prov jämföra oss individuellt och nationellt. Vi fick också omdömen varje månad av våra kliniska handledare som var relativt omfattande. Plus kvartalsprov på inläsningsmål plus 2 praktiska prov per år som också simulerar examensprov. Det var säkert fler prov som jag förträngt...
Kanske kommer inspirationen till allt detta från Holland...