torsdag 23 februari 2012

Sverige jämförs med USA

I denna artikel görs en jämförelse mellan Sverige och USA. Eftersom jag har erfarenhet av båda länderna känns inte denna jämförelse som någon överraskning. Det grundläggande felet inom svensk sjukvård, som jag tidigare nämnt, är att man betraktar vården som en kostnad. Skönt att se någon som håller med om denna åsikt.
Vården är för viktig för enskilda människor och samhälle för att avgöras av politiker. Ett försäkringssystem enligt denna modell förefaller vara den enda rimliga vägen för att få mer resurser till sjukvården. Som jag tidigare nämnt ligger Sverige efter amerikansk akutsjukvård ca 30 år med avseende på kompetensuppbyggnad och organsisation. Huruvida den övriga vården ligger så långt efter vill jag ärligt säga att jag ej kan bedömma. Men det skulle inte förvåna.

söndag 12 februari 2012

Associationer och projektioner

Människan har en förmåga att associera. Den är avgörande i det flesta fall för överlevnad och allehanda beslut men kan också lura oss om inte logik appliceras.
I logikens värld försöker man bena upp orsak och verkan och uttrycker det som " om A så B".
En som kan förklara detta bra är Tom Naughton som är komiker.
Som jag tidigare påtalat finns en uttalad tro i Sverige att patienter som söker akutsjukvård inte är så sjuka och borde söka vårdcentral. Detta är en myt men framförallt en associationsblunder enligt ovan. En patient som söker akutsjukvård kan man inte på förhand avgöra om de har en akut åkomma eller inte. Det krävs adekvat läkarundersökning, ev utredning och bedömning. Därefter kan man eventuellt fria patienter från akuta tillstånd. Ett exempel på detta är senaste tidens alarmerande rapporter om människor som ej får tillgång till akutsjukvård. Se även tidigare länk.
Jag som bor i USA sedan 2002 får ofta höra av svenskar hur dålig eller snarare orättvis akutsjukvården är i USA.
"- Har man ingen försäkring så får man ingen behandling och blir utkastad?!"
I USA är det en lagstadgad rätt att alla som söker akutsjukvård får lika behandling och bedömning oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet eller betalningsförmåga. Vi nekar aldrig någon en bedömning och jag som akutläkare behöver inte hålla reda på vem som är försäkrad eller inte. Härmed vill jag avliva försäkringsmyten inom amerikansk akutsjukvård. (Dock finns det komplexa vårdproblem i USA som jag ej tar upp här.)
I Sverige har man dock inte detta lagliga skydd utan kan godtyckligt utsättas för politikers och vårdpersonalens inkompetens. Vissa Landsting kräver remiss innan du kan söka till en akutmottagning. Skulle detta gynna den som har en akut åkomma? Nej, det handlar om pengar och ekonomi som sätts i första rummet (i det korta perspektivet).
Myten om amerikansk sjukvård som odlas i Sverige förefaller vara vad som i psykologiska termer beskrivs som en "projektion". Man tillskriver en person (eller i detta fall land) en egenskap som man själv har. Detta eftersom det uppenbarligen är i Sverige och inte USA man sätter pengarna först och godtyckligt undanhåller patienter från akutsjukvård.

Annars har jag hittat en blog om kost, kostdoktorn.
Det förefaller mig vara rimligt att sluta se animaliskt fett som något skadligt. Kom ihåg att det finns essentiella fettsyror som måste tillföras via kosten. För mer info läs bloggen.
Här finns också en länk till en sammanfattning av norske läkaren Jan Helge Halleraker.
Kosten är en viktig del av vår hälsa. Betänk att en det första frågorna en veterinär ställer är vad för kost djuret har ätit men som läkare frågar vi kanske mer sällan om patienters matvanor. Som akutläkare ser jag dagligen människor med problem som har sitt ursprrung i övervikt, diabetes och det metabola syndromet. Att agera i preventivt syfte förefaller rimligt och kan kosten bidra till detta så skall det naturligtvis appliceras. Som läkare oavsett specialitet bör man ta ställning i denna fråga med avseende på kostrekommendationer.

torsdag 2 februari 2012

Nyårskrönika

Har samlat mig lite för att summera en del intryck över senaste året och även längre tillbaka i tiden.
I höstas hörde jag på läkarstämman Dr Kvist tala om Socialstyrelsens tankar om Specialistindelning och Akutsjukvård som framtida basspecialitet. Det är pinsamt hur lite dessa läkare vet om specialiteten akutsjukvård, dess organisation och förtjänster. Trots tal om internationell utblick och att inte stelna i gamla tankegångar sade sig Dr Kvist inte förstå hur det skulle kunna vara akutläkare på landets akutmottagningar. - Det skulle ju kräva rätt många doktorer..?
Saken är den att redan nu har man anställt dessa läkare, varje klinik i Sverige har fler läkare än vad de behöver för sin kärnverksamhet för att täcka sitt jouråtagande, de kliniker som nu har jouråtagande. Således behövs inte fler läkare utan läkare med rätt utbildning och en organisationsförändring med fasta läkare på akuten. Tyvärr har Socialstyrelsen ingen egen kompetens i frågan och de läkare man lyssnar på har uppenbarligen ej heller denna kompetens. The blind leading the blind.
Jag lämnade Sverige 2002 och då fanns det Karolinska och Södersjukhuset som trevade sig fram inom detta område. Idag finns ett 20-tal ställen i Sverige som initierar akutläkarförsök i varierande skala. Vissa har misslyckats eller spårat ur men på det hela taget växer detta fort. Det är glädjande att de som arbetar i denna värld ser fördelarna tydligare.

Jag var nyligen och föreläste för politiker om akutsjukvård. Eftersom det var en fråga om utvecklingen av Malmö's nya akutmottagning skall jag ge några synpunkter här:

Triage - visst, om det syftar till att prioritera patienter så är det nödvändigt med gedigen utbildning inom detta. Sjuksköterskor med utbildning i detta är mest kostnadseffektivt. Triagen är som bäst när akutmottagningen är nära överbelastning. Är akuten halvfull är det bättre att ta in patienten på ett rum och träffa akutläkare och sjuksköterska på en gång, man kan helt enkelt hoppa över triagesteget.

Hänvisningfunktion - här har man visat hur illa man förstår akutsjukvården. Patienter som tror sig ha en akut åkomma bör evalueras av en akutläkare på en akutmottagning.

Akutmottagning för barn - visst kan den slås ihop med vuxenmottagning, in fact, slå ihop alla akutmottagningar till en så blir det mer kostnadseffektivt, speciellt morgon, natt, helg och andra udda timmar. Detta förutsätter dock akutläkarkompetens men det verkar inte som man har tänkt så långt.

Specialiserade akutsjukvården - helt fel. Akutsjukvård är den specialitet som är mest säker och kostnadseffektiv, här bygger man helt fel och kastar bort skattebetalarnas miljoner. Läs om Krisen i Lund så förstår du.

Triage ut - ett sätt för avdelningarna att slippa ta sitt ansvar för akutflödet och försöka göra akutsjukvårdens problem isolerat till akutmottagningarna och dess patienter. Patienter som skall läggas in skall i minsta mån fördröjas på akutmottagningen. Detta är egentligen inte kontroversiellt ur medicinsk säkerhetssynpunkt. Alltså svårt att förstå och motivera denna planering.

De övriga punkterna tänker jag inte säga så mycket om. Genesen till en illa planerad ombyggnad är sannolikt de olika klinikernas särintressen samt brist på specialistkompetens inom akutsjukvård i ledande position. Man har inte satt patienternas intressen främst i detta avseende.

Mina kunskaper om vad som händer i Malmö är annars begränsade och mina åsikter är baserade på den lilla information jag har tillhanda här. Läste att denna ombyggnad skulle gå loss på ca 860 miljoner kronor. För motsvarande summa skulle man kunna anställa 80 akutläkare under 10 år till att bygga upp en rejäl kompetens. Vill man rekrytera från USA får man ett förtiotal läkare i 10 år. Ur detta perspektiv framstår denna ombyggnad som att slänga pengarna i sjön, man får en nybyggd akutmottagning för att permanenta ett ineffektivt system. Det verkar som man har pengar att satsa på lokaler och utrustning men ej på kompetens, det som faktiskt gör en reell skillnad för patienterna. Som Groucho Marx sade:
-If you think education is expensive, try ignorance!


I ett större samanhang saknar jag en viktig insikt bland befolkning, politiker och vårdpersonal - att vården är lönsam. Under senaste åren har det blivit vanligare att företag försäkrar sina anställda med privata sjukförsäkringar. De behöver sin personal och kompetens för att generera vinst och en optimal vård ger färre sjukdagar och mindre frånvaro. Ganska elementärt. Det lönar sig alltså för dessa företag att betala en försäkring utöver skatter för att tillgodose personalens vårdbehov på ett snabbt och proffesionellt vis.
För att hårddra kan man säga att ALL sjukvård fram till pensionsålder är vinstgenererande och väntetider och utebliven vård belastar samhället negativt.
Kan man förstå detta koncept ter det sig idiotiskt att inte rusta upp sjukvården inklusive akutsjukvården så att köer är minimala och kvaliteten är på topp.
Tyvärr återspeglas inte detta i dagens budgetstyrda sjukvårdsekonomi.
Jag menar alltså att det finns en teoretisk brytpunkt där en underfinansierad sjukvård kostar samhället mer än en överfinansierad. Sverige hör till denna kategori. Bara skador inom vården kostar 6 miljarder årligen. Bifogar en länk
Om man nu inser att inkompetens kostar mer än kompetens kan man gå vidare med att specialisera akutens läkare och ändra organisationen till patientens fördel.
Pensionärer - ska inte dom få vård? Självklart, de har ju faktiskt betalt skatt hela livet och har rätt till en optimal vård. Den etiska frågeställningen lägger jag dock åt sidan i detta sammanhang.