tisdag 27 december 2011

Besök i Sverige

Jag kommer att vara i Sverige en hel del i början av nästa år. Om ni vill boka mig att föreläsa om akutsjukvård hör av er snarast!

onsdag 21 december 2011

Finland

Jag har hört rykten om att Finland är på gång att ta stora steg framåt och göra akutsjukvård till en egen specialitet. Här är en sammanfattning om Skandinavien. Vem har mer info?

måndag 19 december 2011

Akutläkare i Nyköping

En länk om akutläkare i Nyköping. Ser ut som dom har tänkt rätt i mångt och mycket, bl a att man vill minska övriga specialisters jourkomp så att de kan verka mer effektivt inom sitt eget kompetensområde.

fredag 16 december 2011

Akutläkare i Dagens Medicin

En länk till en artikel i Dagens Medicin om akutläkare och dess fördelar. Kopplingen till Liecester undrar någon? Ja, Pia Malmquist var där tidigare i år och Stefan Bodetoft som till vardags arbetar i Lund är där nu för att få mer erfarenhet av akutsjukvård.
Personligen hade jag aldrig lärt mig så mycket som jag gjort eller skrivit denna blogg om jag inte åkt utomlands. Allt är inte bättre utomlands men man man lär sig att saker kan göras på många olika sätt och vissa sätt är bättre än andra. Man har sedan i bästa fall möjlighet att implementera dessa förbättringar.
I Sverige finns inte bara inom vården utan också andra sektorer en stark tradition av att internrekrytera. Fördelar kan vara att man anställer personer som redan känner organisationen och man känner också personen i fråga. Nackdelen är att inflödet av nya ideer och kompetenser hämmas.
I USA finns en stark tradition av att unvika internrekrytering, åtminstone inom Emergency Medicine. Nackdelen är att man får byta arbete och bostadsort flera gånger i karriären men fördelen för arbetsgivaren är att man ständigt får tillgång till de senaste ideerna och kompetensen och undviker stagnation. Det hör till undantaget att man som "Resident" sedan får fortsätta på samma plats som "Attending". Det motsatta verkar vara vanligt i Sverige.

lördag 10 december 2011

EU och rörlighet

EU tillåter rörlighet för patienter. Den planerade och halvakuta vården kommer om 10 år att vara långt mer konkurrensutsatt och här finns en möjlighet för svenska vårdgivare att ligga i framkant, profilera sig på vissa områden och attrahera patienter från övriga landet och EU.
Det finns alltså skäl att utveckla tankekulturen inom vården, från att vara en del av den gemensamma välfärden likt polis och försvar till att också ta steget ut mot service och marknadsföring.
Här behövs läkare i ledande positioner, gärna med erfarenhet av privat vård och internationell erfarenhet. Dessutom behövs erfarenhet från privat näringsliv och företagsamhet.
Akutläkare kommer i detta samanhang vara ett naturligt komplement till denna expansion så att man kan frigöra maximalt med resurser till mer planerad vård. Här också en länk till en artikel om service inom akutsjukvården.
Den som tror att det räcker med att ta hand om sitt upptagningsområde riskerar att aldrig komma ifatt denna utveckling.

torsdag 8 december 2011

Göran Skarman

Göran Skarman kommenterar kompetensen i akutsjukvården.

Maria Taube

Vid Sahlgrenska har man konstaterat att minskade väntetider kräver så mycket resurser i form av läkarbemanning att det inte är motiverat, då läkarna går sysslolösa de delar av dygnet det kommer få patienter. Man ville hålla Landstingets mål om att få bli sedd av en läkare inom en timme. Detta genererade alltså en kostsam överkapacitet. Maria Taube, överläkare och akutvårdschef menar att man måste tänka i nya banor och överväga remisstvång. Hon menar att en stor andel patienter kanske borde söka primärvården och en minoritet av patienterna som kommer till akutmottagningen läggs in. Detta är ett indirekt bevis för att många ej behöver akutsjukvård enligt henne.

Jag vill erbjuda några exempel som belyser hur hennes resonemang falerar.
För det första finns det många akuta tillstånd som ej kräver inläggning. En patienten kan ha en bruten handled, njurstensanfall, migrän, allergisk reaktion eller en infektion etc. Dessa kan ofta behandlas på akumottagningen och följas upp polikliniskt. De har fortfarande ett behov av en bedömning på akutmottagning, då en bruten handled kan kräva akut operation, ett njurstensanfall kan vara en aortadissektion, migrän kan vara en subarachniodalblödning, en allergisk reaktion kan kräva intensivvård och en patient med en infektion kan också ha sepsis. Man vet ej på förhand.
Ur ett samhällsperspektiv är det en ekonomisk förlust att ha remisstvång. Man förskjuter helt enkelt läkarbesöket till primärvården och kostnaden går dit istället. Dessutom missgynnar man de som har tidsberoende akuta åkommor så att de får längre ledtider. Detta i sin tur kommer att kosta samhället långt mer då ökning av väntetid leder till ökad morbiditet och mortalitet.
Alltså är det ekonomiskt och medicinskt fördelaktigt för både samhälle och patienter med akuta symptom att bli behandlade på en akutmottagning.
En annan reflektion är också att detta tänkande knappast kan anses som nytänkande, det är snarare 20 år gammalt.
Dock har Maria Taube rätt i kostnadsanalysen. Jourläkare är inte utbildade för att se alla typer av patienter och därmed synnerligen ineffektiva på en akutmotagning där bred kompetens efterfrågas. Detta är gammal skåpmat för er som följer denna blogg.
Slutsatsen blir att samhället tjänar på att använda sig av akutmottagningarna och ju fortare vi ersätter jourläkarna med akutläkare desto effektivare och säkrare blir akutmottagningarna.
För att uttrycka det lite annorlunda:
Det är patienterna som äger frågan om vad som ska anses vara akut.
It is not rocket science!

onsdag 7 december 2011

Socialstyrelsen sommarjobbar

Socialistyrelsen har i sommar besiktigat 29 svenska akutmottagningar och konstaterar allvarliga brister.
Bland annat kritiserades lokalerna som inte är gjorda för modern akutsjukvård med dålig integritet för patienterna och dålig möjlighet till övervakning.
Lokalerna är inte beroende av eventuell bemanning utan måste byggas om på sikt.
Att bygga akutmottagningar riktigt är en vetenskap i sig. Principen bör vara öppna "torg" med patientrum runt om så övervakning kan ske kontinuerligt.
Socialstyrelsen påpekade också kompetensbrist och att patienterna felprioriterades pga detta. Ej heller detta är nödvändigtvis kopplat till sommarbemanning, då flertalet akutmottagningar bemannar med s k jourlinjer. Dessa ser bara de patienter de anser tillhör deras kompetens och ignorerar andra patienter även om de har ett mer akut tillstånd.
Det är förträffligt att Socialsyrelsen ställer krav på akutsjukvården. Bifogar länkar till SVT's Rapport, se reportage 12:24 minuter in samt hemsidan.

torsdag 1 december 2011

Akutläkare godkänd specialitet

Nyligen blev Emergency Medicine godkänd som en självständig specialitet inom UEMS, bifogar en länk!

onsdag 30 november 2011

Sture Blomberg i USA

Socialstyrelsen håller på att göra en översyn av specialistindelningen i Sverige. Den skulle vara klar till årsskiftet men har nu fördjupats och kanske blir klar någon gång nästa år. Med specialistindelning följer också hur vi utbildar läkare och vilka resurser som skall brukas, vem som skall vara ansvarig och vilken funktion specialistläkaren sedan skall fylla. I mitt tycke bör man utnyttja den erfarenhet som finns i de anglosaxiska ländera vad gäller utbildning och inte bara förlita sig på de som har utbildningserfarenhet ifrån Sverige eller Skandinavien. Denna artikel talar för sig själv och jag tror alla vi som har extensiv erfarenhet av utbildning från anglosaxiska länder kan vittna om dess träffsäkerhet.

tisdag 29 november 2011

Thailand

Internationell konferens i Thailand! Judith Tintinalli föreläser också, för er som inte känner till Tintinalli bifogar jag en länk till hennes lärobok liksom vassaste konkurrenten Rosen's...
I Thailand är Emergency Medicine en specialitet sedan 2004 och de har flera fullfjädrade utbildningsprogram. Ser ut som att Sverige kan lära av Thailändarna...!
Hittade en länk som beskriver ett utbyte mellan Rajavithi Hospital i Bangkok och UUMC i Utah, USA.

http://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:ZoRG1Ndy45QJ:www.intererrama.com/images/ER2012-Brochure.pdf+tintinalli+thailand+bangkok&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEESjtklovP7cu17BQRJ_wFhZGzFf-ldnM2OU3ppi7Rbloo6F_GbmtoE-pOz9y47Sv78YJxlxGy0jfLJ1f_niDdF4YClxUgNo-ubmxhkEt6v3nFFblGhsd-up3uvTeUYjHqKVSgWeP&sig=AHIEtbQhqe9BQHqZ8RrLiOLeUem0WkOKZg

http://accessmedicine.com/resourceTOC.aspx?resourceID=40

http://www.rosensemergencymedicine.com/

http://utahhealthsciences.net/pageview.aspx?id=18399

Små sjukhus inte att förakta

Här en intressant artikel om fusioner av sjukhus. Det bestyrker min uppfattning att mindre eller medelstora sjukhus ofta är effektivare än stora.

http://www.sjukhuslakaren.se/2011/10/24/%E2%80%9Dfusioner-bast-for-den-administrativa-makten%E2%80%9D/

torsdag 24 november 2011

Svensk Kirurgisk Förening

Svensk Kirurgisk Förening stödjer utvecklingen av Akutläkare som egen specialitet enligt dokumenten nedan. Deras resonemang kan appliceras på alla specialiteter.
Det kanske är värt att poänktera att akutläkare som specialitet inte ämnar ersätta någon annan specialitet utan en samverkan bör ske med befintliga specialiteter. Se citat ur Eusems core curriculum nedan:

"Emergency Medicine has long been established as a primary medical specialty in Australasia, Canada, Ireland, the United Kingdom and the United States but the title of the specialty can cause confusion when translated into one of the many other languages of Europe. It is thus sometimes seen to be synonymous with emergency medical care and within the province and expertise of almost all medical practitioners. However, the specialty of Emergency Medicine incorporates the resuscitation and management of all undifferentiated urgent and emergency cases until discharge or transfer to the care of another physician. Emergency Medicine is an inter-disciplinary specialty, one which is interdependent with all other clinical disciplines. It thus complements and does not seek to compete with other medical specialties."

http://www.svenskkirurgi.se/skf/v2/pdfdokument/131714473967ddrrvpaadtmkf8k50hy.pdf

http://www.svenskkirurgi.se/skf/v2/pdfdokument/1317144881h3bibqk2wrryp5pgdn5gv.pdf

söndag 20 november 2011

artiklar

http://www.epmonthly.com/features/current-features/the-years-practice-changing-abstracts/

AVR

http://www.epmonthly.com/clinical-skills/ekg/dont-forget-lead-avr/

Vårdlotteriet

Ett bra reportage från SVT. Som jag nämde tidigare så är sjukvården uppbyggd kring diagnoser och det är lätt för människor utan klar diagnos att falla mellan stolarna.
Man får tacka för att läkarna i reportaget är så uppriktiga. Detta är naturligtvis ett universiellt problem och skiljer sig inte mellan Sverige eller USA.
Akutläkarna i USA argumenterar dock för patienterna på akuten och har inget direkt ansvar för platstillgång, sjuksköterskor på avdelningen eller vilken patient som lönar sig. Det är en resurs för patienterna. Akutläkarna har också inläggningsrätt och mottagnade specialist är skyldig att disponera patienten dvs lägga in på sin avdelning, hitta en annan avdelning på sitt eget eller annat sjukhus eller skicka hem patienten.
Som akutläkare klär vi därför skott för patienten som ingen vill ha. Detta kan vara slitsamt som akutläkare, att få möta den frustration som finns bland konsulterna. Det är dock ofta så att vi har rätt och det medför på sikt respekt.
Det är intressant att se att KS som ofta slår sig för bröstet och hävdar sig ha en högspecialiserad vård brister inom akutsjukvård. Att en specialistläkare på akuten ska behöva ägna tid och energi att hitta vårdplatser iställt för att syssla med patientarbete visar på dålig organisation och resurshantering. Här vore en platskoordinator på sin plats. Lean i all ära men man behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Här har man allt att lära från länder som haft akutläkare i årtionden.

Som jag nämt tidigare så är baksidan med den högspecialiserade vården alla patienter man hävdar att man inte kan ta hand om. Samtidigt som man bygger upp kompetens reser man murar mot patienten som helhet. Här har mindre och medelstora sjukhus ofta en klart bättre vård att erbjuda då dessa läkare är vana att arbeta med bred kompetens.

Akutläkare som specialitet vill värna om alla patienter oavsett tid på dygnet, ålder, kön, betalningsförmåga eller nationalitet. Därför är jag övertygad om att socialstyrelsen kommer att erkänna akutsjukvård som en egen specialitet. Så varför vänta på det?
Sist, de som klagar på de amerikanska systemet med dess ekonomiska intressen. Är det så mycket bättre i Sverige? Snarare tror jag att problemet i Sverige är annorlunda - vi är inte medvetna om att vår vård styrs även här av ekonomiska förutsättningar.

http://svtplay.se/v/2607736/dokument_inifran/vardlotteriet

lördag 19 november 2011

Krisen i Lund

Intet ont som inte har något gott med sig brukade min mormor säga. Hon var hemma den kvällen då hon fick bröstsmärtor och ville inte åka in till akuten den kvällen trots uppmaningar av anhöriga. Hon hade en hjärtinfarkt och dog en vecka senare. På den tiden var behandlingen morfin och ASA, samt vila.
Mycket har hänt sedan dess vad gäller ACS behandling och hade detta varit idag hade hon säkert fått ett par stentar och ökad livslängd.
Men till saken, det är besparingstider i Lund och Malmö och akutläkarna är under luppen. Det verkar som politikerna ska ha akutsjukvård fortsatt både i Lund och Malmö, det blir nog ett ramaskri annars. Tur att befolkningen fortsatt har viss makt.
Hur ska man då bemanna, är det värt att ha akutläkare? Det beror på vad man menar med akutläkare...
En läkare på akuten är ingen akutläkare. Endast med bred och fullvärdig kompetens gör det någon ekonomisk skillnad att ha akutläkare. Varför? Jo då är man inte beroende av annan kompetens.
Vi vänder på steken. Sjukhuset måste producera vård. Denna halvakuta och planerade vård produceras av alla andra specialister (mottagningar, avdelningsarbete, operationer, skopier, arbets EKG etc). Ju mer dessa kan verka desto mindre köer och patienterna får adekvat vård av rätt specialist. Det som grusar maskineriet är akutmottagningen. Dessa läkare har hittils varit tvungna att gå ifrån produktionen till akuten. De gör så gott de kan där, sorterar patienter efter deras kompetens, men den ökade mängden patienter på akuten dränerar normal verksamhet. Detta eftersom dessa läkare tar ut jourkomp som gör att de "måste" vara lediga. Alltså, ju mer patienter som kommer till akuten desto större hot är det mot den planerade vården då mer arbetstimmar går åt till akutsjukvården. Beslutsfattare vill gärna se det enkelt; kan vi minska akutmottagningens besök med remisser, sjukvårdsupplysning, avgifter etc så kan vi återgå till som det var förr.
However, det är inte som förr. Vår vård är mer avancerad idag och mycket mer kan göras för patienter i ett akut skede. Diagnostik och behandling för en rad sjukdomar är förbättrad och alla är överens om att ju tidigare man fångar in dessa akuta tillstånd desto bättre för samhället och framför allt patienten. Studier har visat att patienter som kommer till akutmottagningen gör det av rätt orsak och vi kan behandla enligt moderna metoder.
Problemet är alltså inte ökat antal patienter till akutmottagningarna utan organisationen som minskar övrig produktion då akutens belastning ökar.
Lösningen heter akutläkare. Med akutläkare frigör man övriga kliniker att fokusera på vad de kan bäst. Ingen kan ersätta dom. Med akutläkarnas bredd kan man få viss ekonomisk vinst i att slå ihop akutmottagningar. Akutmottagningen för medicin, kirurgi, ortopedi kan slås ihop med barn, gyn, öron, ögon, ja vad som helst. Framför allt kväll, helg och natt sparar man då in personal och logistik då man kan dimensionera personal utifrån TOTALA antalet patienter. Dessutom kan man skicka hem de flesta specialister som annars har jour. De kan vara beredskap i hemmet eller banta sin jour, eller slå ihop den med andra kliniker.
Anestesin kan minska sin jourtäckning då akutläkarna tar hand om akutens patienter, samma för alla andra specialister.
Det är alltså en enorm besparingspotential om akutläkarna sköter akuten, dvs andra läkare behövs i mindre utsträckning.
Detta förutsätter dock att akutläkarna är beredda att axla det ansvaret, dvs att dom har fullvärdig kompetens.
Jouravtalet är dyrt för samhället. Samtidigt blir resultatet av denna förändring att läkare kommer att arbeta fler timmar för mindre total ersättning. Det är min tro att detta är anledningen till att alla ologiska argument mot akutläkare uppkommer.
Det är en bättre lösning att omförhandla jouravtal och betala övriga specialister mer för daglig verksamhet och mindre för jourverksamhet. Då kommer akutläkarna som en välsignelse.
Således är detta ett tillfälle att fullt ut ta steget mot en akutläkarorganisation och samtidigt spara pengar, öka produktionen av planerad vård samt göra akutmottagningen säkrare och mer tillgänlig för allmänheten.

fredag 18 november 2011

Crowding

Crowding är ett begrepp som betyder att patienter som bedöms behöva inläggning till sjukhuset "fastnar" på akutmottagningen främst pga av platsbrist. Man måste förstå att detta är ett systemfel som ej beror på akutmottagningen eller "patienter som inte borde vara där" utan att avdelningarna har dålig eller obefintlig planering för att skriva ut patienter i tid så att de kan ta emot patienter från akuten. ACEP har skrivit ett handlingsdokument om Crowding som ligger under Favoriter här på bloggen. Jag lägger upp ett klipp av detta nedan som är intressant i dessa dagar då chefer i Lund försöker manövrera akutsjukvården:

"Much of the research about “unnecessary” visits was published in the 1980s and early 1990s and consisted of retrospective reviews of the final diagnoses of emergency patients, not their symptoms. Once the diagnoses were known, researchers concluded the visits did not constitute emergencies and were unnecessary. Based on this research, there was a growing sense that many emergency patients were seeking emergency care frivolously, giving rise to attempts to restrict visits, increase co-pays, institute phone screening prior to visit, and other interventions.

However, many people experience the symptoms of a medical emergency, but after a medical examination and diagnostic testing, it is determined they do not have medical emergencies. These visits should not be classified as unnecessary. Just as a “spot” on the lung might mean nothing or indicate a malignancy, a child with a fever might have a simple cold or severe sepsis or meningitis. A “simple sore throat” might be viral or represent impending airway obstruction from epiglottitis; what the patient experiences is the same: a sore throat.
During the 1990s, ACEP began to advocate for a national “prudent layperson standard,” which bases health care coverage on a patient’s symptoms, not his or her final diagnosis, since the general public should not be expected to self-diagnose their medical conditions. In a study by Franaszek,1 patients were asked at triage to assess whether their problem was critical, urgent, or routine. Of the patients whom the physician determined to be critical, 25% believed their problem was routine. Other studies have shown that barriers to care (phone screening, increasing co-pays, etc.) affect those with real emergencies as much as those with minor problems.
The critical question to ask regarding “unnecessary” visits is: “Do nonemergent patients interfere with the care of urgent patients?” Recent studies closely examined the effect of nonemergent patients on the care of critically ill patients and concluded the impact essentially is nonexistent.
"

Chat

Efter att ha läst denna chat tycker jag mig ha hittat ytterligare en som tror att remisstvång kan vara av nytta för en patient som dog pga allvarlig sjukdom.
Igen, och det tål tydligen att upprepas, det är efter läkarbedömning och utredning som man har en chans att hitta akut sjuka patienter. Ett extra steg i hanteringen av akut sjuka drabbar naturligtvis de med akut sjukdom värst. Detta är tydligen svårt att förstå. Bifogar chatten nedan.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1576346/1630-Chatta-med-akutchefen.html

Remisstvång

Det finns som jag nämnt tidigare en tro att fel sorts patienter kommer till akutmottagningen. I själva verket är det tack vare att patienter söker sig till akutmottagningarna som vi kan behandla akuta åkommor. Utan deras förnuft skulle vi stå handfallna. Olika försök att minimera besök till akutmottagning drabbar alltid de med akut sjukdom. De friskare kommer som sagt fortsatt att vara friska.
Problemet är att vi inte behandlar patienterna som en grupp.
I denna grupp av patienter kan du omöjligt veta på förhand vem som har mer akuta besvär än andra. Först efter undersökning och bedömning av läkare kan man eventuellt fria patienten från akuta tillstånd.
Gång på gång försöker olika förståsigpåare att skära och kapa i denna grupp, vilket till slut leder till allvarliga konsekvenser för patienterna.
Jag vill mynta begreppet diagnosvård. Patienter med en diagnos har kanske också en specialitet som tar hand om denna grupp och behandlingsplaner, organisationer och finansiering. De har genom årtionden propagerat för sin rätt till vård vilket också är rimligt.
Akut sjuka är en stor grupp i samhället som inte på förhand har en diagnos. De har tills dags dato ingen egen läkarspecialitet som företräder deras intressen. Detta är ett problem inte bara nationellt utan också i världen, även om det nu börjar uppmärksammas.
I stället för att anpassa patienterna efter läkarnas kompetens bör vi införa akutläkare som har kompetens att hantera denna grupp. De har lika rätt till god och förutsägbar vård som de med diagnos. Akutläkare är de som måste stå upp i samhället för denna grupp av patienter. Vi nekar ingen tillträde till akutmottagningen därför vi är kompetenta nog att förstå riskerna med det.
Dock kan, som artikeln nedan berör, visssa besparingar göras. Genom att ha en akutläkare på natten med bred kompetens kan denne ersätta flera andra jourlinjer då antalet patienter är förhållandevis få.
Ju mindre övriga specialister är på akuten desto mindre jourkomp genererar de och kan därigenom se fler patienter på öppenvårdsmottagningar. På så sätt producerar man mer vård till en mindre kostnad samt lättar på trycket till akuten, som också blir säkrare.
It is a win win situation.

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1576533/Remisstvang-kan-inforas-pa-akuten.html

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1576256/Sus-spar-450-miljoner.html

Lund följetong

Det verkar som kristider råder i Lund!
Jag försöker hålla er uppdaterade!

http://svtplay.se/v/2605630/akutlakare_kommenterar

Blicken

Det finns något visst i blicken på de som arbetat som akutläkare utomlands. Jag träffar en och annan som vart ett år i Australien eller Nya Zeeland, USA eller liknande. Dels en enorm energi och glädje, att verka som akutläkare, att bemästra svåra situationer, att veta att du har yttersta ansvaret och kompetensen om det krisar. Att kunna leva med en grad av osäkerhet, det är som de har gått igenom någonting. Samtidigt en frustration över hur det ser ut i Sverige, att inte få kunna verka som akutläkare, att inte äga luftvägar och sövningar, eller bredden i verksamheten. Att ha fått utbildning på akuten.
För mig är det en känsla som jag lätt kan associera till, jag lämnade Sverige med viss besvikelse och har sista 9 åren ägnat mig åt det jag vill.
Jag har naturligtvis av och till sökt öppningar för att komma tillbaka in i svensk akutsjukvård och mötts av allehanda okunskap och tveksamma projektplaner. Dessa människor som försöker uppfinna hjulet på nytt här i Sverige har jag naturligtvis respekt för, det kämpar på och vill förbättra. Samtidigt infinner sig en viss sorg över att många inte vet vad de håller på med eller vart de är på väg. Framför allt saknar jag blicken. När man träffar en kollega som vet vad det handlar om, vilken kompetens som krävs, vad som efterfrågas. Man kan byta några ord om vart man jobbat, hur länge och sedan vet jag direkt var i utvecklingen denna person befinner sig.
På jobbet i Fairbanks har jag det så klart varje dag, numera njuter jag av det till fullo. Det är en extra dimension som jag inte ens tror mina amerikanska kollegor förstår. Någon frågar ibland vad jag gör på mina besök till Sverige och jag säger att jag informerar och besöker sjukhus, orienterar mig.
- So they don't have ED docs in Sweden? They don't have emergency's or what? You gotta be kidding me! Well how does it work over there? Interns and residents? What do they know? Dude that's scary man... Why you wanna go there?
Många av mina amerikanska kollegor har ingen aning om akutläkarnas relativt unga historia.
För dom är akutläkare en självklarhet. Även för andra specialister och jag behöver aldrig förklara min kompetens eller vad jag gör.
I Fairbanks har jag också startat en innebandyklubb. Vi hankar oss fram och har nyligen köpt en sarg. Nivån är naturligtvis långt ifrån svensk, men man måste börja någonstans och efter 4 år har vi nu två spelare i amerikanska damlandslaget och tre av herrarna har varit på träningsläger med herrarnas landslag. I USA heter det "floorball". Detta är naturligtvis en liten sport i USA, även om den växer. En av spelarna skrev på facebook:
-Best thing about going to a floorball tournament? You don't have to explain all the time what floorball is!
Jag förstår dom också.

onsdag 16 november 2011

Lund och Malmö

Såg ett kort inslag igår på nyheterna att man ska spara pengar i skånes och framför allt i Lund och Malmö. Akutsjukvården och akutläkare skall också ses över.
I USA har akutläkare en stark ställning bl a ekonomiska skäl. Kväll, helg och natt kan sjukhuset bibehålla en god kompetens till en betydligt mindre kostnad jämfört med om alla specialiteter skulle tvingas vara på huset. Eftersom utbildade akutläkare arbetar effektivare är de naturligtvis förstahandsval även dagtid.
Frågan är dock hur svenska politiker resonerar. I inslaget sades det att man funderar på att stänga en akutmottagning delar av dygnet. Hur man nu kan kalla sig akutmottagning och inte alltid ha öppet är för mig "beyond comprehension". Men svenska patienter får tydligen den vård de förtjänar enlig lokalpolitikerna...
Nedan en debattartikel från dagens medicin.

http://www.dagensmedicin.se/debatt/mer-fakta-behovs-om-effekterna-av-selektiva-tidsmal-pa-akuten/

torsdag 10 november 2011

DN CT fördröjning

Utan att veta mer om fallet ska jag inte uttala mig.
Men generellt är väntetider av denna art farliga. Det är ofta en kombination av faktorer som påverkar förlopp med denna typ av utgång.
Mannen hade haft migrän tidigare. Min fundering är om detta tyvärr verkat negativt för denna handläggning om man trott att detta var fallet även nu.
Det finns tyvärr en myt om att de flesta som kommer till akutmottagningen inte behöver akutsjukvårdens resurser. Det är fel, se Backmans studie under Favoriter (det finns många studier med samma resultat). Under årtionden har denna myt lyckats smitta av sig inom läkarkåren och vi har bl a därför inte prioriterat akutsjukvården. Gång på gång läser vi om liknande händelser där människor har akuta problem som får allvarliga följder.
Vi måste odla en ny syn där vi sätter de akut sjuka patienterna främst. Vårt uppdrag ta reda på vem som är akut sjuk, även med subtila symtom. Att patienter befinns i efterhand ej ha en akut åkomma är en naturlig följd. Skulle 100% av alla patienter komma till akutmottagningen med konstaterade akuta problem skulle en alltför stor andel patienter vara hemma med akut sjukdom.
Vanligen läggs ca 30% av patienterna in till sjukhuset medan 70% kan följas polikliniskt. Dessa siffror är universella.
Väntetider har jag berört tidigare. Man kan luras att tro att om väntetiderna är långa kanske det är "självsorterande" och de med mindre akuta besvär går hem och söker annan vård senare. Studier visar dock att så ej är fallet, det är lika vanligt att patienter med hjärtinfarkt går hem som de med snuva.
Akut sjukdom är en folkhälsoutmaning. Den bör behandlas utifrån de studier som finns. Så har ej varit fallet till dags dato. Detta menar jag är ett systemfel som tyvärr drabbar både patienter och vårdpersonal. Arbetsgivare och beställare som inte tar akutmottagningens organisation och kompetens på allvar bör tänka om.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/33-aring-avled-efter-fordrojd-hjarnrontgen

söndag 6 november 2011

Groucho Marx

Det finns andra sätt att få en plats på specialistutbildning i USA. Har man kontakter eller pengar kan ett program vika en plats åt dig utanför "matchen". Vi fick i runda slängar 100 000 USD per år i federalt bidrag per student till vårt residency program, alltså en utbildning kostar totalt ca 300 000 USD. (En del av detta går till lön åt studenterna men en hel del går till kliniken och sponsrar handledning, utbildning etc).
Min lön under specialistutbildning var ca 45 000 USD per år, så ca hälften gick till kliniken.
Om en ST läkare tjänar ca 40.000 SEK inklusive jourkomp per månad så utbetalas med sociala avgifter ungefär samma belopp, ca 95.000 USD från sjukhuset i Sverige.
Man kan alltså fastslå att utbildningskostnaden för Sverige och USA är jämförbar.
Hur ska man nu göra om man är ett mellanstort sjukhus i Sverige fast beslutet att införa ett akutläkarsystem?
Ja, man kan pröva att utbilda akutläkare själva. Med minimal handledning och vägledning kan man anställa ett antal ST läkare och dubbelspecialisera dom enligt nuvarande modell, det tar i bästa fall 7-8 år, i praktiken 10-15 år då folk kommer och går, är barnlediga etc. Utbildningen kommer mestadels inte vara i ett akutläkarsystem. Låt oss säga 10 läkare under 8 år, det blir 7.6 miljoner USD. I bästa fall får man då behålla dessa läkare och därefter etablera en mer permanent verksamhet.
Om sjukhuset emellertid sluter avtal med ett antal sjukhus i USA om akutläkarutbildning låter sig detta göras på 3 år för en kostnad av 3 miljoner USD. (3 års utbildning för 10 läkare). Ett sjukhus kan alltså för i stort sett 40% av kostnaden utbilda 10 läkare på mindre än halva tiden. I kontraktet kan man skriva in att man åtar sig 4-5 års tjänstgöring därefter och man får då en omdelbar kompetenshöjning och organisationsförändring (de resterande pengarna kan då användas som löner så totalkostnaden blir då densamma). Piloter i svenska flygvapnet skriver liknande avtal om tjänstgöring efter utbildning.

Vän av ordning kanske påpekar att om läkarna är borta i USA i 3 år så producerar de ej hemmavid. Dock skall man komma ihåg att läkarna i Sverige som nu dubbelspecialiserar sig är också borta från akuten i minst 3 år för att bli någonting annat...

Dock måste man hitta motiverade läkare som vill skriva USMLE step 1 och 2 samt CSA och åka till USA i 3 år för utbildning. Detta är dock en reell möjlighet för alla inblandade. Om jag var verksamhetschef vid ett svenskt sjukhus skulle jag driva igenom detta. Eller så kan man säga som Grouch Marx: - If you think education is expensive - try ignorance!

lördag 29 oktober 2011

158 program i USA

I USA finns det 158 utbildningsprogram för akutläkare. Med en befolkning på ungefär 307 miljoner motsvarar detta ett befolkningsunderlag på nästan 2 miljoner invånare per utbildning. När specialiteten byggdes upp kunde man bli specialist om man uppfyllde vissa kriterier, bl a ha arbetat på en akutmottagning minst 5 år samt gått vissa kurser och klarat prov etc. Detta kallades "grandfathering", dvs ett sätt att legitimera de många läkare som faktiskt hade kompetens men inte en formell utbildning. Man satte ett årtal för när denna väg stängdes under 80-talet och numera måste man ha fullgjort en ackrediterad utbildning för att få specialistbevis.
På liknande sätt kan vi i Sverige förbereda oss. Under en uppbyggnad som nu, godkänner vi olika utbildningar om man har tillägget akutsjukvård. I framtiden får man övergå till att bara godkänna de som gått en basspecialistutbildning.
Att inrätta specialistutbildningar med kvalitet tar decennier. I Sverige poppar det nu upp sjukhus lite varstans med ambition att utbilda akutläkare. Många följer ingen nationell eller internationell utbildningsplan. För att bedriva en utbildning i USA måste man följa uppsatta riktlinjer, exempelvis visa på att man har handledning av specialister, föreläsningar, alla typer av patienter representerade, bokföra läkarnas ingrepp, stämma av deras inlärning etc.
Med siffrorna enligt ovan skulle Sverige ha plats för 4-5 utbildningsprogram enligt amerikanska mått. I ett övergångsskede är det dock rimligt att ha fler, men i framtiden, om man eftersöker kvalitet, bör man sätta upp kvalitetskrav så att man genomgår en fullvärdig utbildning.
De minsta sjukhusen i Sverige har för litet patientunderlag för att basera en utbildning. Däremot kan man tänka sig placeringar och samarbete med andra större sjukhus. De flesta utbildningar i USA använder sig av 3-4 olika akutmottagningar för att erbjuda den bredd som behövs.
De mindre sjukhusen bör koncentrera sig på att rekrytera specialister. Det krävs inte alltför många för att radikalt förhöja kvalitet och organisation.
De didaktiska momenten kan dock centraliseras redan nu. Sjukhus som utbildar akutläkare bör samarbeta och lägga ut föreläsningar och prov på nätet. Eftersom det är svårt att anordna organiserad utbildning då akutmottagningen alltid skall bemannas, kan då ST läkarna logga in på en hemsida när som helst, ta sig igenom föreläsningar och tillhörande frågor. En elektronisk rapport skickas till respektive studierektor som kan följa att varje ST-läkare tar sig igenom allt material med godkänt. Sådana system finns förstås redan i USA.
Annars kommer 20-30 studierektorer i Sverige sitta och uppfinna hjulet igen, även i detta avseende. Men det verkar ju vara en populär inställning å andra sidan...

Jag får ideligen förfrågningar om det är bättre att utbilda sig utomlands än i Sverige. Rent utbildningsmässigt är det en klar fördel att utbilda sig i USA eller Australien. Samtidigt, om alla skulle åka utomlands skulle vi inte förändra något i Sverige. Båda valen behövs.

söndag 18 september 2011

Karl-Henrik Petterson

Karl-Henrik Petterson är ekonom och jag har precis läst hans bok om svensk sjukvård. Den kan läsas gratis, se länk.
Det finns mycket att säga om denna. Överlag tycker jag hans resonemang om ökad privat inslag på produktionssidan är helt nödvändiga, och att landstingen enbart bör sköta beställning av sjukvård.
Mycket tänkvärd läsning som jag säkert får anledning att återkomma till.

http://entreprenorskapsforum.se/publikationer/forskningsrapporter/sa-skulle-det-kunna-bli-%E2%80%93-visionen-av-ett-effektivare-rattvisare-och-vitalare-svenskt-vardsystem/

fredag 16 september 2011

Symposium 2 November Trondheim

Norrmännen anordnar landets första symposium i akutsjukvård och akutläkare. De vill helst undvika fel som andra redan gjort och samlar därför internationella erfarenheter. Bifogar en länk. Detta torde vara intressant även för övriga nordbor, inklusive svenskar...

http://www.norsem.org/
(klicka på symposium i övre högra hörnet)

tisdag 30 augusti 2011

Holland

Terrence pratar om Holland men det skulle lika gärna kunna vara Sverige.
Många bra poänger. Det jag gillar är att han nämner i slutet att akutläkare och akutsjukvård måste upp som en nationell och global agenda och diskuteras bland allmänhet och politiker för att skynda på utvecklingen.

http://www.youtube.com/watch?v=ww3F9ruEMF4

onsdag 24 augusti 2011

Sjuksystrar

Jag har sagt det tidigare men vill säga det igen, att implementera ett akutläkarsystem innebär inte bara utbildning för läkare utan också sjuksystrar. Dessa bör ha en gedigen kompetens att initiera behandling, behärska triagekunskaper och ha viss intensivvårdskunskap. Vidare måste de ha utbildning på alla typer av patienter.
Att se akutläkarutbildning som ett isolerat fenomen för läkare straffar sig då man senare vill ta över vissa funktioner, exempelvis airway management.
Mina sjuksystrar i USA kan eskortera en patient till CT som är intuberad, med toraxdrän och CVK och nödvändig sedering utan min hjälp. Detta är helt nödvändig kompetens de tillfällen då jag är ensam läkare på akuten och har flera svårt sjuka patienter samtidigt.

fredag 19 augusti 2011

onsdag 13 juli 2011

Trondheim

Vill du vara med om Norges första akutläkarsatsning? Se länk nedan. Norge har en kultur som skiljer sig från Sverige i det att mycket av akutverksamheten sköts av primärvårdsläkare som har självständig verksamhet. Övergången till akutläkare kan organisatoriskt sett bli mycket enklare i Norge, då avdelningar redan är vana vid att ta emot patienter från primärvårdsläkare.

https://www.webcruiter.no/WcMain2/AdvertViewPublic.aspx?oppdragsnr=1095584664&Company_Id=570918485&cols=2,7&orderby=7&listtype=1&urltarget=_top

måndag 11 juli 2011

moviestars!

http://www.youtube.com/watch?v=DCFExSiTmsI&feature=player_embedded

De flesta utbildningsprogram i USA rekryterar aktivt och jag har tidigare länkat till videos på youtube. Här är den första svenska, en blivande klassiker!

fredag 1 juli 2011

Radio

Här är en länk till radiodiskussioner om akutsjukvårdens problem. Intressant att lyssna på alla åsikter.
En grundläggande fråga är varför vi egentligen ska förbättra akutsjukvården...?
I USA finns det förutom läkarnas egen etik och ambition ekonomiska och legala drivkrafter. En högkvalitativ akutsjukvård lönar sig i pengar och illa skött akutsjukvård kostar i form av legala kostnader och minskade intäkter från sökande patienter.
I Sverige får personalen betala för förbättringar med neddragningar och mer arbete, utan ekonomisk vinning. Samtidigt finns inga legala sanktioner av kraft, utan misstag bedöms näst intill som en del av verksamheten.
Vill jag ha ökade legala sanktioner?
Nej, i USA kostar vården ca 25 % mer än vad den borde pga legala aspekter. Detta ska man dock inte kritisera amerikansk vård för, utan att stämma folk är en del av amerikansk kultur som sträcker sig långt utanför sjukvården.
Man kan inte praktisera som läkare utan anpassa sig till och förstå den kultur man verkar i.
Däremot måste man titta mycket mer noggrant på den ekonomiska styrningen. Det måste löna sig att producera bra sjukvård, för samtliga inblandade. Om antalet sökande till akutmottagningen ökar under en femårsperiod måste intäkterna öka.
Istället bestraffar man personalen med att ha oförändrad eller minskade resurser, vilket gör att den befintliga personalen får mer arbete, mer risk i sitt arbete samt ingen ekonomisk kompensation för detta.
Märk väl att jag är för mer ekonomisk kompensation, då jag ser det som en av drivkrafterna för att förbättra akutsjukvården. Det omvända är att det inte lönar sig att förbättra och effektivisera, vilket verkar vara det rådande läget med planekonomiska modeller.
Däremot anser jag inte att det behövs fler läkare. De flesta akutmottagningar jag besökt i Sverige har två till tre gånger så många läkare som man har i USA. Flertalet svenska akutmottagningar har för många läkare i förhållande till övrig personal. Detta får motsatt effekt, att annan personal blir bromskloss alternativt laboratorieservice och röntgen samt mottagande avdelningar blir bromskloss.
Akutmottagningen måste domineras av specialister i akutsjukvård. Dessa kan se 2-3 gånger så många patienter per tidsenhet jämfört med ickespecialister, då de har en bredare kompetens och kan fatta snabbare och avgörande beslut utan att rådfråga andra specialister. Att som i Sverige tro att det är läkarbrist är helt befängt ,det är brist på UTBILDADE och KOMPETENTA läkare, inte antalet läkare.
Politiker och ansvariga måste ta sig en funderare över varför det har blivit så här i säkerhetsbältets land...
Jag frågade min chef år 2005 om han hade något recept för att förbättra akutsjukvården i Sverige, diskussionen sammanfattar jag:
- So how does it work over there? (Chefen frågar mig)
- Well the ER is dominated by an inefficient system, and residents and interns.
- Why?
- I guess it is because they are the cheapest labour...
- So what happens when something goes wrong?
- Nothing really...
- That is a hard system to beat...

I vår svenska säkerhetskultur där nästa steg i lagstiftningen är obligatorisk hjälm på alla dagisbarn, ställer jag frågan:
Hur kommer det sig att det är USA som ligger 30 år före vad gäller akutsjukvård? Borde det inte ha varit tvärt om?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4582123

PS Pelle Jonsson förtydligar att han inte är chef för akuten utan för hjärta, hjärna kärl och liknande. Sympomatiskt. Han har dock rätt, patienterna passar inte in i denna typ av mall DS

torsdag 30 juni 2011

Göran Hellers

Internationell sjukvård är på många ställen idag lika bra eller bättre än svensk sjukvård. Hittade en intressant betraktelse, se nedan.

http://kampanj.folkpartiet.se/2011/06/20/e-halsa-och-sjukvardsturism/

onsdag 29 juni 2011

Mediabruset

Under våren har det skrivits en hel del i media om utebliven ambulansvård i Sverige.
Patienter har ringt men nekats ambulans eller ambulans på plats har bedömt behovet ej akut och lämnat patienten.
I USA vad jag förstår, efter att ha rådfrågat mina kollegor, blir man aldrig nekad ambulans. Ringer du så kommer en ambulans. Beroende på behov åker den med eller utan blåljus men den kommer fram. Att personalen bedömmer på plats huruvida patienten behöver akut vård är inte aktuellt. Däremot förekommer det naturligtvis att patienter i samråd med ambulanspersonal beslutar sig för att inte åka till sjukhuset. Att bli nekad transport är inget jag känner till. Undantag är om patienten kan dödförklaras på plats, då får vi akutläkare alltid ett samtal från ambulanspersonalen och måste godkänna denna handläggning. Är läget akut kan också ambulanspersonalen ringa i förväg och meddela vad för situation som föreligger så vi på akuten kan förbereda resurser om nödvändigt.
Enligt lag i USA kan ingen förvägras akutsjukvård. Detta oavsett ras, religion, kön, medborgarskap eller ekonomisk förmåga. Det speglar också ambulanssjukvården som bistår med prehospitala åtgärder och transport. Som sagt, att neka en patient transport till sjukhus eller inte ens skicka ut en ambulans har jag aldrig hört förekomma i USA (jag ska dock erkänna att jag inte har full koll på hela USA i detta avseende).

Som jag har sagt tidigare finns det en missuppfattning bland läkare, sjukvårdpersonal och politiker; att många patienter som söker akutsjukvård inte behöver söka akut och lika gärna kan uppsöka vårdcentral. Denna uppfattning är falsk (se länk). Vad värre är att denna tankekultur också smittar av sig på patientomhändertagandet.
Detta verkar nu också ha spridit sig till den prehospitala sjukvården.

En man som söker med huvudvärk kan ha en lätt kontusion, spänningshuvudvärk, migrän, felaktiga glasögon, dehydrering, högt blodtryck, hjärnblödning, akut glaukom, temporalisarterit, intoxikation etc, för att ta några exempel ur luften. Alla dessa diagnoser är inte akuta eller livsavgörande men några ÄR det. Vi vet inte på förhand vem som har en akut åkomma och därav följer att vi måste bygga upp ett system som snabbt och säkert bedömmer patienter och beslutar om adekvat vårdnivå.

Som akutläkare måste vi stå upp för denna logik. Alla kända akuta tillstånd kommer förr eller senare att ramla in på din akutmottagning klockan 2 en lördag natt. Vi kan inte hävda att olika diagnoser och akuta tillstånd är så ovanliga att vi inte behöver känna till dessa. Dessutom kommer akutmottagningen alltid ha ett visst söktryck från flertalet patienter med varierande åkommor och problem. Vi måste kunna hantera denna miljö konstant och värna om rätt kompetens och rimliga resurser.

Jag vill mena att så länge man som läkare hävdar att vissa patienter borde gå till vårdcentralen istället för akutmottagningen är man en del av problemet. Det är uppenbart att man saknar insikt och kompetens om den akuta processen.
Sedan årtionden ha vi systematiskt satt de minst utbildade och mest oerfarna läkarna att arbeta på akutmottagningarna med de mest sjuka och komplicerade patienterna.
Man kan helt enkelt säga att vi inte har varit ett gott föredöme för övriga i den prehospitala världen. Kanske kan man hävda att vi bidragit till detta som nu uppenbaras.

Sedan 70-talet har den prehospitala kompetensen kraftigt stärkts i Sverige. Det är dags för läkarna att etablera motsvarande kompetens, låt vara 30 år senare...

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ambulans-lamnar-patienter-i-sticket

http://www.ambulansforum.se/PAM/forskning/15.shtml

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?l=en&d=130&a=111673&newsdep=130

onsdag 22 juni 2011

Sverige i höst

Större delen av sensommaren och hösten kommer jag att tillbringa i Sverige. Förra hösten föreläste jag bl a i Linköping, Gävle och Karlstad. Det var mycket spännande och jag välkomnar nu eventuella förfrågningar angående föreläsning. Dessutom kanske man kan göra ett besök hos Socialstyrelsen och varför inte Socialdepartementet!
Som sagt, alla tips mottages tacksamt!

Erbjudande

Fick idag ett mejl om att arbeta extra i Sverige. Intressant att de söker specialister i akutsjukvård. Dessvärre är det svenska systemet för akutsjukvård inte anpassat för avancerad och övergripande kompetens på akutmottagningen. Det framgår med all tydlighet av arbetsbeskrivningen nedan ( Jag har döpt om arbetsplatsen...!!!):


Arbetsveckan börjar på söndagar kl 20.00 och sista passet avslutas nästkommande söndag kl 04.00 d v s 7 x 8 = 56 tim.

"Rosehamn" vecka 27, 29, 30, 32

"Ahlgrenstad" vecka 32

Syfte
Specialitetsövergripande jourarbete syftande till avlastning av sjukhusets jourlinjer genom handläggning av besökande till akutmottagningen

Tid
kl 20.00-04.00.

Kompetenskrav
Stor erfarenhet av arbete på akutmottagningen vid akutsjukhus. I första hand legitimerad läkare med specialistkompetens i akutsjukvård. I andra hand legitimerad läkare med jourkompetens enligt åtagandet ovan. VAS och METTS kompetens är av fördel men kan vid behov fås i samband med introduktionen.

Ansvar och arbetsuppgifter
Arbetet skall ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och i enlighet med de medicinska riktlinjer som finns vid klinikerna vid "Ahlgrenstads sjukhus Träskvik". Jouren arbetar som läkare på akutmottagningen. Arbetet är specialitetsövergripande, inkluderar alla de patientgrupper som söker vid AKM och sker parallellt med övriga jourlinjer. I första hand handläggs patienter tillhörande prioritetsgrupp gul, grön och blå enligt Metts gällande riktlinjer. Då aktuell läkarbemanning vid AKM och patientinflödet så kräver, primärhandläggs även röda och orange patienter enligt Metts. Ansvarig sjuksköterska skall alltid i första hand hänvisa inkommande patienter till förstärkningsjouren om inte patientens tillstånd uppenbart kräver annat.

All operationsanmälan görs av ordinarie jour. Alla inläggningar sker efter samråd
med ordinarie jour. Då jouren slutar sitt arbetspass, skall muntlig överrapportering avseende aktuella patienter ske till ordinarie jour.

Administrativa rutiner
Inkommande jourfall till förstärkningsjouren läggs i speciell låda på sjuksköterske-expeditionen. Jourarbetet dokumenteras enligt de regler och föreskrifter som finns. Respektive VO:s Sekretariat skriver ut diktaten som skall vara lättförståeliga och tydliga.

Diktering liksom utfärdande av remisser sker i enlighet med gällande VAS-rutiner.
Vid diktat och på remisserna skall det anges i namnrutan.förstärkningsjour
Förstärkningsjouren ansvarar i första hand för att själv signera egna laboratorie-
och röntgensvar, i andra hand att fylla i en bevakningslista och rapportera till berörd ordinarie jour. Förstärkningsjouren ansvarar för att själv signera sina journal-anteckningar. I den mån detta inte hinns med, går detta uppdrag över till påföljande veckas förstärkningsjour. Vid tjänstgöringsperiodens slut, skall endast osignerade


journalanteckningar från den sista arbetsdagen finnas kvar för handläggning vid respektive klinik. Patienterna registreras på respektive klinik i akutmottagningens statistik.

Förstärkningsjouren fyller fortlöpande i en blankett, där man anger vilka patienter som handlagts. Dessa inlämnas till sekretariatet på akutkliniken.



Syftet är att avlasta nuvarande jourlinjer. Detta är det fundamentala felet. I framtiden måste jourlinjer anpassas för att avlasta akutläkaren. Akutläkarens största vinst och kompetens är att snabbt bedömma flertalet patienter och behandla samt besluta om fortsatt handläggning. Akutläkaren bör alltså vara den som styr alla processer på akutmottagningen.
Vidare skall man enligt ovan arbeta huvudskligen med lågprioriterade fall. För patienternas skull borde det vara tvärtom. Dessutom är det resursslöseri att avdela det minst prioriterade fallen till den med mest kompetens. För övrigt ser jag det inte som lockande, som akutläkare, att arbeta med huvudsakligen lågprioriterade fall. Arbetsbeskrivningen kanske bättre passar en distriktsköterska..?

Det är ett allmänt problem att många tror att om vi bara utbildar ett antal akutläkare så är problemen borta, vi låter akutläkarna ta "det som blir över".
Om inte systemet anpassas för akutläkarna kommer de att förlora sin kompetens samt söka sig till andra verksamheter, vilket nu sker.
Om man dessutom utbildas som akutläkare på en plats där man i huvudsak arbetar med lågprioriterade fall får man en inadekvat utbildning.
Naturligtvis är det ett moment 22; man måste börja någonstans.
Jag presenterar dock detta för att beskriva att Sverige verkligen ligger 30 år efter USA vad gäller akutsjukvård och akutläkarkompetens. Det tar tid att utbilda akutläkare men även andra inom sjukvården med avseende på akutläkarkompetens. Att ändra system och organisation berör samtliga läkare som arbetar på ett sjukhus, inte bara akutens läkare.
Om man tror att man kan byta ut jourläkare rakt av mot akutläkare har man inte förstått hur systemet fungerar.

Vill jag arbeta i Sverige som akutläkare skulle jag välja exempelvis Tierps Vårdcentral, kvällspasset. Där arbetar jag själv och styr samtliga processer själv, utifrån en triage som inte delar in patienter inom specialitet, utan bara bedömmer utifrån allvarlighetsgrad. Ingen patient blir avvisad. Det finns basala lab, röntgen etc. Är någon mer akutsjuk kan jag stabilisera patienten utifrån de resurser jag har och skicka vidare för inläggning till Akademiska Sjukhuset i Uppsala alternativt Gävle beroende på avtal, önskemål etc.
Visst, detta är baserat på över 10 år gamla minnen från studietiden, så det kan ju ha ändrats. Men ni förstår principen. Akutläkarna måste "äga" akuten, styra över samtliga vårdprocesser och delegera till övriga läkare till exempelvis inläggningsarbete.
Skickar jag en patient från Tierp till Uppsala ringer jag naturligtvis upp mottagande läkare och kontrollerar att rätt kompetens finns tillhanda. Det skulle knappast förväntas att jag skriver medicinlistor och inläggningsanteckning från Tierp så att det kan användas på mottagande avdelning i Uppsala. Dock skickar jag med de uppgifter jag har samt behandlar initilt ur det akuta perspektivet. Samma tankebanor måste appliceras till akutläkare. Akutmottagningen är, med ett akutläkarsystem, inte längre en förlängning av olika kliniker.

Jag tackade nej till ovanstående erbjudande. Det gjorde jag för länge sen...

lördag 11 juni 2011

Lagbrytare

Urologer har drabbats av Socialstyrelsens specialistindelning, då man kräver att dessa ska vara specialistkompetenta i kirurgi i tillägg till urologi. Alltså måste man numera dubbelspecialisera sig och ha kirurgi som basspecialitet. Visst blir denna väg längre och frågan är om Socialstyrelsen häver detta till årsskiftet, då de ska gå igenom specialistindelningen i nuvarande form.
Dock finns i alla fall en rationell tanke bakom detta; det kommer att behövas kirurgkompetenta bakjourer och man vill att urologerna ska delta. Låt vara att detta är ett argument inte baserat på vad som är bäst ur medicinsk synvinkel utan snarare ekonomisk. (Sjukvården är fortfarande i mångt och mycket en planekonomi i Sverige).
Dock kan jag inte finna denna logik när man diskuterar akutläkarkompetensen. Det finns ingen funktion som akutläkaren kan fylla genom att vara specialistkompetent i en annan specialitet. Akutläkaren med kirurgi som bas kan inte gå iväg och operera ett par timmar, då ingen ersätter akutläkaren på akutmottagningen. Ej heller skopera som medicinare etc.
Då beslutet togs (2006) att göra akutsjukvård beroende av andra specialiteter var detta en kompromiss utifrån åsikter från andra specialistföreningar utan kompetens inom akutsjukvård. Socialstyrelsen har de sista decennierna inte haft akutsjukvårdskompetens ens som remissinstans vill jag hävda. Därför har jag hela tiden argumenterat för att inte ta hänsyn till socialstyrelsen. Det är därför glädjande att se att till exempel Helsingborg och Södersjukhuset nu utbildar akutläkare utan basspecialitet. Dessa kommer att få en bättre och mer fokuserad utbildning än förra generationen.
Så är det även i USA, akutläkarutbildningarna förbättras ständigt då akutläkarens roll och funktion blir tydligare. Vi får som akutläkare oavsett land räkna med att våra yngre kollegor oftast får en bättre utbildning än den vi fick. Och likt USA tar man inte hänsyn till myndigheterna om dessa har fel, utan sätter läkarkompetens och patientvård i första rummet.

onsdag 1 juni 2011

Pia Malmquist

Pia ställer frågan om man måste emigrera för att verka som akutläkare? Det enkla svaret är ja. Naturligtvis hoppas vi alla på en snabb progress men för mig är det tydligt att en svenskt utbildad akutläkare i dagsläget måste arbeta/utbilda sig utomlands en period för att fullt ut förstå akutläkarsystemet. Om du tvivlar på detta är det dags att åka utomlands...

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16599

http://epinternational.ning.com/profiles/blogs/member-spotlight-epi-welcomes?xg_source=msg_mes_network

fredag 27 maj 2011

Min artikel i repris

Min artikel om akutsjukvård har blivit publicerad igen, nu i orginalversion som jag skrev den intitialt. Det lönar sig uppenbarligen att skriva vad man tycker..!

http://www.dt.se/opinion/debatt/1.3056242-den-eftersatta-akutsjukvarden

torsdag 26 maj 2011

EPI

Bifogar en länk av tidningen EPI som kan läsas på nätet, mycket kul info om utvecklingen i stora delar av världen.

http://epinternational.ning.com/

onsdag 4 maj 2011

Försäkringar

En intressant artikel om olika sjukvårdssystem, själv är jag emot Landstingens monopol/oligopol och tycker Holland verkar vara ett spännande alternativ. Betänk att holländska försäkringsbolag har varit med och drivit på utvecklingen av akutläkare i Holland. Försäkringsbolagen har velat undvika att betala ut skadestånd av akuta felbehandlingar som kunnat undvikas med mer kompetent personal.

http://www.sjukhuslakaren.se/2011/04/27/i-holland-styrs-sjukvarden-underifran/

tisdag 26 april 2011

JAS 39 Gripen

Har spenderat senaste veckorna med att läsa om stridsflygplan, ett intresse som jag aldrig låtit blomma ut förrän nu. Här kommer en kort redogörelse:

Försvarsmakten ville hitta en lämplig efterträdare till JA 37 Viggen. Amerikanska F-16 bl a var ett utländskt alternativ, men en grupp svenska företag lanserade också en inhemskt producerad plan på ett svenskt stridsflygplan, JAS 39 Gripen. Huvudtanken var bland annat att detta skulle bryta mot trenden att varje generation stridsflygplan skulle bli dyrare både i inköp och drift. Dessutom skulle förstås förmåga och prestanda uppgraderas jämförbart med omvärlden. Detta var i slutet på 70-talet som diskussionerna fördes.
Det nya planet, som vann budgivningen, skulle bli mindre och därmed bl a billigare i inköp och drift, klara både jakt, attack och spaning vilket innan var fördelat på olika plan. Samtidigt skulle det fortsatt ha förbättrad prestanda, samma kapacitet vad gäller vapen, fly-by-wire teknologi och vara "instabilt" för optimal prestanda.
Dessutom skulle det kunna operera inom det nuvarande svenska systemet utifrån vanliga vägbanor, då flygplatser förväntades bli utslagna av fienden.
Lite olyckor på vägen blev det men jämförselsevis få, och idag ca 30 år senare är systemet relativt väl utbyggt och fortsätter att utvecklas.

Jag tycker det finns intressanta likheter mellan detta plan och akutläkare.
Akutläkare måste kunna lösa problem inom olika kompetensområden och inte vara specialist inom ett enda. Inte bara "multi-role" dvs ibland kirurgisk och ibland ortopedisk utan också "swing-role" dvs byta strategi utifrån samma patient/problem.
För detta krävs en slimmad och anpassad utbildning som lägger fokus på den akuta frågeställningen och inte gör läkaren överviktig med onödig kunskap utöver ens förmåga.

När Gripen planerades gjordes en marknadsanalys och långsiktig planering för en nationell funktion. Detta kan tyckas rimligt, då det är många miljarder kronor som skall investeras över 40-50 år.

Denna långsiktiga och övergripande planering saknar jag när det gäller akutsjukvården i Sverige. Lämpligen borde berörda parter (akutläkare, landsting, politiker, andra specialiteter, socialstyrelsen, Socialdepartementet etc) nu sätta sig ned och dra upp större riktlinjer för hur akutsjukvården ska se ut med akutläkare. För det är faktiskt ett JAS-projekt vad gäller pengar vi håller på med, om man räknar i vad läkare kostar och även felbehandlingar och utebliven vård.
Ska man tro inslaget nedan handlar det om ca 60-100 miljarder kronor per år som förloras pga kvalitetsbrist inom sjukvård (detta gäller inte bara akutsjukvården utan sjukvården i stort).
En uppbyggnad av akutläkarsystem tar ett par tre decennier i likhet med stridsflyplan.
Och i likhet med JAS 39 Gripen försvarar vi liv.

http://svtplay.se/v/2397822/rapport/bristrande_patientsakerhet_inom_sjukvarden

http://weapons.technology.youngester.com/2009/02/saab-jas-39-gripen.html

fredag 8 april 2011

Studiebesök i New York

Patrik Söderberg, studierektor vid Södersjukhuset bl a, bloggar om sin studieresa till New York! Underhållande!

http://swesempedagogiskaprisnyc2011.blogspot.com/

torsdag 10 mars 2011

Debatt artikel

Jag har skrivit en debattartikel om akutläkare och akutsjukvård. Den blev nyligen publicerad på nätet. Se bifogad länk. Sprid den gärna! Jag länkar via facebook så kan du sprida den på flera sätt...

http://www.facebook.com/pages/Akutl%C3%A4karen/142980585718339#!/pages/Akutl%C3%A4karen/142980585718339

http://www.sjukhuslakaren.se/2011/03/10/sverige-ligger-30-ar-efter-nar-det-galler-akutsjukvard/#comments

AT avskaffas i Norge

Norge avskaffar AT tjänstgöringen, delvis som ett led i att europaanpassa utbildningen. Norsk läkarutbildning är 6 år lång och därefter skall man göra 18 månaders allmäntjänstgöring, sk turnustjänst innan man erhåller legetimation. Jämför det med andra europeer som efter 6 års studier får sin legetimation direkt och kan begynna sin specialisttjänstgöring.
Samhällsekonomiskt torde förändringen vara överlägsen då läkarna kan arbeta ytterliggare 18 månader som specialister innan pension. Dessutom blir det för läkaren en personlig ekonomisk vinning då du byter 18 månaders turnustjänst mot 18 månader som specialist. Som specialist är du också mer kompetent och därmed gynnas även patienterna.
Vissa läkare är dock kritiska och menar att man under allmäntjänstgöring skolas in i rollen som läkare, lär sig språket om man är utlänning och får en bredd i sitt kunnande.
Naturligtvis måste nyblivna läkare skolas in men detta kan åstadkommas även inom ramen för specialistutbildning, vilket förhoppningsvis sker redan nu..!
Språkkrav bör inte vara ett argument för AT och turnus, tvärtom, kan man inte språket är man inte behörig och bör då skaffa sig denna kompetens innan man går vidare i karriären. AT och turnus är ingen språkresa...
Vad gäller bredd i kunnandet kan detta också innefatta relevanta sidoutbildningar inom ramen för specialistutbildning. Min erfarenhet är att de flesta ifrånsäger sig sin AT kunskap så fort de är klara med sin AT-tjänst. På akuten ser jag inga kirurger som gör gynundersökningar på patienter med buksmärtor, inga kardiologer som reponerar radius på syncoperade patienter etc.
Som patient och akutläkare har jag mest nytta av specialister och detta är därför ett riktigt beslut.
I Sverige torde det enklaste vara att göra om AT till en 6 månaders praktik på en vårdcentral eller liknande, och denna tjänst garanterades av utbildningsorten, så att ingen tid går till spillo. Därefter kan man påbörja specialisttjänst direkt och vidare skolas in i sin specialistroll.
Den vinst jag möjligen ser med att behålla AT är att man kan tvinga unga läkare att arbeta i stora delar av landet och samtidigt hålla ned deras löneutveckling och kompetens..!
Nästa steg är dock att kvalitetssäkra specialistutbildningar så att innehåll och kvalitet garanteras av tredje part och inte som nu av arbetsgivaren.

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=16100

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13696

torsdag 20 januari 2011

Facebook

Nu finns akutläkaren på Facebook. Ja, jag skriver inte blog där, har tänkt att jag inte ska skriva så mycket över huvud taget där! Tanken är att den kan vara ett ställe att diskutera och hitta mer informell information och kontakter. Min förhoppning är att den kan leva sitt eget liv efterhand. Låt se vad det blir..!

http://www.facebook.com/pages/Akutlakaren/142980585718339#!/pages/Akutlakaren/142980585718339?v=wall

lördag 8 januari 2011

NORSAM

Äntligen börjar det hända lite saker i Norge, fick precis mejl om att de har startat en förening som på sikt vill införa akutläkare som specialitet! Lägg till denna länk till er samling!

http://www.norsam.net/NORSAM_Norsk/Hovedside.html

torsdag 6 januari 2011

Dansk Dynamit

Nu har danska läkarstudenter klivit fram och vill driva akutläkare till en egen specialitet i Danmark. Bifogar en länk! Raka rör och inga krusiduller, imponerande!

Annars kan man intubera samtidigt som man ger syrgas via grimma, måste pröva nästa gång..!

http://www.sofas.dk/Sofas/Start.html

http://www.epmonthly.com/features/current-features/no-desat-/