I USA finns det 158 utbildningsprogram för akutläkare. Med en befolkning på ungefär 307 miljoner motsvarar detta ett befolkningsunderlag på nästan 2 miljoner invånare per utbildning. När specialiteten byggdes upp kunde man bli specialist om man uppfyllde vissa kriterier, bl a ha arbetat på en akutmottagning minst 5 år samt gått vissa kurser och klarat prov etc. Detta kallades "grandfathering", dvs ett sätt att legitimera de många läkare som faktiskt hade kompetens men inte en formell utbildning. Man satte ett årtal för när denna väg stängdes under 80-talet och numera måste man ha fullgjort en ackrediterad utbildning för att få specialistbevis.
På liknande sätt kan vi i Sverige förbereda oss. Under en uppbyggnad som nu, godkänner vi olika utbildningar om man har tillägget akutsjukvård. I framtiden får man övergå till att bara godkänna de som gått en basspecialistutbildning.
Att inrätta specialistutbildningar med kvalitet tar decennier. I Sverige poppar det nu upp sjukhus lite varstans med ambition att utbilda akutläkare. Många följer ingen nationell eller internationell utbildningsplan. För att bedriva en utbildning i USA måste man följa uppsatta riktlinjer, exempelvis visa på att man har handledning av specialister, föreläsningar, alla typer av patienter representerade, bokföra läkarnas ingrepp, stämma av deras inlärning etc.
Med siffrorna enligt ovan skulle Sverige ha plats för 4-5 utbildningsprogram enligt amerikanska mått. I ett övergångsskede är det dock rimligt att ha fler, men i framtiden, om man eftersöker kvalitet, bör man sätta upp kvalitetskrav så att man genomgår en fullvärdig utbildning.
De minsta sjukhusen i Sverige har för litet patientunderlag för att basera en utbildning. Däremot kan man tänka sig placeringar och samarbete med andra större sjukhus. De flesta utbildningar i USA använder sig av 3-4 olika akutmottagningar för att erbjuda den bredd som behövs.
De mindre sjukhusen bör koncentrera sig på att rekrytera specialister. Det krävs inte alltför många för att radikalt förhöja kvalitet och organisation.
De didaktiska momenten kan dock centraliseras redan nu. Sjukhus som utbildar akutläkare bör samarbeta och lägga ut föreläsningar och prov på nätet. Eftersom det är svårt att anordna organiserad utbildning då akutmottagningen alltid skall bemannas, kan då ST läkarna logga in på en hemsida när som helst, ta sig igenom föreläsningar och tillhörande frågor. En elektronisk rapport skickas till respektive studierektor som kan följa att varje ST-läkare tar sig igenom allt material med godkänt. Sådana system finns förstås redan i USA.
Annars kommer 20-30 studierektorer i Sverige sitta och uppfinna hjulet igen, även i detta avseende. Men det verkar ju vara en populär inställning å andra sidan...
Jag får ideligen förfrågningar om det är bättre att utbilda sig utomlands än i Sverige. Rent utbildningsmässigt är det en klar fördel att utbilda sig i USA eller Australien. Samtidigt, om alla skulle åka utomlands skulle vi inte förändra något i Sverige. Båda valen behövs.
lördag 29 oktober 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)