Såg ett kort inslag igår på nyheterna att man ska spara pengar i skånes och framför allt i Lund och Malmö. Akutsjukvården och akutläkare skall också ses över.
I USA har akutläkare en stark ställning bl a ekonomiska skäl. Kväll, helg och natt kan sjukhuset bibehålla en god kompetens till en betydligt mindre kostnad jämfört med om alla specialiteter skulle tvingas vara på huset. Eftersom utbildade akutläkare arbetar effektivare är de naturligtvis förstahandsval även dagtid.
Frågan är dock hur svenska politiker resonerar. I inslaget sades det att man funderar på att stänga en akutmottagning delar av dygnet. Hur man nu kan kalla sig akutmottagning och inte alltid ha öppet är för mig "beyond comprehension". Men svenska patienter får tydligen den vård de förtjänar enlig lokalpolitikerna...
Nedan en debattartikel från dagens medicin.
http://www.dagensmedicin.se/debatt/mer-fakta-behovs-om-effekterna-av-selektiva-tidsmal-pa-akuten/
onsdag 16 november 2011
torsdag 10 november 2011
DN CT fördröjning
Utan att veta mer om fallet ska jag inte uttala mig.
Men generellt är väntetider av denna art farliga. Det är ofta en kombination av faktorer som påverkar förlopp med denna typ av utgång.
Mannen hade haft migrän tidigare. Min fundering är om detta tyvärr verkat negativt för denna handläggning om man trott att detta var fallet även nu.
Det finns tyvärr en myt om att de flesta som kommer till akutmottagningen inte behöver akutsjukvårdens resurser. Det är fel, se Backmans studie under Favoriter (det finns många studier med samma resultat). Under årtionden har denna myt lyckats smitta av sig inom läkarkåren och vi har bl a därför inte prioriterat akutsjukvården. Gång på gång läser vi om liknande händelser där människor har akuta problem som får allvarliga följder.
Vi måste odla en ny syn där vi sätter de akut sjuka patienterna främst. Vårt uppdrag ta reda på vem som är akut sjuk, även med subtila symtom. Att patienter befinns i efterhand ej ha en akut åkomma är en naturlig följd. Skulle 100% av alla patienter komma till akutmottagningen med konstaterade akuta problem skulle en alltför stor andel patienter vara hemma med akut sjukdom.
Vanligen läggs ca 30% av patienterna in till sjukhuset medan 70% kan följas polikliniskt. Dessa siffror är universella.
Väntetider har jag berört tidigare. Man kan luras att tro att om väntetiderna är långa kanske det är "självsorterande" och de med mindre akuta besvär går hem och söker annan vård senare. Studier visar dock att så ej är fallet, det är lika vanligt att patienter med hjärtinfarkt går hem som de med snuva.
Akut sjukdom är en folkhälsoutmaning. Den bör behandlas utifrån de studier som finns. Så har ej varit fallet till dags dato. Detta menar jag är ett systemfel som tyvärr drabbar både patienter och vårdpersonal. Arbetsgivare och beställare som inte tar akutmottagningens organisation och kompetens på allvar bör tänka om.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/33-aring-avled-efter-fordrojd-hjarnrontgen
Men generellt är väntetider av denna art farliga. Det är ofta en kombination av faktorer som påverkar förlopp med denna typ av utgång.
Mannen hade haft migrän tidigare. Min fundering är om detta tyvärr verkat negativt för denna handläggning om man trott att detta var fallet även nu.
Det finns tyvärr en myt om att de flesta som kommer till akutmottagningen inte behöver akutsjukvårdens resurser. Det är fel, se Backmans studie under Favoriter (det finns många studier med samma resultat). Under årtionden har denna myt lyckats smitta av sig inom läkarkåren och vi har bl a därför inte prioriterat akutsjukvården. Gång på gång läser vi om liknande händelser där människor har akuta problem som får allvarliga följder.
Vi måste odla en ny syn där vi sätter de akut sjuka patienterna främst. Vårt uppdrag ta reda på vem som är akut sjuk, även med subtila symtom. Att patienter befinns i efterhand ej ha en akut åkomma är en naturlig följd. Skulle 100% av alla patienter komma till akutmottagningen med konstaterade akuta problem skulle en alltför stor andel patienter vara hemma med akut sjukdom.
Vanligen läggs ca 30% av patienterna in till sjukhuset medan 70% kan följas polikliniskt. Dessa siffror är universella.
Väntetider har jag berört tidigare. Man kan luras att tro att om väntetiderna är långa kanske det är "självsorterande" och de med mindre akuta besvär går hem och söker annan vård senare. Studier visar dock att så ej är fallet, det är lika vanligt att patienter med hjärtinfarkt går hem som de med snuva.
Akut sjukdom är en folkhälsoutmaning. Den bör behandlas utifrån de studier som finns. Så har ej varit fallet till dags dato. Detta menar jag är ett systemfel som tyvärr drabbar både patienter och vårdpersonal. Arbetsgivare och beställare som inte tar akutmottagningens organisation och kompetens på allvar bör tänka om.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/33-aring-avled-efter-fordrojd-hjarnrontgen
måndag 7 november 2011
söndag 6 november 2011
Groucho Marx
Det finns andra sätt att få en plats på specialistutbildning i USA. Har man kontakter eller pengar kan ett program vika en plats åt dig utanför "matchen". Vi fick i runda slängar 100 000 USD per år i federalt bidrag per student till vårt residency program, alltså en utbildning kostar totalt ca 300 000 USD. (En del av detta går till lön åt studenterna men en hel del går till kliniken och sponsrar handledning, utbildning etc).
Min lön under specialistutbildning var ca 45 000 USD per år, så ca hälften gick till kliniken.
Om en ST läkare tjänar ca 40.000 SEK inklusive jourkomp per månad så utbetalas med sociala avgifter ungefär samma belopp, ca 95.000 USD från sjukhuset i Sverige.
Man kan alltså fastslå att utbildningskostnaden för Sverige och USA är jämförbar.
Hur ska man nu göra om man är ett mellanstort sjukhus i Sverige fast beslutet att införa ett akutläkarsystem?
Ja, man kan pröva att utbilda akutläkare själva. Med minimal handledning och vägledning kan man anställa ett antal ST läkare och dubbelspecialisera dom enligt nuvarande modell, det tar i bästa fall 7-8 år, i praktiken 10-15 år då folk kommer och går, är barnlediga etc. Utbildningen kommer mestadels inte vara i ett akutläkarsystem. Låt oss säga 10 läkare under 8 år, det blir 7.6 miljoner USD. I bästa fall får man då behålla dessa läkare och därefter etablera en mer permanent verksamhet.
Om sjukhuset emellertid sluter avtal med ett antal sjukhus i USA om akutläkarutbildning låter sig detta göras på 3 år för en kostnad av 3 miljoner USD. (3 års utbildning för 10 läkare). Ett sjukhus kan alltså för i stort sett 40% av kostnaden utbilda 10 läkare på mindre än halva tiden. I kontraktet kan man skriva in att man åtar sig 4-5 års tjänstgöring därefter och man får då en omdelbar kompetenshöjning och organisationsförändring (de resterande pengarna kan då användas som löner så totalkostnaden blir då densamma). Piloter i svenska flygvapnet skriver liknande avtal om tjänstgöring efter utbildning.
Vän av ordning kanske påpekar att om läkarna är borta i USA i 3 år så producerar de ej hemmavid. Dock skall man komma ihåg att läkarna i Sverige som nu dubbelspecialiserar sig är också borta från akuten i minst 3 år för att bli någonting annat...
Dock måste man hitta motiverade läkare som vill skriva USMLE step 1 och 2 samt CSA och åka till USA i 3 år för utbildning. Detta är dock en reell möjlighet för alla inblandade. Om jag var verksamhetschef vid ett svenskt sjukhus skulle jag driva igenom detta. Eller så kan man säga som Grouch Marx: - If you think education is expensive - try ignorance!
Min lön under specialistutbildning var ca 45 000 USD per år, så ca hälften gick till kliniken.
Om en ST läkare tjänar ca 40.000 SEK inklusive jourkomp per månad så utbetalas med sociala avgifter ungefär samma belopp, ca 95.000 USD från sjukhuset i Sverige.
Man kan alltså fastslå att utbildningskostnaden för Sverige och USA är jämförbar.
Hur ska man nu göra om man är ett mellanstort sjukhus i Sverige fast beslutet att införa ett akutläkarsystem?
Ja, man kan pröva att utbilda akutläkare själva. Med minimal handledning och vägledning kan man anställa ett antal ST läkare och dubbelspecialisera dom enligt nuvarande modell, det tar i bästa fall 7-8 år, i praktiken 10-15 år då folk kommer och går, är barnlediga etc. Utbildningen kommer mestadels inte vara i ett akutläkarsystem. Låt oss säga 10 läkare under 8 år, det blir 7.6 miljoner USD. I bästa fall får man då behålla dessa läkare och därefter etablera en mer permanent verksamhet.
Om sjukhuset emellertid sluter avtal med ett antal sjukhus i USA om akutläkarutbildning låter sig detta göras på 3 år för en kostnad av 3 miljoner USD. (3 års utbildning för 10 läkare). Ett sjukhus kan alltså för i stort sett 40% av kostnaden utbilda 10 läkare på mindre än halva tiden. I kontraktet kan man skriva in att man åtar sig 4-5 års tjänstgöring därefter och man får då en omdelbar kompetenshöjning och organisationsförändring (de resterande pengarna kan då användas som löner så totalkostnaden blir då densamma). Piloter i svenska flygvapnet skriver liknande avtal om tjänstgöring efter utbildning.
Vän av ordning kanske påpekar att om läkarna är borta i USA i 3 år så producerar de ej hemmavid. Dock skall man komma ihåg att läkarna i Sverige som nu dubbelspecialiserar sig är också borta från akuten i minst 3 år för att bli någonting annat...
Dock måste man hitta motiverade läkare som vill skriva USMLE step 1 och 2 samt CSA och åka till USA i 3 år för utbildning. Detta är dock en reell möjlighet för alla inblandade. Om jag var verksamhetschef vid ett svenskt sjukhus skulle jag driva igenom detta. Eller så kan man säga som Grouch Marx: - If you think education is expensive - try ignorance!
lördag 29 oktober 2011
158 program i USA
I USA finns det 158 utbildningsprogram för akutläkare. Med en befolkning på ungefär 307 miljoner motsvarar detta ett befolkningsunderlag på nästan 2 miljoner invånare per utbildning. När specialiteten byggdes upp kunde man bli specialist om man uppfyllde vissa kriterier, bl a ha arbetat på en akutmottagning minst 5 år samt gått vissa kurser och klarat prov etc. Detta kallades "grandfathering", dvs ett sätt att legitimera de många läkare som faktiskt hade kompetens men inte en formell utbildning. Man satte ett årtal för när denna väg stängdes under 80-talet och numera måste man ha fullgjort en ackrediterad utbildning för att få specialistbevis.
På liknande sätt kan vi i Sverige förbereda oss. Under en uppbyggnad som nu, godkänner vi olika utbildningar om man har tillägget akutsjukvård. I framtiden får man övergå till att bara godkänna de som gått en basspecialistutbildning.
Att inrätta specialistutbildningar med kvalitet tar decennier. I Sverige poppar det nu upp sjukhus lite varstans med ambition att utbilda akutläkare. Många följer ingen nationell eller internationell utbildningsplan. För att bedriva en utbildning i USA måste man följa uppsatta riktlinjer, exempelvis visa på att man har handledning av specialister, föreläsningar, alla typer av patienter representerade, bokföra läkarnas ingrepp, stämma av deras inlärning etc.
Med siffrorna enligt ovan skulle Sverige ha plats för 4-5 utbildningsprogram enligt amerikanska mått. I ett övergångsskede är det dock rimligt att ha fler, men i framtiden, om man eftersöker kvalitet, bör man sätta upp kvalitetskrav så att man genomgår en fullvärdig utbildning.
De minsta sjukhusen i Sverige har för litet patientunderlag för att basera en utbildning. Däremot kan man tänka sig placeringar och samarbete med andra större sjukhus. De flesta utbildningar i USA använder sig av 3-4 olika akutmottagningar för att erbjuda den bredd som behövs.
De mindre sjukhusen bör koncentrera sig på att rekrytera specialister. Det krävs inte alltför många för att radikalt förhöja kvalitet och organisation.
De didaktiska momenten kan dock centraliseras redan nu. Sjukhus som utbildar akutläkare bör samarbeta och lägga ut föreläsningar och prov på nätet. Eftersom det är svårt att anordna organiserad utbildning då akutmottagningen alltid skall bemannas, kan då ST läkarna logga in på en hemsida när som helst, ta sig igenom föreläsningar och tillhörande frågor. En elektronisk rapport skickas till respektive studierektor som kan följa att varje ST-läkare tar sig igenom allt material med godkänt. Sådana system finns förstås redan i USA.
Annars kommer 20-30 studierektorer i Sverige sitta och uppfinna hjulet igen, även i detta avseende. Men det verkar ju vara en populär inställning å andra sidan...
Jag får ideligen förfrågningar om det är bättre att utbilda sig utomlands än i Sverige. Rent utbildningsmässigt är det en klar fördel att utbilda sig i USA eller Australien. Samtidigt, om alla skulle åka utomlands skulle vi inte förändra något i Sverige. Båda valen behövs.
På liknande sätt kan vi i Sverige förbereda oss. Under en uppbyggnad som nu, godkänner vi olika utbildningar om man har tillägget akutsjukvård. I framtiden får man övergå till att bara godkänna de som gått en basspecialistutbildning.
Att inrätta specialistutbildningar med kvalitet tar decennier. I Sverige poppar det nu upp sjukhus lite varstans med ambition att utbilda akutläkare. Många följer ingen nationell eller internationell utbildningsplan. För att bedriva en utbildning i USA måste man följa uppsatta riktlinjer, exempelvis visa på att man har handledning av specialister, föreläsningar, alla typer av patienter representerade, bokföra läkarnas ingrepp, stämma av deras inlärning etc.
Med siffrorna enligt ovan skulle Sverige ha plats för 4-5 utbildningsprogram enligt amerikanska mått. I ett övergångsskede är det dock rimligt att ha fler, men i framtiden, om man eftersöker kvalitet, bör man sätta upp kvalitetskrav så att man genomgår en fullvärdig utbildning.
De minsta sjukhusen i Sverige har för litet patientunderlag för att basera en utbildning. Däremot kan man tänka sig placeringar och samarbete med andra större sjukhus. De flesta utbildningar i USA använder sig av 3-4 olika akutmottagningar för att erbjuda den bredd som behövs.
De mindre sjukhusen bör koncentrera sig på att rekrytera specialister. Det krävs inte alltför många för att radikalt förhöja kvalitet och organisation.
De didaktiska momenten kan dock centraliseras redan nu. Sjukhus som utbildar akutläkare bör samarbeta och lägga ut föreläsningar och prov på nätet. Eftersom det är svårt att anordna organiserad utbildning då akutmottagningen alltid skall bemannas, kan då ST läkarna logga in på en hemsida när som helst, ta sig igenom föreläsningar och tillhörande frågor. En elektronisk rapport skickas till respektive studierektor som kan följa att varje ST-läkare tar sig igenom allt material med godkänt. Sådana system finns förstås redan i USA.
Annars kommer 20-30 studierektorer i Sverige sitta och uppfinna hjulet igen, även i detta avseende. Men det verkar ju vara en populär inställning å andra sidan...
Jag får ideligen förfrågningar om det är bättre att utbilda sig utomlands än i Sverige. Rent utbildningsmässigt är det en klar fördel att utbilda sig i USA eller Australien. Samtidigt, om alla skulle åka utomlands skulle vi inte förändra något i Sverige. Båda valen behövs.
söndag 18 september 2011
Karl-Henrik Petterson
Karl-Henrik Petterson är ekonom och jag har precis läst hans bok om svensk sjukvård. Den kan läsas gratis, se länk.
Det finns mycket att säga om denna. Överlag tycker jag hans resonemang om ökad privat inslag på produktionssidan är helt nödvändiga, och att landstingen enbart bör sköta beställning av sjukvård.
Mycket tänkvärd läsning som jag säkert får anledning att återkomma till.
http://entreprenorskapsforum.se/publikationer/forskningsrapporter/sa-skulle-det-kunna-bli-%E2%80%93-visionen-av-ett-effektivare-rattvisare-och-vitalare-svenskt-vardsystem/
Det finns mycket att säga om denna. Överlag tycker jag hans resonemang om ökad privat inslag på produktionssidan är helt nödvändiga, och att landstingen enbart bör sköta beställning av sjukvård.
Mycket tänkvärd läsning som jag säkert får anledning att återkomma till.
http://entreprenorskapsforum.se/publikationer/forskningsrapporter/sa-skulle-det-kunna-bli-%E2%80%93-visionen-av-ett-effektivare-rattvisare-och-vitalare-svenskt-vardsystem/
fredag 16 september 2011
Symposium 2 November Trondheim
Norrmännen anordnar landets första symposium i akutsjukvård och akutläkare. De vill helst undvika fel som andra redan gjort och samlar därför internationella erfarenheter. Bifogar en länk. Detta torde vara intressant även för övriga nordbor, inklusive svenskar...
http://www.norsem.org/
(klicka på symposium i övre högra hörnet)
http://www.norsem.org/
(klicka på symposium i övre högra hörnet)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
