Socialstyrelsen

Socialstyrelsen grunnar vidare på vad att göra med akutsjukvård som vill bli en basspecialitet. Detta är en fråga som kan påverka hela sjukvårdsystemet och man funderar på att lyfta ut frågan ur nuvarande process. Det är intressant att man faktiskt inser att en basspecialitet inte är ett kuriosa önskemål utan får långtgående konsekvenser för övriga kliniker.
Jag vill hålla med om att detta är en större fråga som rör ett systemskifte och inte en liten grupp läkare som vill ha ett specialisterkännande.
Denna fråga rör alltså inte bara specialistindelningen som helhet utan också framtida förslag på Läkarutbildningens längd och mål samt huruvida AT-tjänstgöring skall fortsatt finnas och i vilken form. Utan kompetens och koordination i alla dessa områden kommer besluten oundvikligt slå fel.
Låt oss börja med läkarutbildningen. Här finns helt klart ett behov av att EU anpassa längden på utbildningen så legitimation kan uppnås inom samma tidsram för svenska läkare som utländska.
Tidigare har målet med svensk läkarutbildning varit en examinering av ämneskunskaper inom hela fältet medicin samt förberedelse för AT-tjänstgöring. AT-tjänstgöring har i sin tur haft ett stort fokus på primärjoursarbete, speciellt på mindre sjukhus.
Detta synsätt blir inte helt relevant med ett akutläkarsystem. Om man har ett akutläkarsystem med specialister i akutsjukvård som tar hand om akutmottagningen blir behovet av primärjoursarbete begränsat. Således måste man helt enkelt fråga sig vad som är målet med läkarutbildningen.
Jag har ingen patentlösning på hur framtidens läkarutbildning skall utformas men jag anser att det inte finns anledning att frångå tidsramar som beslutas av EU. Legitimation bör också ingå inom samma tidsram som EU. Svensk läkarutbildning har all chans att växa in i sin nya kostym om man lär av USA.
Därefter bör fokus ligga på att få fram kompetenta specialister utan tidsfördröjning. Denna bör också följa EU's tidsramar, förslagsvis 5 år för majoriteten av specialistutbildningarna. Inom respektive specialitet kan man utforma relevanta sidoutbildningar och placeringar för respektive specialitet. Därmed anser jag att vi bör följa Norges exempel och skrota AT-tjänstgöring i dess nuvarande form. En generell bredd och kunskap bör uppfyllas av läkarutbildningen alena. Framtida framjoursbehov ersätts till stor del av akutläkare på akutmottagningarna och av allmänläkare i öppenvården.
SKL's representant Michael Bergström för Socialstyrelsens arbetsgrupp menar att Akutsjukvård som specialitet kan ifrågasättas då sjukhus har olika storlek, upptagningsområde samt att man hellre bör stoppa onödiga besök till akutmottagningarna. Kunskapen om modern akutsjukvård och sökmönster förefaller alltså klart bristfällig, se länk.
En fråga är om Sverige kan utbilda akutläkare. Nina Rhenqvist menar att alla som haft korttidsavdelningar kan handleda. Vad detta betyder har jag svårt att förstå. Socialstyrelsen har definierat akutsjukvårdens bredd och kompetensområde tidigare och arbete på en kortvårdsavdelning synes mig vara långt ifrån denna kompetens.
Anders Printz som leder denna grupp menar att komplexiteten i denna fråga föranleder att inte ändra på statusen för akutsjukvård.
Detta sammanfattar det som tidigare nämnts, att man grubblar vidare utan sakkunskap i frågan.

Se dokumentet i sin helhet.