Vill du vara med om Norges första akutläkarsatsning? Se länk nedan. Norge har en kultur som skiljer sig från Sverige i det att mycket av akutverksamheten sköts av primärvårdsläkare som har självständig verksamhet. Övergången till akutläkare kan organisatoriskt sett bli mycket enklare i Norge, då avdelningar redan är vana vid att ta emot patienter från primärvårdsläkare.
https://www.webcruiter.no/WcMain2/AdvertViewPublic.aspx?oppdragsnr=1095584664&Company_Id=570918485&cols=2,7&orderby=7&listtype=1&urltarget=_top
onsdag 13 juli 2011
måndag 11 juli 2011
moviestars!
http://www.youtube.com/watch?v=DCFExSiTmsI&feature=player_embedded
De flesta utbildningsprogram i USA rekryterar aktivt och jag har tidigare länkat till videos på youtube. Här är den första svenska, en blivande klassiker!
De flesta utbildningsprogram i USA rekryterar aktivt och jag har tidigare länkat till videos på youtube. Här är den första svenska, en blivande klassiker!
fredag 1 juli 2011
Radio
Här är en länk till radiodiskussioner om akutsjukvårdens problem. Intressant att lyssna på alla åsikter.
En grundläggande fråga är varför vi egentligen ska förbättra akutsjukvården...?
I USA finns det förutom läkarnas egen etik och ambition ekonomiska och legala drivkrafter. En högkvalitativ akutsjukvård lönar sig i pengar och illa skött akutsjukvård kostar i form av legala kostnader och minskade intäkter från sökande patienter.
I Sverige får personalen betala för förbättringar med neddragningar och mer arbete, utan ekonomisk vinning. Samtidigt finns inga legala sanktioner av kraft, utan misstag bedöms näst intill som en del av verksamheten.
Vill jag ha ökade legala sanktioner?
Nej, i USA kostar vården ca 25 % mer än vad den borde pga legala aspekter. Detta ska man dock inte kritisera amerikansk vård för, utan att stämma folk är en del av amerikansk kultur som sträcker sig långt utanför sjukvården.
Man kan inte praktisera som läkare utan anpassa sig till och förstå den kultur man verkar i.
Däremot måste man titta mycket mer noggrant på den ekonomiska styrningen. Det måste löna sig att producera bra sjukvård, för samtliga inblandade. Om antalet sökande till akutmottagningen ökar under en femårsperiod måste intäkterna öka.
Istället bestraffar man personalen med att ha oförändrad eller minskade resurser, vilket gör att den befintliga personalen får mer arbete, mer risk i sitt arbete samt ingen ekonomisk kompensation för detta.
Märk väl att jag är för mer ekonomisk kompensation, då jag ser det som en av drivkrafterna för att förbättra akutsjukvården. Det omvända är att det inte lönar sig att förbättra och effektivisera, vilket verkar vara det rådande läget med planekonomiska modeller.
Däremot anser jag inte att det behövs fler läkare. De flesta akutmottagningar jag besökt i Sverige har två till tre gånger så många läkare som man har i USA. Flertalet svenska akutmottagningar har för många läkare i förhållande till övrig personal. Detta får motsatt effekt, att annan personal blir bromskloss alternativt laboratorieservice och röntgen samt mottagande avdelningar blir bromskloss.
Akutmottagningen måste domineras av specialister i akutsjukvård. Dessa kan se 2-3 gånger så många patienter per tidsenhet jämfört med ickespecialister, då de har en bredare kompetens och kan fatta snabbare och avgörande beslut utan att rådfråga andra specialister. Att som i Sverige tro att det är läkarbrist är helt befängt ,det är brist på UTBILDADE och KOMPETENTA läkare, inte antalet läkare.
Politiker och ansvariga måste ta sig en funderare över varför det har blivit så här i säkerhetsbältets land...
Jag frågade min chef år 2005 om han hade något recept för att förbättra akutsjukvården i Sverige, diskussionen sammanfattar jag:
- So how does it work over there? (Chefen frågar mig)
- Well the ER is dominated by an inefficient system, and residents and interns.
- Why?
- I guess it is because they are the cheapest labour...
- So what happens when something goes wrong?
- Nothing really...
- That is a hard system to beat...
I vår svenska säkerhetskultur där nästa steg i lagstiftningen är obligatorisk hjälm på alla dagisbarn, ställer jag frågan:
Hur kommer det sig att det är USA som ligger 30 år före vad gäller akutsjukvård? Borde det inte ha varit tvärt om?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4582123
PS Pelle Jonsson förtydligar att han inte är chef för akuten utan för hjärta, hjärna kärl och liknande. Sympomatiskt. Han har dock rätt, patienterna passar inte in i denna typ av mall DS
En grundläggande fråga är varför vi egentligen ska förbättra akutsjukvården...?
I USA finns det förutom läkarnas egen etik och ambition ekonomiska och legala drivkrafter. En högkvalitativ akutsjukvård lönar sig i pengar och illa skött akutsjukvård kostar i form av legala kostnader och minskade intäkter från sökande patienter.
I Sverige får personalen betala för förbättringar med neddragningar och mer arbete, utan ekonomisk vinning. Samtidigt finns inga legala sanktioner av kraft, utan misstag bedöms näst intill som en del av verksamheten.
Vill jag ha ökade legala sanktioner?
Nej, i USA kostar vården ca 25 % mer än vad den borde pga legala aspekter. Detta ska man dock inte kritisera amerikansk vård för, utan att stämma folk är en del av amerikansk kultur som sträcker sig långt utanför sjukvården.
Man kan inte praktisera som läkare utan anpassa sig till och förstå den kultur man verkar i.
Däremot måste man titta mycket mer noggrant på den ekonomiska styrningen. Det måste löna sig att producera bra sjukvård, för samtliga inblandade. Om antalet sökande till akutmottagningen ökar under en femårsperiod måste intäkterna öka.
Istället bestraffar man personalen med att ha oförändrad eller minskade resurser, vilket gör att den befintliga personalen får mer arbete, mer risk i sitt arbete samt ingen ekonomisk kompensation för detta.
Märk väl att jag är för mer ekonomisk kompensation, då jag ser det som en av drivkrafterna för att förbättra akutsjukvården. Det omvända är att det inte lönar sig att förbättra och effektivisera, vilket verkar vara det rådande läget med planekonomiska modeller.
Däremot anser jag inte att det behövs fler läkare. De flesta akutmottagningar jag besökt i Sverige har två till tre gånger så många läkare som man har i USA. Flertalet svenska akutmottagningar har för många läkare i förhållande till övrig personal. Detta får motsatt effekt, att annan personal blir bromskloss alternativt laboratorieservice och röntgen samt mottagande avdelningar blir bromskloss.
Akutmottagningen måste domineras av specialister i akutsjukvård. Dessa kan se 2-3 gånger så många patienter per tidsenhet jämfört med ickespecialister, då de har en bredare kompetens och kan fatta snabbare och avgörande beslut utan att rådfråga andra specialister. Att som i Sverige tro att det är läkarbrist är helt befängt ,det är brist på UTBILDADE och KOMPETENTA läkare, inte antalet läkare.
Politiker och ansvariga måste ta sig en funderare över varför det har blivit så här i säkerhetsbältets land...
Jag frågade min chef år 2005 om han hade något recept för att förbättra akutsjukvården i Sverige, diskussionen sammanfattar jag:
- So how does it work over there? (Chefen frågar mig)
- Well the ER is dominated by an inefficient system, and residents and interns.
- Why?
- I guess it is because they are the cheapest labour...
- So what happens when something goes wrong?
- Nothing really...
- That is a hard system to beat...
I vår svenska säkerhetskultur där nästa steg i lagstiftningen är obligatorisk hjälm på alla dagisbarn, ställer jag frågan:
Hur kommer det sig att det är USA som ligger 30 år före vad gäller akutsjukvård? Borde det inte ha varit tvärt om?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4582123
PS Pelle Jonsson förtydligar att han inte är chef för akuten utan för hjärta, hjärna kärl och liknande. Sympomatiskt. Han har dock rätt, patienterna passar inte in i denna typ av mall DS
torsdag 30 juni 2011
Göran Hellers
Internationell sjukvård är på många ställen idag lika bra eller bättre än svensk sjukvård. Hittade en intressant betraktelse, se nedan.
http://kampanj.folkpartiet.se/2011/06/20/e-halsa-och-sjukvardsturism/
http://kampanj.folkpartiet.se/2011/06/20/e-halsa-och-sjukvardsturism/
onsdag 29 juni 2011
Mediabruset
Under våren har det skrivits en hel del i media om utebliven ambulansvård i Sverige.
Patienter har ringt men nekats ambulans eller ambulans på plats har bedömt behovet ej akut och lämnat patienten.
I USA vad jag förstår, efter att ha rådfrågat mina kollegor, blir man aldrig nekad ambulans. Ringer du så kommer en ambulans. Beroende på behov åker den med eller utan blåljus men den kommer fram. Att personalen bedömmer på plats huruvida patienten behöver akut vård är inte aktuellt. Däremot förekommer det naturligtvis att patienter i samråd med ambulanspersonal beslutar sig för att inte åka till sjukhuset. Att bli nekad transport är inget jag känner till. Undantag är om patienten kan dödförklaras på plats, då får vi akutläkare alltid ett samtal från ambulanspersonalen och måste godkänna denna handläggning. Är läget akut kan också ambulanspersonalen ringa i förväg och meddela vad för situation som föreligger så vi på akuten kan förbereda resurser om nödvändigt.
Enligt lag i USA kan ingen förvägras akutsjukvård. Detta oavsett ras, religion, kön, medborgarskap eller ekonomisk förmåga. Det speglar också ambulanssjukvården som bistår med prehospitala åtgärder och transport. Som sagt, att neka en patient transport till sjukhus eller inte ens skicka ut en ambulans har jag aldrig hört förekomma i USA (jag ska dock erkänna att jag inte har full koll på hela USA i detta avseende).
Som jag har sagt tidigare finns det en missuppfattning bland läkare, sjukvårdpersonal och politiker; att många patienter som söker akutsjukvård inte behöver söka akut och lika gärna kan uppsöka vårdcentral. Denna uppfattning är falsk (se länk). Vad värre är att denna tankekultur också smittar av sig på patientomhändertagandet.
Detta verkar nu också ha spridit sig till den prehospitala sjukvården.
En man som söker med huvudvärk kan ha en lätt kontusion, spänningshuvudvärk, migrän, felaktiga glasögon, dehydrering, högt blodtryck, hjärnblödning, akut glaukom, temporalisarterit, intoxikation etc, för att ta några exempel ur luften. Alla dessa diagnoser är inte akuta eller livsavgörande men några ÄR det. Vi vet inte på förhand vem som har en akut åkomma och därav följer att vi måste bygga upp ett system som snabbt och säkert bedömmer patienter och beslutar om adekvat vårdnivå.
Som akutläkare måste vi stå upp för denna logik. Alla kända akuta tillstånd kommer förr eller senare att ramla in på din akutmottagning klockan 2 en lördag natt. Vi kan inte hävda att olika diagnoser och akuta tillstånd är så ovanliga att vi inte behöver känna till dessa. Dessutom kommer akutmottagningen alltid ha ett visst söktryck från flertalet patienter med varierande åkommor och problem. Vi måste kunna hantera denna miljö konstant och värna om rätt kompetens och rimliga resurser.
Jag vill mena att så länge man som läkare hävdar att vissa patienter borde gå till vårdcentralen istället för akutmottagningen är man en del av problemet. Det är uppenbart att man saknar insikt och kompetens om den akuta processen.
Sedan årtionden ha vi systematiskt satt de minst utbildade och mest oerfarna läkarna att arbeta på akutmottagningarna med de mest sjuka och komplicerade patienterna.
Man kan helt enkelt säga att vi inte har varit ett gott föredöme för övriga i den prehospitala världen. Kanske kan man hävda att vi bidragit till detta som nu uppenbaras.
Sedan 70-talet har den prehospitala kompetensen kraftigt stärkts i Sverige. Det är dags för läkarna att etablera motsvarande kompetens, låt vara 30 år senare...
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ambulans-lamnar-patienter-i-sticket
http://www.ambulansforum.se/PAM/forskning/15.shtml
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?l=en&d=130&a=111673&newsdep=130
Patienter har ringt men nekats ambulans eller ambulans på plats har bedömt behovet ej akut och lämnat patienten.
I USA vad jag förstår, efter att ha rådfrågat mina kollegor, blir man aldrig nekad ambulans. Ringer du så kommer en ambulans. Beroende på behov åker den med eller utan blåljus men den kommer fram. Att personalen bedömmer på plats huruvida patienten behöver akut vård är inte aktuellt. Däremot förekommer det naturligtvis att patienter i samråd med ambulanspersonal beslutar sig för att inte åka till sjukhuset. Att bli nekad transport är inget jag känner till. Undantag är om patienten kan dödförklaras på plats, då får vi akutläkare alltid ett samtal från ambulanspersonalen och måste godkänna denna handläggning. Är läget akut kan också ambulanspersonalen ringa i förväg och meddela vad för situation som föreligger så vi på akuten kan förbereda resurser om nödvändigt.
Enligt lag i USA kan ingen förvägras akutsjukvård. Detta oavsett ras, religion, kön, medborgarskap eller ekonomisk förmåga. Det speglar också ambulanssjukvården som bistår med prehospitala åtgärder och transport. Som sagt, att neka en patient transport till sjukhus eller inte ens skicka ut en ambulans har jag aldrig hört förekomma i USA (jag ska dock erkänna att jag inte har full koll på hela USA i detta avseende).
Som jag har sagt tidigare finns det en missuppfattning bland läkare, sjukvårdpersonal och politiker; att många patienter som söker akutsjukvård inte behöver söka akut och lika gärna kan uppsöka vårdcentral. Denna uppfattning är falsk (se länk). Vad värre är att denna tankekultur också smittar av sig på patientomhändertagandet.
Detta verkar nu också ha spridit sig till den prehospitala sjukvården.
En man som söker med huvudvärk kan ha en lätt kontusion, spänningshuvudvärk, migrän, felaktiga glasögon, dehydrering, högt blodtryck, hjärnblödning, akut glaukom, temporalisarterit, intoxikation etc, för att ta några exempel ur luften. Alla dessa diagnoser är inte akuta eller livsavgörande men några ÄR det. Vi vet inte på förhand vem som har en akut åkomma och därav följer att vi måste bygga upp ett system som snabbt och säkert bedömmer patienter och beslutar om adekvat vårdnivå.
Som akutläkare måste vi stå upp för denna logik. Alla kända akuta tillstånd kommer förr eller senare att ramla in på din akutmottagning klockan 2 en lördag natt. Vi kan inte hävda att olika diagnoser och akuta tillstånd är så ovanliga att vi inte behöver känna till dessa. Dessutom kommer akutmottagningen alltid ha ett visst söktryck från flertalet patienter med varierande åkommor och problem. Vi måste kunna hantera denna miljö konstant och värna om rätt kompetens och rimliga resurser.
Jag vill mena att så länge man som läkare hävdar att vissa patienter borde gå till vårdcentralen istället för akutmottagningen är man en del av problemet. Det är uppenbart att man saknar insikt och kompetens om den akuta processen.
Sedan årtionden ha vi systematiskt satt de minst utbildade och mest oerfarna läkarna att arbeta på akutmottagningarna med de mest sjuka och komplicerade patienterna.
Man kan helt enkelt säga att vi inte har varit ett gott föredöme för övriga i den prehospitala världen. Kanske kan man hävda att vi bidragit till detta som nu uppenbaras.
Sedan 70-talet har den prehospitala kompetensen kraftigt stärkts i Sverige. Det är dags för läkarna att etablera motsvarande kompetens, låt vara 30 år senare...
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ambulans-lamnar-patienter-i-sticket
http://www.ambulansforum.se/PAM/forskning/15.shtml
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?l=en&d=130&a=111673&newsdep=130
onsdag 22 juni 2011
Sverige i höst
Större delen av sensommaren och hösten kommer jag att tillbringa i Sverige. Förra hösten föreläste jag bl a i Linköping, Gävle och Karlstad. Det var mycket spännande och jag välkomnar nu eventuella förfrågningar angående föreläsning. Dessutom kanske man kan göra ett besök hos Socialstyrelsen och varför inte Socialdepartementet!
Som sagt, alla tips mottages tacksamt!
Som sagt, alla tips mottages tacksamt!
Erbjudande
Fick idag ett mejl om att arbeta extra i Sverige. Intressant att de söker specialister i akutsjukvård. Dessvärre är det svenska systemet för akutsjukvård inte anpassat för avancerad och övergripande kompetens på akutmottagningen. Det framgår med all tydlighet av arbetsbeskrivningen nedan ( Jag har döpt om arbetsplatsen...!!!):
Arbetsveckan börjar på söndagar kl 20.00 och sista passet avslutas nästkommande söndag kl 04.00 d v s 7 x 8 = 56 tim.
"Rosehamn" vecka 27, 29, 30, 32
"Ahlgrenstad" vecka 32
Syfte
Specialitetsövergripande jourarbete syftande till avlastning av sjukhusets jourlinjer genom handläggning av besökande till akutmottagningen
Tid
kl 20.00-04.00.
Kompetenskrav
Stor erfarenhet av arbete på akutmottagningen vid akutsjukhus. I första hand legitimerad läkare med specialistkompetens i akutsjukvård. I andra hand legitimerad läkare med jourkompetens enligt åtagandet ovan. VAS och METTS kompetens är av fördel men kan vid behov fås i samband med introduktionen.
Ansvar och arbetsuppgifter
Arbetet skall ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och i enlighet med de medicinska riktlinjer som finns vid klinikerna vid "Ahlgrenstads sjukhus Träskvik". Jouren arbetar som läkare på akutmottagningen. Arbetet är specialitetsövergripande, inkluderar alla de patientgrupper som söker vid AKM och sker parallellt med övriga jourlinjer. I första hand handläggs patienter tillhörande prioritetsgrupp gul, grön och blå enligt Metts gällande riktlinjer. Då aktuell läkarbemanning vid AKM och patientinflödet så kräver, primärhandläggs även röda och orange patienter enligt Metts. Ansvarig sjuksköterska skall alltid i första hand hänvisa inkommande patienter till förstärkningsjouren om inte patientens tillstånd uppenbart kräver annat.
All operationsanmälan görs av ordinarie jour. Alla inläggningar sker efter samråd
med ordinarie jour. Då jouren slutar sitt arbetspass, skall muntlig överrapportering avseende aktuella patienter ske till ordinarie jour.
Administrativa rutiner
Inkommande jourfall till förstärkningsjouren läggs i speciell låda på sjuksköterske-expeditionen. Jourarbetet dokumenteras enligt de regler och föreskrifter som finns. Respektive VO:s Sekretariat skriver ut diktaten som skall vara lättförståeliga och tydliga.
Diktering liksom utfärdande av remisser sker i enlighet med gällande VAS-rutiner.
Vid diktat och på remisserna skall det anges i namnrutan.förstärkningsjour
Förstärkningsjouren ansvarar i första hand för att själv signera egna laboratorie-
och röntgensvar, i andra hand att fylla i en bevakningslista och rapportera till berörd ordinarie jour. Förstärkningsjouren ansvarar för att själv signera sina journal-anteckningar. I den mån detta inte hinns med, går detta uppdrag över till påföljande veckas förstärkningsjour. Vid tjänstgöringsperiodens slut, skall endast osignerade
journalanteckningar från den sista arbetsdagen finnas kvar för handläggning vid respektive klinik. Patienterna registreras på respektive klinik i akutmottagningens statistik.
Förstärkningsjouren fyller fortlöpande i en blankett, där man anger vilka patienter som handlagts. Dessa inlämnas till sekretariatet på akutkliniken.
Syftet är att avlasta nuvarande jourlinjer. Detta är det fundamentala felet. I framtiden måste jourlinjer anpassas för att avlasta akutläkaren. Akutläkarens största vinst och kompetens är att snabbt bedömma flertalet patienter och behandla samt besluta om fortsatt handläggning. Akutläkaren bör alltså vara den som styr alla processer på akutmottagningen.
Vidare skall man enligt ovan arbeta huvudskligen med lågprioriterade fall. För patienternas skull borde det vara tvärtom. Dessutom är det resursslöseri att avdela det minst prioriterade fallen till den med mest kompetens. För övrigt ser jag det inte som lockande, som akutläkare, att arbeta med huvudsakligen lågprioriterade fall. Arbetsbeskrivningen kanske bättre passar en distriktsköterska..?
Det är ett allmänt problem att många tror att om vi bara utbildar ett antal akutläkare så är problemen borta, vi låter akutläkarna ta "det som blir över".
Om inte systemet anpassas för akutläkarna kommer de att förlora sin kompetens samt söka sig till andra verksamheter, vilket nu sker.
Om man dessutom utbildas som akutläkare på en plats där man i huvudsak arbetar med lågprioriterade fall får man en inadekvat utbildning.
Naturligtvis är det ett moment 22; man måste börja någonstans.
Jag presenterar dock detta för att beskriva att Sverige verkligen ligger 30 år efter USA vad gäller akutsjukvård och akutläkarkompetens. Det tar tid att utbilda akutläkare men även andra inom sjukvården med avseende på akutläkarkompetens. Att ändra system och organisation berör samtliga läkare som arbetar på ett sjukhus, inte bara akutens läkare.
Om man tror att man kan byta ut jourläkare rakt av mot akutläkare har man inte förstått hur systemet fungerar.
Vill jag arbeta i Sverige som akutläkare skulle jag välja exempelvis Tierps Vårdcentral, kvällspasset. Där arbetar jag själv och styr samtliga processer själv, utifrån en triage som inte delar in patienter inom specialitet, utan bara bedömmer utifrån allvarlighetsgrad. Ingen patient blir avvisad. Det finns basala lab, röntgen etc. Är någon mer akutsjuk kan jag stabilisera patienten utifrån de resurser jag har och skicka vidare för inläggning till Akademiska Sjukhuset i Uppsala alternativt Gävle beroende på avtal, önskemål etc.
Visst, detta är baserat på över 10 år gamla minnen från studietiden, så det kan ju ha ändrats. Men ni förstår principen. Akutläkarna måste "äga" akuten, styra över samtliga vårdprocesser och delegera till övriga läkare till exempelvis inläggningsarbete.
Skickar jag en patient från Tierp till Uppsala ringer jag naturligtvis upp mottagande läkare och kontrollerar att rätt kompetens finns tillhanda. Det skulle knappast förväntas att jag skriver medicinlistor och inläggningsanteckning från Tierp så att det kan användas på mottagande avdelning i Uppsala. Dock skickar jag med de uppgifter jag har samt behandlar initilt ur det akuta perspektivet. Samma tankebanor måste appliceras till akutläkare. Akutmottagningen är, med ett akutläkarsystem, inte längre en förlängning av olika kliniker.
Jag tackade nej till ovanstående erbjudande. Det gjorde jag för länge sen...
Arbetsveckan börjar på söndagar kl 20.00 och sista passet avslutas nästkommande söndag kl 04.00 d v s 7 x 8 = 56 tim.
"Rosehamn" vecka 27, 29, 30, 32
"Ahlgrenstad" vecka 32
Syfte
Specialitetsövergripande jourarbete syftande till avlastning av sjukhusets jourlinjer genom handläggning av besökande till akutmottagningen
Tid
kl 20.00-04.00.
Kompetenskrav
Stor erfarenhet av arbete på akutmottagningen vid akutsjukhus. I första hand legitimerad läkare med specialistkompetens i akutsjukvård. I andra hand legitimerad läkare med jourkompetens enligt åtagandet ovan. VAS och METTS kompetens är av fördel men kan vid behov fås i samband med introduktionen.
Ansvar och arbetsuppgifter
Arbetet skall ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och i enlighet med de medicinska riktlinjer som finns vid klinikerna vid "Ahlgrenstads sjukhus Träskvik". Jouren arbetar som läkare på akutmottagningen. Arbetet är specialitetsövergripande, inkluderar alla de patientgrupper som söker vid AKM och sker parallellt med övriga jourlinjer. I första hand handläggs patienter tillhörande prioritetsgrupp gul, grön och blå enligt Metts gällande riktlinjer. Då aktuell läkarbemanning vid AKM och patientinflödet så kräver, primärhandläggs även röda och orange patienter enligt Metts. Ansvarig sjuksköterska skall alltid i första hand hänvisa inkommande patienter till förstärkningsjouren om inte patientens tillstånd uppenbart kräver annat.
All operationsanmälan görs av ordinarie jour. Alla inläggningar sker efter samråd
med ordinarie jour. Då jouren slutar sitt arbetspass, skall muntlig överrapportering avseende aktuella patienter ske till ordinarie jour.
Administrativa rutiner
Inkommande jourfall till förstärkningsjouren läggs i speciell låda på sjuksköterske-expeditionen. Jourarbetet dokumenteras enligt de regler och föreskrifter som finns. Respektive VO:s Sekretariat skriver ut diktaten som skall vara lättförståeliga och tydliga.
Diktering liksom utfärdande av remisser sker i enlighet med gällande VAS-rutiner.
Vid diktat och på remisserna skall det anges i namnrutan.förstärkningsjour
Förstärkningsjouren ansvarar i första hand för att själv signera egna laboratorie-
och röntgensvar, i andra hand att fylla i en bevakningslista och rapportera till berörd ordinarie jour. Förstärkningsjouren ansvarar för att själv signera sina journal-anteckningar. I den mån detta inte hinns med, går detta uppdrag över till påföljande veckas förstärkningsjour. Vid tjänstgöringsperiodens slut, skall endast osignerade
journalanteckningar från den sista arbetsdagen finnas kvar för handläggning vid respektive klinik. Patienterna registreras på respektive klinik i akutmottagningens statistik.
Förstärkningsjouren fyller fortlöpande i en blankett, där man anger vilka patienter som handlagts. Dessa inlämnas till sekretariatet på akutkliniken.
Syftet är att avlasta nuvarande jourlinjer. Detta är det fundamentala felet. I framtiden måste jourlinjer anpassas för att avlasta akutläkaren. Akutläkarens största vinst och kompetens är att snabbt bedömma flertalet patienter och behandla samt besluta om fortsatt handläggning. Akutläkaren bör alltså vara den som styr alla processer på akutmottagningen.
Vidare skall man enligt ovan arbeta huvudskligen med lågprioriterade fall. För patienternas skull borde det vara tvärtom. Dessutom är det resursslöseri att avdela det minst prioriterade fallen till den med mest kompetens. För övrigt ser jag det inte som lockande, som akutläkare, att arbeta med huvudsakligen lågprioriterade fall. Arbetsbeskrivningen kanske bättre passar en distriktsköterska..?
Det är ett allmänt problem att många tror att om vi bara utbildar ett antal akutläkare så är problemen borta, vi låter akutläkarna ta "det som blir över".
Om inte systemet anpassas för akutläkarna kommer de att förlora sin kompetens samt söka sig till andra verksamheter, vilket nu sker.
Om man dessutom utbildas som akutläkare på en plats där man i huvudsak arbetar med lågprioriterade fall får man en inadekvat utbildning.
Naturligtvis är det ett moment 22; man måste börja någonstans.
Jag presenterar dock detta för att beskriva att Sverige verkligen ligger 30 år efter USA vad gäller akutsjukvård och akutläkarkompetens. Det tar tid att utbilda akutläkare men även andra inom sjukvården med avseende på akutläkarkompetens. Att ändra system och organisation berör samtliga läkare som arbetar på ett sjukhus, inte bara akutens läkare.
Om man tror att man kan byta ut jourläkare rakt av mot akutläkare har man inte förstått hur systemet fungerar.
Vill jag arbeta i Sverige som akutläkare skulle jag välja exempelvis Tierps Vårdcentral, kvällspasset. Där arbetar jag själv och styr samtliga processer själv, utifrån en triage som inte delar in patienter inom specialitet, utan bara bedömmer utifrån allvarlighetsgrad. Ingen patient blir avvisad. Det finns basala lab, röntgen etc. Är någon mer akutsjuk kan jag stabilisera patienten utifrån de resurser jag har och skicka vidare för inläggning till Akademiska Sjukhuset i Uppsala alternativt Gävle beroende på avtal, önskemål etc.
Visst, detta är baserat på över 10 år gamla minnen från studietiden, så det kan ju ha ändrats. Men ni förstår principen. Akutläkarna måste "äga" akuten, styra över samtliga vårdprocesser och delegera till övriga läkare till exempelvis inläggningsarbete.
Skickar jag en patient från Tierp till Uppsala ringer jag naturligtvis upp mottagande läkare och kontrollerar att rätt kompetens finns tillhanda. Det skulle knappast förväntas att jag skriver medicinlistor och inläggningsanteckning från Tierp så att det kan användas på mottagande avdelning i Uppsala. Dock skickar jag med de uppgifter jag har samt behandlar initilt ur det akuta perspektivet. Samma tankebanor måste appliceras till akutläkare. Akutmottagningen är, med ett akutläkarsystem, inte längre en förlängning av olika kliniker.
Jag tackade nej till ovanstående erbjudande. Det gjorde jag för länge sen...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
