Organisation, logik och LEAN

Är det effektivare med akutläkare jämfört med ett kirurg och ett medicinspår på akuten?
(akutläkaren ser alla patienter medan medicinläkaren och kirurgläkaren ser patienter endast inom sitt kompetensområde)

Betänk följande: Två läkare bemannar nattpassset, en bilolycka händer och 4 skadade tas in till akuten. Om man nu har ett kirurgiskt spår tar det dubbelt så lång tid att handha dessa då endast en läkare kallar dessa patienter sina. Medicindoktorn dricker kaffe istället och de systrar som arbetar med medicindoktorn går sysslolösa. Med akutläkare kan man ta två var, eller hur man nu vill dela upp det. Arbetet går då dubbelt så fort och övrig personal slipper vara sysslolös. Sedan är man redo för två patienter med bröstsmärtor som kommer samtidigt...

Dessutom kan akutläkaren med sin bredd bedöma exempelvis en patient som synkoperat och sy ihop såret i pannan. Internremittering på akuten blir omintetgjord och patienten slipper väntan på en ny läkare för ytterligare bedömning.

Den tredje vinsten gäller prioritering av sjuka; betänk att det finns 4 patienter på akuten varav 2 är allvarligt sjuka och de andra är lätt sjuka. Om nu de 2 svårast sjuka exempelvis går till medicinlinjen och de två lättast sjuka går till kirurgsidan blir fördelningen ej optimal, då en läkare fick två allvarligt sjuka samtidigt. Det är mer patientsäkert att de två sjukaste får se var sin läkare direkt och låta de lägre prioriterade vänta.

Det finns LEAN konsulter idag inom vården. Jag undrar om de har insikt i akutläkarkonceptet...?

ED, not ER!

Se hela denna föreläsning på youtube, says it all!

http://www.youtube.com/watch?v=nlAFyrbFKdY

Hyrläkare för 2.3 miljarder kronor

Kostnaden för stafettläkare har tredubblats sista 5-6 åren konstaterar TV 4 nyheterna.
Ett förslag för att främja kontinuitet är att betala ut bonus till läkare som är fast anställda ett antal år. I USA skriver många läkargrupper avtal med sjukhus om att bemanna exempelvis akuten. Vi driver alltså ett eget företag som ansvarar för all akutsjukvård. Fördelarna för sjukhuset är då att kostnaderna är förutbestämda. Om vi förlorar en eller två läkare får vi alltså arbeta mer och dra in på semester etc. Fördelen för oss är att företaget får in samma pengar så vi får in mer per person som kompensation. Nuvarande system med sjukhuset som arbetsgivare gör att om ett par läkare slutar så blir det mer arbete för de läkare som är kvar, utan ekonomisk kompensation för detta (alternativt utförs mindre arbete och patienterna får lida, vilket räknas som en besparing). Det blir en ond spiral och fler slutar vilket ökar behovet av akuta nödlösningar.
Arbetsgivaren måste alltså skriva långsiktiga avtal med läkarföretag så att kontinuitet och stabilitet uppnås. Det är bättre att lägga till en halv miljard eller så på läkare i kontinuerlig funktion så de stannar. Tydligen är detta svårt att genomföra i dagens system.
Bristen på läkare har flera orsaker. En anledning till att det är brist på specialister är att många sjukhus fördröjt specialistutbildning för läkare genom att kräva vikariatarbete som läkare före AT-tjänstgöring. Jag ifrågasätter också behovet av 1,5 års AT-tjänstgöring... men det är en annan debatt.

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/tv4nyheterna?title=stafettlakare_kostar_miljarder&videoid=1100930

Eusem core curriculum

Inspirerande konferens senaste veckan i Stockholm, med många driftiga människor. Fler funderar på att utbilda akutläkare. Med detta följer krav på kvalitet och kvalitetssäkring. Bifogar en länk från Eusem. På sikt måste Swesem, tror jag, ge direktiv om vad en godkänd akutläkarutbildning ska innehålla. Tills vidare kanske man kan ta Eusems direktiv som utgångspunkt.
Precis som kirurger har krav på sig att genomföra ett visst antal operativa ingrepp av olika sort måste akutläkare se ett antal olika fall och utföra förutbestämda ingrepp och beslut. Detta måste dokumenteras och kontrolleras. Kontinuerlig inlärning bör premieras. Tyvärr saknas ett nationellt ackrediteringsinstitut för ST-utbildning i Sverige, något som finns i många europeiska länder och USA. Kanske kan Swesem gå före i detta avseende?

http://www.eusem.org/Pages/Task_Forces/EuSEM_Core_Curriculum.html

CORD i USA har en "question bank" som ST-utbildningar i USA kan anmäla sig till. Varje ST-läkare får då en inloggningskod och gör kontinuerligt under utbildningen upp till 1900 frågor. Svaren skickas till respektive studierektor som kan säkra att ST-läkarna tar sitt studerande på allvar. Fördel är bland annat att detta kan göras när ST-läkaren har en stund över. Det står inget om att endast amerikanska program har tillgång till detta...!

http://www.cordem.org/i4a/pages/index.cfm?pageid=3285

CT av gravida

Jag håller med denna artikel i stort!
Dock har vi "night hawk radiology" dvs radiologer som läser CT etc på andra sidan jorden och skickar oss svar. Våra egna radiologer sover på natten...

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15145