Skivat bröd...

Hittade denna artikel om akutbibliotekarier in England... vad vet man om saker och ting när man börjar leta...

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/bidrag/pdf/2007/York.pdf

Empatisk ortoped

I denna artikel beskrivs akutläkare i USA som dåliga på att diagnostisera akuta knäåkommor, 80-90% får inte rätt diagnos vid första besöket (på akuten).
Det löses genom att nästan alla skickas till ortoped på återbesök.
Det är i och för sig en riktig iaktagelse, men en felaktig slutsats.
En patient med akuta smärtor i knät efter trauma utvärderas på akuten ur DET AKUTA PERSPEKTIVET. Alltså först stabilisering enligt ATLS, om lättare trauma oftast röntgen, smärtlindring etc. Jag måste besluta om fraktur föreligger, i så fall om akut operation behövs (samråd med ortoped ex på telefon). Om ingen uppenbar akut skada föreligger får patienten remiss till ortoped eller husläkare för uppföljning/förfinad diagnostik, ev MR eller liknande. Jag dribblar inte med vilken menisk som kan vara skadad beroende på Mcmurrys test.
Ur ortopedisk synvinkel kan då akutläkare framstå som inkompetenta och aldrig uppnå tillräckligt med kompetens. I mitt tycke är denna efterfrågade kompetens inte baserad på det akuta omhändertagandet som behövs på en akutmottagning. Hela poängen med akutläkare är att lära sig vad som är akut och inte så att patienten kan bemötas på rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt.
Denna princip gäller för alla patienter på akuten.
Man ska också som akutläkare förstå var gränsen för sin kompetens går så man inte invaggar patienten i falsk säkerhet.
Ett sidospår är dessutom när ortopedkliniken sätter en olegitimerad framjour på natten, då blir det varken rätt diagnos eller uteslutande av pneumotorax...
Om man lär sig akutmedicin av andra specialiteter måste man sedan till viss del lära om sig när man är akutläkare för att optimera kvalitet, flöde, patientsäkerhet etc. Därmed inte sagt att man inte kan lära sig ortopedi av en ortoped. Men man måste komma ihåg att ortopeden är ortoped, inte akutläkare.

Vad är definitionen av en empatisk ortoped? En läkare som inte bara ser till frakturen utan hela benet... ; )

http://www.ortopedisktmagasin.se/akut.html

Ensam i Kiruna del 4

Jisses, man kanske inte ska tro på allt som står i tidningen...!

http://www.kuriren.nu/arkiv/2007/10/19/Kiruna/1814793/%D6gren-bluffade-om-akutl%E4kare-i-Kiruna.aspx

Ensam i Kiruna del 3

Tydligen har man i Kiruna redan tänkt till, jag hittade denna artikel nyssens, man ska värva akutläkare samt dra nytta av det närliggande Universitetssjukhuset i Tromsö. Kan inte annat än berömma det initiativet, att höja kompetensen både på akuta omhändertagandet OCH slutenvårdskompetensen istället för att tro att bara det ena eller andra är gott nog!

http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3494367

Ensam i Kiruna del 2

Tyvärr har media ingen enhetlig definition på akutläkare, så man kan ju tro att var och vartannat sjukhus har akutläkare när man läser denna artikel. Jag vill inte kommentera fallet i sig då jag inte känner till omständigheterna, men tyckte det var passande med tanke på mitt inlägg senast, läs nedan. Mig veterligen har Kiruna inga specialister i akutsjukvård. Kanske något att tänka på...

http://www.sr.se/cgi-bin/Norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=2441524

Ensam i Kiruna

Vad är akutläkarens huvudsakliga uppgift? Man kan ju skriva en lång målbeskrivning och stapla alla symtom och diagnoser. En enklare bild är en ensam läkare på akuten i Kiruna klockan 2 på natten en lördag. Allt som kan tänkas hända på en akutmottagning ska läkaren kunna stabilisera, behandla, disponera och diagnostisera. Förutom sina egna färdigheter gäller det att ha insikt om vilka resurser sjukhuset har och inte har, dvs om man måste skicka akuta fall vidare till mer specialiserade sjukhus. Om man skapar en utbildning med detta som mål så tror jag man är på rätt väg.

Observationsavdelning

Har uppfattat att man på vissa ställen i sverige vill att akutläkare skall driva en observationsavdelning med slutenvård upp till två dygn. Vi hade det på södersjukhuset ett tag men backade ur. De flesta ställen i Sverige idag som startar akutverksamhet tror jag inte är betjanta av detta. Här i USA har man gått ifrån detta mer och mer. Som jag ser det är det bättre för patienten att skötas av en specialist inom området, akutläkare är trots allt generalister. I stället bör man fokusera på de mål som redan finns för akutläkares kunskap, ex airway/intubering, samt bredda verksamheten till att omfatta barn, psyk, viss gynekologi etc. Möjligens ultraljud. Att utöver detta pålägga akutläkare en kortvårdsavdelning medför bara mer arbete för akutläkare (som det ar kraftig brist på), samt en kvalitetsförsämring för patienterna. Igen, gränssnittet är svårt att förmedla. Jag rekommenderar varmt att de ledande inom akutläkarverksamhet i Sverige gör ordentliga studiebesok i länder med akutläkarverksamhet och anlitar akutläkare utbildade utomlands. Det smärtar lite i själen att så många vill göra samma misstag i Sverige som man gjorde här i USA för 30 år sedan...

Gränssnitt

Hur startar man akutläkarverksamhet från scratch? Jag tror inte det finns ett svar, man får utnyttja de resurser och ambitioner man har. Har man en stark ekonomi är väl det enklaste att anställa 10-15 akutläkare, det finns välutbildade akutläkare att hämta från hela världen, närmast Sverige ligger ju exempelvis Polen, Storbritanien med flera. Språkutbildning på plats och man kan starta efter ett år eller så i bästa fall. I många länder i mellanöstern drivs sjukvård på detta sätt, många akutläkare från Sydafrika, Australien, USA och Kanada jobbar kortare eller längre tid, tjänar bra gör man också. Engelska kan man klara sig på, men det finns tolkar alltid till hands. Övriga specialiteter är också västerländskt utbildade.
Annars, med begränsad landstingsekonomi, blir strategierna mer kompromissartade. Jag tror de ställen som har lyckats so far i Sverige har ett par saker gemensamt; dels har de en kärntrupp av drivande läkare med en likartad vision. Sedan har de också haft god uppbackning från sjukhusledning och övriga kliniker.
När jag började i Sverige fanns det KS som anställde mest specialister som arbetade inom sin specialitet men bara på akuten och Södersjukhuset som anställde mest yngre läkare som arbetade specialitetsövergripande.
En sak som slår mig är att många akutkliniker planerar att ta över jourlinjer. Det ligger ju nära till hands att tänka så, att en akutläkare är allas jourläkare. Men vem svarar på sökning från avdelningen? Vem följer upp den nyss inlagda patienten? Jourläkare inom respektive specialitet behövs fortsatt i olika utsträckning, och behövs även för akuta uppgifter. Gränssnittet för vad som är akutläkares uppgift och jourläkares är det som jag har svårast att förmedla till de läkare och sjukhus som ej har erfarenhet av akutläkarverksamhet. Enklast uttryckt: Alla ska göra det dom är bäst på med patienten i fokus. Akutläkaren har ansvaret för hela akuten och gör initial bedömning, diagnostik, behandling/stabilisering och disposition. Jourläkaren tar sedan över om patienten läggs in och garanterar maximal kvalitet på slutenvården.
Om man tror att akutläkaren kan planera slutenvård för alla typer av patienter och organiserar verksamheten så, så kan man aldrig uppnå samma kvalitet som med akutläkare plus jourläkare. Utan jourläkare blir det bara en omorganisering av verksamheten utan förbättrad kvalitet. Här i USA är mitt problem ibland att jag som akutläkare ej får tillräckligt med hjälp från andra specialister. Därför blir man lite av patientadvokat, man måste stå på sig och lägga fram alla argument för att förmå andra läkare att engagera sig.

Hörde precis att Urologi enligt socialstyrelsen skall vara en tilläggsspecialitet till Kirurgi. Deras argument med att minska antalet specialiteter är att fler ska bli bakjourskompetenta och inte kunna frånsäga sig jouransvar så att man kan garantera bassjukvård åt stora flertalet. Samtidigt tvingar man läkare att utbilda sig längre i olika avseenden än vad som är nödvändigt, då detta är den billigaste arbetskraften( läkare under utbildning ). Mentaliteten liknar försvarsmaktens, att dirigera ovanifrån, likt en klassisk planekonomi (Forsvaret har för övrigt moderniserats betydligt mer än sjukvården sista 30 åren).
I framtiden måste det finnas en större flexibilitet vid anställning av läkare så man kan betala rätt lön så man får de specialister man vill ha. Det bör inte vara socialsyrelsens uppgift att göra arbetsmarknadspolitik av specialistindelning. Detta är avarter av planekonomi, vilket leder till frustration inom läkarkåren. Socialstyrelsen bör i stället vara garant för kvalitet inom sjukvården. Om man får önska...

Nedan ett par artiklar som belyser vikten av att kunna behålla kompetent personal...

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2008/%E2%80%93-slapp-loss-drivkrafterna-annars-forlorar-vi-en-hel-generation/
http://www.sjukhuslakaren.se/site/2007/%E2%80%9Dpatienter-har-dott-utan-att-de-fatt-traffa-kirurg%E2%80%9D-%E2%80%93-fackliga-ombud-slar-larm-och-kraver-mer-resurser/

Vem vill höra mig föreläsa?

Under senvåren 2009 ska jag försöka ta lite ledigt och besöka akutmottagningar, kliniker, sjukhus, läkarutbildningar, ja alla som är intresserade av att höra om akutsjukvård utifrån mitt perspektiv. Jag välkomnar tips om vilka som kan tänkas vara intresserade av detta, jag är relativt flexibel vad gäller utformning av detta, kan också undervisa etc. Mejla tips till:
nicholasaujalay@hotmail.com
Vill också säga att jag välkomnar frågor via denna blog i största allmänhet.
Nya Sjukhusläkaren är ju späckad av info angående akutläkare så jag axar ytterligare en artikel, Lisa Kurland har arbetat på målbeskrivning för Swesem's räkning, se nedan...

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2008/i-england-utbildas-akutlakare-till-95-procent-pa-akuten/

Chalmers

Denna artikel belyser vikten över att akutmottagningen blir en egen klinik, med patienten i fokus. Intressant, men inget nytt för de som läser denna blog...

http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/10/09/mycket-att-atgarda-pa-sahl/index.xml