onsdag 5 november 2008

Gränssnitt

Hur startar man akutläkarverksamhet från scratch? Jag tror inte det finns ett svar, man får utnyttja de resurser och ambitioner man har. Har man en stark ekonomi är väl det enklaste att anställa 10-15 akutläkare, det finns välutbildade akutläkare att hämta från hela världen, närmast Sverige ligger ju exempelvis Polen, Storbritanien med flera. Språkutbildning på plats och man kan starta efter ett år eller så i bästa fall. I många länder i mellanöstern drivs sjukvård på detta sätt, många akutläkare från Sydafrika, Australien, USA och Kanada jobbar kortare eller längre tid, tjänar bra gör man också. Engelska kan man klara sig på, men det finns tolkar alltid till hands. Övriga specialiteter är också västerländskt utbildade.
Annars, med begränsad landstingsekonomi, blir strategierna mer kompromissartade. Jag tror de ställen som har lyckats so far i Sverige har ett par saker gemensamt; dels har de en kärntrupp av drivande läkare med en likartad vision. Sedan har de också haft god uppbackning från sjukhusledning och övriga kliniker.
När jag började i Sverige fanns det KS som anställde mest specialister som arbetade inom sin specialitet men bara på akuten och Södersjukhuset som anställde mest yngre läkare som arbetade specialitetsövergripande.
En sak som slår mig är att många akutkliniker planerar att ta över jourlinjer. Det ligger ju nära till hands att tänka så, att en akutläkare är allas jourläkare. Men vem svarar på sökning från avdelningen? Vem följer upp den nyss inlagda patienten? Jourläkare inom respektive specialitet behövs fortsatt i olika utsträckning, och behövs även för akuta uppgifter. Gränssnittet för vad som är akutläkares uppgift och jourläkares är det som jag har svårast att förmedla till de läkare och sjukhus som ej har erfarenhet av akutläkarverksamhet. Enklast uttryckt: Alla ska göra det dom är bäst på med patienten i fokus. Akutläkaren har ansvaret för hela akuten och gör initial bedömning, diagnostik, behandling/stabilisering och disposition. Jourläkaren tar sedan över om patienten läggs in och garanterar maximal kvalitet på slutenvården.
Om man tror att akutläkaren kan planera slutenvård för alla typer av patienter och organiserar verksamheten så, så kan man aldrig uppnå samma kvalitet som med akutläkare plus jourläkare. Utan jourläkare blir det bara en omorganisering av verksamheten utan förbättrad kvalitet. Här i USA är mitt problem ibland att jag som akutläkare ej får tillräckligt med hjälp från andra specialister. Därför blir man lite av patientadvokat, man måste stå på sig och lägga fram alla argument för att förmå andra läkare att engagera sig.

Hörde precis att Urologi enligt socialstyrelsen skall vara en tilläggsspecialitet till Kirurgi. Deras argument med att minska antalet specialiteter är att fler ska bli bakjourskompetenta och inte kunna frånsäga sig jouransvar så att man kan garantera bassjukvård åt stora flertalet. Samtidigt tvingar man läkare att utbilda sig längre i olika avseenden än vad som är nödvändigt, då detta är den billigaste arbetskraften( läkare under utbildning ). Mentaliteten liknar försvarsmaktens, att dirigera ovanifrån, likt en klassisk planekonomi (Forsvaret har för övrigt moderniserats betydligt mer än sjukvården sista 30 åren).
I framtiden måste det finnas en större flexibilitet vid anställning av läkare så man kan betala rätt lön så man får de specialister man vill ha. Det bör inte vara socialsyrelsens uppgift att göra arbetsmarknadspolitik av specialistindelning. Detta är avarter av planekonomi, vilket leder till frustration inom läkarkåren. Socialstyrelsen bör i stället vara garant för kvalitet inom sjukvården. Om man får önska...

Nedan ett par artiklar som belyser vikten av att kunna behålla kompetent personal...

http://www.sjukhuslakaren.se/site/2008/%E2%80%93-slapp-loss-drivkrafterna-annars-forlorar-vi-en-hel-generation/
http://www.sjukhuslakaren.se/site/2007/%E2%80%9Dpatienter-har-dott-utan-att-de-fatt-traffa-kirurg%E2%80%9D-%E2%80%93-fackliga-ombud-slar-larm-och-kraver-mer-resurser/

2 kommentarer:

  1. Hej Nicko!

    Kul att höra i från dig. Läste just i Sjuhusläkaren om dig och din vardag. Efter x-antal primärjourer i kirurgi håller jag med dig att den största utmaningen inte ligger i de svårast sjukaste patienterna. De största vinnarna med ett fungerande akutläkarsystem tror jag blir de äldre multisjuka patienterna som vi bara spelar Svarte Petter med. Jag tror tyvärr en del av de som provat akutläkarrollen i Sverige blivit värvade under falska förespeglingar om en mer actionsfylld "ER" tillvaro istället för den mer geriatriska verkligheten.

    Ha det bra, Olle Sjöström

    SvaraRadera
  2. De multisjuka ar de facto svardiagnostiserade och resurskravande. Men ur akutlakarperspektiv skiljer de sig inte fran andra patienter. problemet ar att svenska akutlakare oftast ej arbetar brett, med barn, psyk, gyn, etc. Om man gor det ser man alla typer av akuta tillstand. om man sedan intuberar, stabiliserar etc sa blir det det "akut" tycker jag. jag skulle inte klara av att bara ha sadana fall, en arta i orat ar bra da och da... trevligt att hora av dig!

    SvaraRadera