Fire!

För en tid sedan fick jag en fråga om vad för kompetens sjuksköterskor behöver på akuten. Vet inte om jag har speciell kunskap om detta, men man bör naturligtvis dra nytta av deras kompetens.
Sjuksystrar är vana att arbeta heltid på akuten och ser inte det som något problem till skillnad från läkare. När jag var på Södersjukhuset var så gott som alla systrar vana att handha patienter utan specialistindelning. Det fanns program för rotation på akuten så man blev inskolad på alla typer av patienter och uppgifter. Detta synsätt lägger sedan grunden för akutläkares gränsöverskridande synsätt.
Jag skulle vilja påstå att om inte sjuksystrarna är vana att arbeta gränsöverskridande så bör man börja med deras utbildning innan man överväger akutläkarutbildning. Detta kan väl göras parallellt också, men det finns ingen anledning att vänta med sjuksystrars utbildning.
Överlag har jag märkt att sjuksystrar har en mycket stark tradition av inskolning och utbildning, långt bättre än svenska läkare brukar få erfara.
En viktig uppgift för sjuksystrar är spetskompetens i triage, något som varierar stort i Sverige. Med triage följer sedan också överblick över akutens verksamhet. Chefsjuksköterskan måste ha koll på vem som är allvarligt sjuk, vilka rum som är lediga, vilken läkare som är tillfälligt överbelastad etc. Säkert mera saker som jag inte har koll på...
Det märks tydligt om man arbetar med någon som är kompetent, det tror jag de flesta håller med om, och arbetet på akuten kan bli riktigt trevligt eller ett mindre helvete beroende på övrig personal. Lagarbete och social kompetens är ständigt ett krav.
I Sverige finns formell vidareutbildning i akutsjukvård för sjuksjöterskor, jag har en kollega som gjort den utbildningen.
Sjuksystrarna var också drivande i akutläkarfrågan på Södersjukhuset. De ville ha egna motiverade läkare och inte sura gästarbetare utan motivation och förankring i akutsjukvård. Ett arbetsmiljöproblem som man ville förbättra.
Här i Fairbanks har vi som policy att man måste ha arbetat minst ett år som sjuksköterska efter examen innan man blir anställd på akuten. Sedan är första halvåret inskolning och jag tror man måste ha minst ett års erfarenhet av akutsjukvård och dessutom utbildning i triage innan man börjar med triage.

Mer prekära fall från senaste tiden;
En man i 40 års åldern klagar på yrsel och generell svaghet. Det började i morse, och han känner sig lite bättre när han triageras. Han har lätt mental efterblivenhet, men kommunicerar relativt bra. Han har högt blodtryck sedan tidigare och tar betablockerare. Finner inget speciellt i min undersökning av honom. Syster hämtar mig för att han plötsligt blivit bradykard, i ca en halv minut. Jag printar en strip från skärmen, sinusvågor i stort med p framför, inget tydligt block eller så, frekvens ca 35...Han är lite andfådd men mår nu bätttre igen, inga bröstsmärtor, men svettades kraftigt när detta hände. Det här är en sån här patient som man har ibland, när man kliver in i rummet känner man direkt att något är fel, han är inte frisk...
Inget trauma i anamnesen, vi bränner av EKG, blodprov, lungröntgen, hjärtmarkörer, urinprov, TSH, kollar honom på monitorn. Jag ringer efter hand kardiologen och meddelar att alla prover hittills är relativt normala men den här bradykardiepisoden gör mig nervös. Kardiologen meddelar att det låter som vasovagala saker, säkert gastroenterit, han hade ju kräkts också innan han kom in. Ge lite atropin och skicka hem honom är hans råd.
Toxikologiprover är också negativa, han har inte tagit för mycket betablockad då han får daglig dosering av hemsjuksköterska. Pratar med medicinkonsulten också och och hon är mer förstående. Vi bränner av CT av huvud, CT angio för att utesluta lungemboli (och aortaproblem), och CT buk, allt kommer tillbaka negativt. Sedan ett hjärteko på vägen upp till avdelning, som jag sedan läser är negativt också...
Några dagar senare träffar medicinkonsulten som meddelar att han patienten hade mått relativt bra första dygnet men sedan blivit mer okontaktbar och kräkts och en MR gjordes, som visade hjärnstamsstroke.
Annars tidigare i våras kommer jag ihåg en gång mittt på dagen, lagom mycket patienter, när plötsligt brandlarmet tjuter. Vi har kontroll av brandlarmet varje månad så jag reagerar inte alls utan jobbar på som vanligt. Efterhand tycker jag det är ganska mycket folk och väsen i en av akutens korridorer, men jag jobbar på. Till slut får jag reda på att en av patienterna som kom in med psykiska besvär tänt eld på sängkläderna. Normalt skall alla patienter kläs av och ta på sig patientkläder, och patienter med psykiska problemställningar skall kläs av helt och visiteras så det inte har vapen, tabletter eller andra farliga saker... Detta hade tydligen missats av hennes sköterska som var lite skamsen minst sagt...
Så kolla era rutiner och kontrollera patienterna, för allas säkerhet.

För övrigt ska jag åka till Valencia i September på akuläkarkonferens, helkul! Kolla länken...
http://www.emcongress.org/2009/