Zlatans knä

På sporten senast nämndes att Zlatan hade en mindre knäskada, och kanske skulle missa helgens match. Röntgen visade ingen skelettskada, så väntan är det som gäller för närvarande...
Jag noterar att varje gång Peter Forsberg eller någon annan elitidrottare skadar sig får de snabbt akutsjukvård av högsta klass, MR är gjord inom 24 timmar, operation etc i följande dagarna. Inga väntetider, inget strul, allt fungerar. Fungerar det så för alla medborgare? Ledande fråga, naturligtvis inte, det finns så klart gräddfiler, även i Sverige. Vanliga dödliga sätts upp på väntelistor, folk som knappt kan gå får vänta mer än ett år på sin höftledsoperation.
Ibland får jag höra att det är så orättvist i USA, de med pengar och försäkring får vård och de fattiga står utanför. Visst, det är ett problem för de människor som inte har försäkring när de blir sjuka, och många i USA står utanför sjukvårdssystemet. Men vad spelar det för roll om man är med i ett sjukvårdsystem som det svenska när man får vänta hiskeliga tider för vård. Bara att få träffa en husläkare kan ju ta flera veckor. Trots vårdgaranti etc.
Svaret stavas pengar. I det amerikanska systemet drar man inte in pengar på oförsäkrade patienter, och i Sverige kan man bara tjäna pengar genom att spara. I USA tas vårdbeslut av försäkringsbolag, i Sverige av Landstingspolitiker. Ekonomin sätts främst. Som jag ser är det inte så stor principiell skillnad emellan dessa länder. Det är alltid en tredje part som ska lösa notan, det offentliga eller ett försäkringsbolag (eller så klart individen själv).
Patienter kan alltså komma i kläm i USA om det står utanför sjukvårdsystemet. I Sverige kommer patienterna i kläm om de är med i sjukvårdsystemet, därför Landstinget har först skattat bort dina pengar, och sedan ransonerat vården så att du får stå i kö. Dock tror jag inte du behöver betala Zlatans nota, han står utanför detta system, så det blev i alla fall en besparing och en patient mindre i kön...
Annars drar Obama i rätt riktning i min mening, att försöka inkludera alla och samtidigt hålla nere den totala vårdkostnaden. Sverige å sin sida kan lära av USA, och konstruera positiva incitament för vård, så ju mer man producerar desto mer pengar drar man in.

Hade en patient häromdagen knivhuggen i magen. Alltid samma berättelse "-Helt plötsligt kom det upp en okänd person och högg mig i magen..."
Nåväl, lagom hypotensiv 90 systoliskt, lite fett och oment synligt i vänster nedre kvadrant. Ordinerar lite prover, vätska, gör ett bedside ultraljud som visar fri vätska i "Morrisons pouch", och ringer kirurgen (klockan är 2 på natten och kirurgen är hemma). Chest x-ray visar ingen fri gas.
När väl kirurgen kommer in till akuten är han upprörd, patienten var ju militär, "- Du skulle ha ringt militärkirurgen!!! Här har militären egna läkare, men tydligen har de inte möjlighet att komma till vårt sjukhus så det hade ju inte hjälpt... sade jag.
-Då får du skicka patienten till militärsjukhuset, tyckte kirurgen.
Han satte sig på telefonen och försökte få patienten skickad, men mottagande läkare tyckte inte det var en bra idé och patienten blev till slut opererad av inkallad kirurg. Vad ska man säga...?