En halv miljon

Gävle vill ha mer läkare till sig och satsar pengar för det. De tramsar inte med fler studenter på läkarutbildningen eller liknande. Sanningen är som vanligt - man får vad man betalar för. Att debatten fokuserar på "läkarbrist" är ovanligt korkat enligt mig. Den som erbjuder bäst förutsättningar - och det inkluderar lön - får de läkare man vill ha. Under 90-talet åkte många läkare till Norge för kortare eller längre perioder bl a för bättre lön men även bättre arbetsklimat. På 70-talet kom många danska läkare till Sverige. Vi lever i en öppen värld och är lön och arbetsvillkor rätt får man den kompetens man söker.
Att många politiker vill öka utbildningen av läkare i Sverige anser jag vara slöseri med skattepengar. Kan man inte betala för marknadsvärdet av en specialist så får man ingen. Om man dessutom bekostar utbildning för ytterligare ett antal studenter som sedan åker till Norge, Danmark, England eller var det nu är om 10-20 år som gäller, så har man betalat dubbelt för ingenting. The poor man always pays twice.
Nej, bättre att vara rakryggad och säga som det är - vi betalar för din kompetens.
De som vill öka antalet platser på läkarutbildningen lever i en tro att de äger marknaden, att läkarna är livegna och lydigt ska följa monopolstrategin. Not me!

Norrland

En länk om projekt i Norland, att minska den administrativa bördan för läkare.
Det är ett välkommet initiativ. Att man kunnat ta bort kringpersonal i tider av besparingar och tro att läkarna kan göra jobbet är själva grunden till "läkarbristen" i Sverige.
I själva verket har Sverige ungefär lika många läkare per kapita som de flesta västländer. Med sekreterare och annan personal kan säkert en klar produktionsökning ske mer kostnadsefffektivt jämfört med att anställa fler läkare.
Att dessa rationaliseringar fått kunna gå så långt inom svensk sjukvård är delvis ett resultat av den planekonomiska kultur som råder inom Landstingen anser jag.
Följdaktligen bör man inte skynda med att utbilda fler läkare i Sverige. Det tar 15 år i snitt att få fram en specialist och hur arbetsmarknaden ser ut då är osäkert. Vill man ha resultat idag anställer man sekreterare och får omgående resultat, till bättre kostnadseffektivitet dessutom.
Hur man konkret förbättrar akutsjukvården har jag skrivit om förut.

Läkartidningens länk

Ytterligare en länk angående ny specialistindelning. I efterhand kan man se att den revision som skedde 2005 inte var optimal och man rättar nu till en del misstag. Tyvärr rättar sig läkarkåren också efter misstagen istället för att anställa och organisera läkare som har den kompetens man eftersöker. Södersjukhuset och Helsingborg skall ha en eloge för att ha drivit 5-åriga utbildningar trots Socialstyrelsens tidigare misstag.

Socialstyrelsen föreslår Akutsjukvård som Basspecialitet

Socialstyrelsen har lagt fram ett förslag om Akutsjukvård som basspecialitet. Det är ett mycket glädjande besked och en viktig signal. Förslaget skall ut på remiss så det tar väl en tid innan beslutet går igenom. Dock delar jag SWESEM's uppfattning att det nu i praktiken inte finns några vettiga argument eller krafter mot en basspecialitet.
Märk väl att Socialstyrelsen poängterar att detta kan underlätta för de sjukhus som vill införa ett akutläkarsystem men ingalunda kräver att så blir fallet. Socialstyrelsen kräver god vård och kvalitet men specificerar inte vem som skall göra vad. Det är alltså fortsatt i allt väsentligt den lokala politiken som kommer att avgöra akutläkarnas arbetssituation under decennier framöver.

Swesem Informationskväll

Torsdag den 3e Maj kommer Swesem att ha en informationskväll om akutsjukvård i Sverige (Södersjukhuset, Stockholm).
Om du är intresserad av akutsjukvård i Sverige rekommenderar jag att du kommer. Själv kommer jag att vara där, garanterat lite innan så man inte missar något av korridorssnacket, det är ju det som alltid är mest intressant...!!!
Detta är säkerligen också ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter inom akutsjukvården. Jag får ofta frågor om olika karriärvägar inom akutsjukvård och svarar gärna på dessa frågor på plats om du är där. Annars ska jag avnjuta det spännande föreläsningsprogrammet med idel eldsjälar!

Uppsalas dilemma

Akademiska sjukhuset i Uppsala skrotar sin akutläkarsatsning i nuvarande form. Någon ljusning i sikte ses knappast då sjukhuset skall spara miljontals kronor. I närtid får kvaliteten på akutsjukvården ta ett steg tillbaka.
Dock är min magkänsla mer positiv än vad som på ytan kan synas motiverat.
För det första är jag säker på att Uppsala liksom övriga Sverige kommer att skifta över till ett akutläkarsystem. Uppsala har dock flera problem att brottas med:

1. Organisationen för akutsjukvård är spridd på alldeles för många aktörer, varje klinik har sin lilla akutmottagning utan egentlig samorganisation, vilket försvårar uppbyggnaden av ett riktigt akutläkarsystem. ( Där alla patienter samlas oavsett ålder, kön, problem ).
2. Det saknas en akutmottagning stor nog att handha hela akutläkaruppdraget. Den nuvarande vuxenakuten med klinikerna ortopedi, kirurgi och medicin kan fysiskt inte ta emot övriga klinikers patienter på sikt.
3. Den stora majoriteten av kliniker måste vara överens om hur akutläkare skall verka, vilken bredd systemet innefattar och budgetera för det. Akademiska är ett av Nordens största sjukhus och ledningen har hittils inte visat sig ha kompetens att se de besparingar och kvalitetsvinster som ett akutläkarsystem medför. Dessutom har klinikintresset för akutläkare varit svalt och splittrat.
4. Man har under projektets gång inte haft tillgång till akutläkare med organisationskompetens och därmed inte byggt upp en grund för framtiden och förankrat systemet bland övriga kliniker.

Hade ekonomin inte varit avgörande så kanske man kunnat fortsätta några år till, men det är en riktig slutsats att nuvarande satsning varit helt otillräcklig och underdimensionerad.
En ljusning är att Ludvig Larsson förespråkar ett akutläkarsystem och hoppas på att Socialstyrelsen skall godkänna akutsjukvård som basspecialitet. Detta har dock ingen större betydelse för Uppsalas del, om inte ovanstående problem löses. Det är den lokala politiken som är helt avgörande för akutläkarnas framtid i Uppsala. Redan nu frångår exempelvis Södersjukhuset Socialstyrelsens direktiv och utbildar akutläkare på fem år tvärtemot rekommendationen. ( plus ytterligare en länk till Södersjukhuset)
Till råga på allt har man nu skrotat akutläkarutbildningen. Om nu Socialstyrelsen beslutar om en basspecialitet för akutläkare, vilken trovärdighet har då Uppsala den dag man vill satsa på det? För det kommer inte vara lätt att rekrytera akutläkare den dag alla kommer på att "it's the best thing since sliced bread"...
Och att utbilda från ruta noll tar minst 20 år...
Hur Uppsala realistiskt ska lösa sin akutläkarorganisation har jag skrivit om tidigare...