Uppsalas dilemma

Akademiska sjukhuset i Uppsala skrotar sin akutläkarsatsning i nuvarande form. Någon ljusning i sikte ses knappast då sjukhuset skall spara miljontals kronor. I närtid får kvaliteten på akutsjukvården ta ett steg tillbaka.
Dock är min magkänsla mer positiv än vad som på ytan kan synas motiverat.
För det första är jag säker på att Uppsala liksom övriga Sverige kommer att skifta över till ett akutläkarsystem. Uppsala har dock flera problem att brottas med:

1. Organisationen för akutsjukvård är spridd på alldeles för många aktörer, varje klinik har sin lilla akutmottagning utan egentlig samorganisation, vilket försvårar uppbyggnaden av ett riktigt akutläkarsystem. ( Där alla patienter samlas oavsett ålder, kön, problem ).
2. Det saknas en akutmottagning stor nog att handha hela akutläkaruppdraget. Den nuvarande vuxenakuten med klinikerna ortopedi, kirurgi och medicin kan fysiskt inte ta emot övriga klinikers patienter på sikt.
3. Den stora majoriteten av kliniker måste vara överens om hur akutläkare skall verka, vilken bredd systemet innefattar och budgetera för det. Akademiska är ett av Nordens största sjukhus och ledningen har hittils inte visat sig ha kompetens att se de besparingar och kvalitetsvinster som ett akutläkarsystem medför. Dessutom har klinikintresset för akutläkare varit svalt och splittrat.
4. Man har under projektets gång inte haft tillgång till akutläkare med organisationskompetens och därmed inte byggt upp en grund för framtiden och förankrat systemet bland övriga kliniker.

Hade ekonomin inte varit avgörande så kanske man kunnat fortsätta några år till, men det är en riktig slutsats att nuvarande satsning varit helt otillräcklig och underdimensionerad.
En ljusning är att Ludvig Larsson förespråkar ett akutläkarsystem och hoppas på att Socialstyrelsen skall godkänna akutsjukvård som basspecialitet. Detta har dock ingen större betydelse för Uppsalas del, om inte ovanstående problem löses. Det är den lokala politiken som är helt avgörande för akutläkarnas framtid i Uppsala. Redan nu frångår exempelvis Södersjukhuset Socialstyrelsens direktiv och utbildar akutläkare på fem år tvärtemot rekommendationen. ( plus ytterligare en länk till Södersjukhuset)
Till råga på allt har man nu skrotat akutläkarutbildningen. Om nu Socialstyrelsen beslutar om en basspecialitet för akutläkare, vilken trovärdighet har då Uppsala den dag man vill satsa på det? För det kommer inte vara lätt att rekrytera akutläkare den dag alla kommer på att "it's the best thing since sliced bread"...
Och att utbilda från ruta noll tar minst 20 år...
Hur Uppsala realistiskt ska lösa sin akutläkarorganisation har jag skrivit om tidigare...